58 rows where "created_time" is on date 2012-03-12, keywords = "{}" and "last_modified_time" is on date 2020-11-05

View and edit SQL

id ▼ connections accessibility_properties identifiers_0_namespace identifiers_0_value identifiers_1_namespace identifiers_1_value department root_department provider_type organizer_type contract_type_id contract_type_description_fi contract_type_description_sv contract_type_description_en is_active deleted_at organizer_name organizer_business_id picture_url picture_entrance_url streetview_entrance_url description_fi description_en short_description name_fi name_en street_address_fi street_address_sv street_address_en www_fi www_sv www_en address_postal_full call_charge_info_fi call_charge_info_sv call_charge_info_en picture_caption phone fax accessibility_phone accessibility_email accessibility_www created_time address_zip data_source extensions_maintenance_group extensions_maintenance_organization last_modified_time accessibility_viewpoints root_service_nodes municipality service_nodes services keywords location_type location_coordinates_0 location_coordinates_1 address_postal_full_fi identifiers_2_value picture_caption_fi call_charge_info www name_sv short_description_fi accessibility_shortcoming_count_reduced_mobility accessibility_shortcoming_count_wheelchair location picture_caption_sv accessibility_shortcoming_count_stroller address_postal_full_en accessibility_shortcoming_count_hearing_aid street_address contract_type accessibility_shortcoming_count_rollator identifiers_2_namespace address_postal_full_sv short_description_sv description_sv accessibility_shortcoming_count_visually_impaired short_description_en description picture_caption_en
22970 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Harald S\u00f6rensen-Ringi", "sv": "Konstn\u00e4r Harald S\u00f6rensen-Ringi", "en": "Artist Harald S\u00f6rensen-Ringi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1912", "sv": "Publicerad 1912", "en": "Published 1912"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6534     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aitiyden-ilo2.jpg     Villa Ensin omistaja liikemies Uno Staudinger osti sisäänkäyntiä koristavat kaksi veistosta Äitiyden ilo (1911) ja Näkemiin perimätiedon mukaan Norjasta. Tästä syystä tekijää on pidetty norjalaisena. Tekijä on kuitenkin ruotsinmaalainen kuvanveistäjä Harald Sörensen-Ringi. Teokset on ilmeisesti valettu pronssiin Tukholmassa, osoitteessa Västmannagatan 81. Valaja on ollut Olle Meyer. Villa Ensin veistokset jäivät kuvanveistäjän viimeisiksi töiksi.Harald Sörensen-Ringi syntyi 1872 Skönissä Länsi-Norrlannin läänissä Ruotsissa ja kuoli 1912 Tukholmassa. Hän oli Hasselbergin oppilas ja opiskeli sen lisäksi Pariisissa. Töissään hänellä oli kyky tavoittaa muodon kauneus ja runollisenherkkä tunnelma. Hän on tehnyt mm. useita muotokuvia sekä Kustaa II Adolfin patsaan Sundsvalliin. Sörensen-Ringi on ollut mukana myös yhteisnäyttelyssä Norjassa, josta Nasjonalgalleriet Oslossa on ostanut Natten (Yö) -nimisen teoksen. Villa Ensin teokset ovat peräisin ilmeisesti samasta näyttelystä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Uno Staudinger, the owner of Villa Ensi, bought the pieces The Joy of Motherhood (1911) and Goodbye, placed at the entrance to the Villa, according to the family history from an exhibition in Norway, which is why the sculptor is believed to have been Norwegian.In fact, however, the sculptor, Harald Sörensen-Ringi, was Swedish. Sörensen-Ringi was born in Skön in Sweden's West Norrland in 1872 and died in 1912 in Stockholm. He studied under Hasselberg in Sweden, and in Paris. Sörensen-Ringi was a master of beautiful form and poetic atmosphere. His oeuvre comprises numerous portraits and a statue of king Gustav II Adolf, located in Sundsvall, Sweden. The Villa Ensi pieces are prime examples of Sörensen-Ringi's talent. Sörensen-Ringi's contacts with Norway probably derived from the founder he used. He participated in a joint exhibition in Norway, from which Norway's National Gallery purchased a piece named Natten (Night). The Villa Ensi works were probably purchased from the same exhibition.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Äitiyden ilo / La joie de la Maternite Äitiyden ilo / La joie de la Maternite / The Joy of Motherhood Villa Ensi, Merikatu 23, Eira Villa Ensi Havsgatan 23, Eira   http://hamhelsinki.fi/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:21.667435+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.941648 60.155064     Harald Sörensen-Ringi: Äitiyden ilo / La joie de la Maternite, 1912. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Moderslycka / La joie de la Maternite         Harald Sörensen-Ringi: Moderslycka / La joie de la Maternite, 1912. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Affärsmannen Uno Staudiger köpte de två skulpturerna "Moderslycka" (La joie de la Maternite 1911) och "Farväl" i en utställning i Norge eller i Sverige. De är gjorda av en svensk konstnär, skulptören Sörensen-Ringi och är gjuts av Otto Meyer på Västmansgatan 81 i Stockholm.Harald Sörensen-Ringi var född 1872 i Skön i Västra Norrlands län i Sverige och dog i Stockholm 1912. Han var elev till Hasselberg och studerade också i Paris. Han har bl.a. gjort Gustav II Adolfs staty i Sundsvall och ett flertal porträtt. Villa Ensis entréskulpturer är goda exempel på Sörensen-Ringis stil att kombinera formskönhet med lyrisk stämning. Sörensen-Ringi lät tydligen gjuta sina skulpturer i Norge. Han deltog också i en gemensam utställning i Norge och Nasjonalgalleriet i Oslo köpte en skulptur, "Natten", av honom. Troligen är Villa Ensis skulpturer köpta från samma utställning.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Harald Sörensen-Ringi: The Joy of Motherhood / La joie de la Maternite, 1912. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
22971 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1945", "sv": "Publicerad 1945", "en": "Published 1945"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6548     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-1.jpg     Helsingin ensikotiyhdistyksen toimitalon ulko-oven viereen sijoitettu Äiti ja lapsi -veistos on versio Eduskuntatalon istuntosalissa olevasta Aaltosen Tulevaisuus-hahmosta. Siinä Wäinö Aaltonen kuitenkin vielä selvemmin lähestyy antiikin esikuvia: hahmo on kuvattu torsona, kuten olivat yleensä kaivauksissa löydetyt alkuperäiset teoksetkin.Tässä sijoituspaikassaan muoto saa myös vertauskuvallista sisältöä. Äitiyden onni ei ole ehyt. Paljaana ja haavoitettuna naishahmo kääntyy poispäin kuin kätkien surunsa. Vastakohtana on äidin käsivarsilla istuvan lapsen katsojaan päin kurottava, luottavainen avoimuus ja viattomuus. Veistoksen malleina ovat olleet Aaltosen Lempi-sisar, joka oli naimisissa Aaro Hellaakosken kanssa, sekä heidän pieni poikansa.Talo on Ensikotien liitolle (nyk. Ensi- ja turvakotien liitto) alunalkaen rakennettu. Suunnittelijana toimi arkkitehti Elna Kiljander, jolla oli miehensä Gunnar Finnen kautta yhteyksiä taidemaailmaan. Hän teki jo suunnitteluvaiheessa ovisyvennykseen veistoskomeron. Tosin silloin ei vielä ollut tiedossa, mikä veistos siihen tulisi. Talo vihittiin käyttöönsä 2.6. 1942. Samana vuonna Wäinö Aaltonen lahjoitti liitolle luonnoksen Tulevaisuus-veistoksesta. Kansanedustaja Miina Sillanpää, joka tuolloin toimi liiton johdossa, sai valutyön rahoittajiksi Kuluttajain Keskusosuuskunnan ja Kansayhtiön. Teos valettiin pronssiin Artturi Halosen valimossa Lapinlahdella 1943. Koska talo oli vaurioitunut pommituksissa yöllä 6-7. 2. 1943, veistos asetettiin paikalleen vasta sodan jälkeen.Wäinö Aaltonen voitti 1930 pidetyn eduskuntatalon istuntosalin veistoskilpailun, jonka teemana oli Työ ja tulevaisuus. Wäinö Aaltosen ehdotuksessa siihen kuului viisi allegorista hahmoa Raivaaja, Henkinen työ, Tulevaisuus, Usko ja Sadonkorjaaja. Tulevaisuutta esittää nainen lapsi sylissään, muut allegoriset hahmot on esitetty miesfiguureilla. 30-luvun ihanteiden mukaisesti Aaltonen on esittänyt ihmisfiguurit alastomina ja antiikin suurten esikuvien mukaisesti tyylitellen.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon k… Although the "Mother and Child/Future" is a version of the work "Future" in the Parliament Building it is much more expressly classical: the figure is depicted as a torso in likeness to the original sculptures found in archaeological digs.The particular location of the sculpture lends symbolic content to the work, expressing the fragility of happiness in motherhood. The naked and hurt female figure turns away from the viewer as if to hide her anguish. In contrast, the child held by the mother reaches towards the viewer with trustful openness and innocence. Aaltonen's sister Lempi, who was married to the author Aaro Hellaakoski, and their small son modelled for the piece.The building was designed and built for the Federation of Mother and Child Homes and Shelters. The architect was Elna Kiljander who, through her husband sculptor Gunnar Finne, was closely connected with the art world. Already at the design stage Kiljander included a niche in the doorway. However, it was not yet known at the time what would be placed in it. The building was inaugurated on June 2, 1942. In the same year Aaltonen donated the sculpture to the Federation. Thanks to Miina Sillanpää, a member of Parliament and the head of the Federation at the time, the casting was financed by Kuluttajain Keskusosuuskunta (Central consumer co-operative) and Kansa Co. The work was cast in bronze by Artturi Halonen in Lapinlahti in 1943. Because of the damage suffered by the building in the night bombings of February 6-7, 1943, the piece was not placed in the niche until after the war.In 1930, Wäinö Aaltonen won the sculpture competition for the Parliament's assembly chamber. The theme of the competition was "Work and the Future". Aaltonen's proposal comprised five allegorical figures, namely Settler, Intellectual Work, Future, Faith and Harvester. While the other figures were men, "Future" consisted of a woman and a child. According to 1930s ideals, Aaltonen made nude figures stylizing them in a classical manner. He sought to answer to the contemporary de…   Äiti ja lapsi / Tulevaisuus Äiti ja lapsi, Tulevaisuus / Mother and Child, The Future Helsingin ensikoti ry:n toimitalon ovisyvennys, Ensikodintie 4, Vallila Helsingin ensikoti ry, Ensi-Kotivägen 4, Vallgård   http://hamhelsinki.fi/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:21.678778+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.953733 60.19513     Wäinö Aaltonen: Äiti ja lapsi / Tulevaisuus, 1945. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Mor och barn / Framtiden         Wäinö Aaltonen: Mor och barn / Framtiden, 1945. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Skulpturen vid entrén till Helsingfors mödrahemsförenings hus i Vallgård är en version av "Framtiden" i riksdagshusets plenisal. Här närmar sig dock Aaltonen de antika förebilderna och avbildar modersfiguren som en torso.Formen har också en symbolisk innebörd. Moderslyckan är inte ogrumlad. Oskyddad och sårad vänder sig kvinnofiguren bort som för att dölja sin sorg. I kontrast till modern vänder sig barnet med tillit mot åskådaren, öppet och oskuldsfullt. Wäinö Aaltonens syster Lempi, som var gift med Aaro Hellaakoski, och hennes son stod modell för skulpturen.Huset är byggt av Ensikotien liitto (Mödrahemsförbundet, numera Ensi- ja turvakotien liitto) och ritat av arkitekten Elna Kiljander som var gift med skulptören Gunnar Finne. Hon ritade in nischen bredvid dörren redan när huset planerades, innan man visste vilken skulptur som skulle placeras i den. Huset invigdes den 2 juni 1942. Samma år fick förbundet Wäinö Aaltonens utkast till "Framtiden" i gåva. Riksdagsman Miina Sillanpää, som var ordförande för förbundet, ordnade finansiärer för en bronsavgjutning (Kuluttajain Keskusosuuskunta och Kansa). "Framtiden" gjöts i brons 1943 av Artturi Halonens gjuteri i Lapinlahti. Eftersom huset hade skadats i bombningarna natten mellan 6 och 7 februari 1943, ställdes skulpturen på sin plats först efter kriget.Wäinö Aaltonens förslag "Arbete och framtid" vann år 1930 en tävlan om skulpturer för riksdagshuset. Förslaget bestod av fem allegoriska figurer "Rödjaren", "Det andliga arbetet", "Framtiden", "Tron" och "Skörden". Framtiden symboliseras av mor och barn, medan de övriga figurerna är män i olika ställningar. I enlighet med 30-talets ideal är Aaltonens figurer nakna och stiliserade som antikens stora förebilder.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Wäinö Aaltonen: Mother and Child / The Future, 1945. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
22983 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1889", "sv": "Publicerad 1889", "en": "Published 1889"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6608     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/atlantit.jpg     Theodor Höijerin suunnittelema Vakuutusyhtiö Kalevan talo valmistui vuonna 1889. Rakennuksen lähtökohtana oli pohjoisitalialainen varhaisrenessanssi, mutta Höijerin arkkitehtuuri sisältää vain viitteellisiä yhtymäkohtia renessanssin ylempien kerrosten arkkitehtuurin ollessa lähinnä barokkimaisen runsasta.Toisen kerroksen kulmaulokkeen Atlantit valmisti Robert Stigell. Atlantti sanan kreikankielinen vastine atlas merkitsee taivasta kannattelevaa taruhenkilöä ja hellenistisen arkkitehtuurin miestä kuvaavaa kannattajapatsasta. Atlantit korvasivat pylväät ja pilarit yleisesti myös barokin arkkitehtuurissa. Stigellin Atlantit ovat eläimentaljaan sonnustautuneita, antiikin ihanteiden mukaisia miesfiguureita Robert Stigell edusti renessanssin luonnonmukaisuuteen liittyvää realismia Suomen kuvanveistotaiteessa. Hän oli opiskellut ensin kivenhakkaajaksi Pietarissa ja jatkanut sitten opintojaan Taideyhdistyksen piirustuskoulussa Suomessa, San Lucan akatemiassa Roomassa sekä Ecole des Beaux-Arts:ssa Pariisissa.Muita Stigellin julkisivu-veistoksia Helsingissä on: mm. Aleksi 13 -tavaratalon julkisivuveistokset Metsästys ja Kehruu sekä Vanhan ylioppilastalon Ilmarinen ja Väinämöinen.Atlantit eivät ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The Insurance Company Kaleva building, designed by Theodor Höijer, was completed in the year 1889. The design is based on early Renaissance of the north of Italy but the finished building merely refers to the period and the upper levels approach Baroque. The bay in the corner on the first floor, named Atlantes, was made by Robert Stigell. The Greek word 'atlas' refers to the mythical being supporting the heavens as well as the male figures of Hellenic architecture which were commonly used instead of columns and pillars also in Baroque architecture. Stigell's atlantes are dressed in animal skins and conform to classicist ideals. Robert Stigell's work represented the naturalist realism of the Renaissance.Originally he studied in Paris to become a stone cutter and later continued his studies in the drawing school of the Fine Arts Association of Finland, at the San Luca academy in Italy and the Ecole des Beaux-Arts in Paris. Works by Stigell located in Helsinki include the pieces in the facade of the department store Aleksi 13, titled Hunting and Spinning, and the statues of Ilmarinen and Väinämöinen in the facade of the Old Student Union building.Atlantes don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Atlantit Atlantit / Atlantes Vakuutusyhtiö Kalevan talo, Erottaja 2, Kamppi Försäkringsbolaget Kalevas hus Skillnaden 2, Kampen   http://hamhelsinki.fi/sculpture/atlantit-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/atlantit-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/atlantit-robert-stigell/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:21.801434+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.943428 60.1655     Robert Stigell: Atlantit, 1889. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Atlanter         Robert Stigell: Atlanter, 1889. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Försäkringsbolaget Kalevas hus är ritat av Theodor Höijer och stod färdigt 1889. Utgångspunkten för fasadarkitekturen är norditaliensk ungrenässans, men Höijers arkitektur innehåller närmast antydningar till den historiska stilen och de övre våningarna har barockinspirerade detaljer.Atlanterna i andra våningens utsprång skulpterades av Robert Stigell. Atlas, det grekiska ordet för atlant, är en mytisk figur som bär upp himlavalvet och är en skulptur med bärande funktion i den hellenistiska arkitekturen. Också i barockarkitekturen är det vanligt med atlanter istället för kolonner och pelare. Stigells Atlanter är iklädda djurhudar och skulpterade enligt antika ideal. Robert Stigell representerar realismen inom skulpturkonsten. Han hade studerat till stenhuggare i Petersburg och fortsatte sedan sina studier vid Konstföreningens ritskola i Helsingfors, San Luca-akademin i Rom och Ecole des Beaux-Arts i Paris.Stigell har bl.a. gjort fasadskulpturerna Jakten och Spinnerskan på nuvarande Aleksi 13 och Ilmarinen och Väinämöinen på Gamla studenthusets fasad.Atlanter ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Robert Stigell: Atlantes, 1889. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
22987 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kari Huhtamo", "sv": "Konstn\u00e4r Kari Huhtamo", "en": "Artist Kari Huhtamo"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1988", "sv": "Publicerad 1988", "en": "Published 1988"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6544     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/AVARTE2.jpg     Kari Huhtamo on yksi 60-luvulla aloittaneista kuvanveistäjistä, joka on vakiinnuttanut asemansa myös monumenttien tekijänä. Huhtamon töissä löytyy avaruudellisia aineksia, mutta myös muistumia arkaaisesta menneisyydestä. Huolimatta kiiltävän sileästä ja teräksenkylmästä materiaalista hänen veistostensa muotokielessä on verevyyttä, joka vertautuu Willendorfin Venukseen. Hänen veistostensa rytmi aiheuttaa katsojassa liikkeen ja läheisyyden elämyksen, joka on heijastusta teräsrakennelmien usein humoristisesta "ruumiinkielestä". Huhtamon luomassa pelkistetyssä tyylissä voi nähdä viitteitä mm. Henry Mooren, Jean Arpin ja Brancusin 20-luvun tuotantoon.Huhtamo on tehnyt paljon julkisia teoksia, monumentaalisia teräskonstruktioita, joiden valmistukseen on taiteilijan ohella osallistunut myös tietokoneasiantuntijoita, insinöörejä, arkkitehteja ja käsityöläisiä. Hän on tehnyt myös grafiikkaa ja suunnitellut värikkäitä tekstiiliteoksia. Avarten julkisivuveistoksen ja Malminkaari 23:n teräskonstruktion lisäksi Huhtamo on tehnyt monumentaalisia terästeoksia Järvenpäätaloon (1989) ja Vuosaaren B-voimalaitokseen (1998). Niissä Kari Huhtamon monumenttitaide käy viehkeästi ja tyylikkäästi vuoropuhelua arkkitehtoonisen ympäristönsä kanssa.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Ks. myös "Teräskonstruktio", Malmilla. Kari Huhtamo belongs to a group of artists who started out in the 1960s and have since become established monumentalists. His works are characteristically spatial, but also remind the viewer of an archaic past. Despite their polished and steel-cold material, his works have a full-bloodedness similar to the Willendorf Venus. Their rhythm, created by the steel structures' often humorous body language, is suggestive of movement and intimacy. Huhtamo's reductive style of representation style is reminiscent of Henry Moore's, Jean Arp's and Brancusi's works from the 1920s.Huhtamo has made numerous public steel-constructed monuments in collaboration with computer experts, engineers, architects and craftsmen. His oeuvre also includes works of graphic art and colourful textiles.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.See also: Steel Construction.   Avarten julkisivuveistos Avarte Hiekkakiventie 2, Malmi Sandstensvägen 2, Malmi Hiekkakiventie 2, Malmi http://hamhelsinki.fi/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00710 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:21.858503+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.018274 60.239502     Kari Huhtamo: Avarten julkisivuveistos, 1988. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Avartes fasadskulptur         Kari Huhtamo: Avartes fasadskulptur, 1988. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Kari Huhtamo började sin verksamhet på 60-talet och hör till de skulptörer som etablerat sin ställning också som monumentalkonstnär. Det finns kosmiska element i hans arbeten, men även reminiscenser av en arkaisk forntid. Trots det skinande blanka och kyliga stålet har skulpturernas formspråk en mustighet som kan jämföras med Willendorfs Venus. Deras rytm ger betraktaren en känsla av rörelse och närhet som framkallas av stålkonstruktionernas ofta humoristiska "kroppspråk". I Huhtamos avskalade stil finner man referenser till bl.a. Henry Moores, Jean Arps och Brancusis 20-talsproduktion.Huhtamo har utfört många offentliga verk, monumentala stålkonstruktioner för vilka han fått hjälp av datorexperter, ingenjörer, arkitekter och hantverkare. Han har också gjort grafik och skapat färggranna textilverk. Utom Avartes fasadskulptur och stålkonstruktionen på Malmbågen 23 har han utfört monumentala stålverk till Järvenpäähuset (1989) och B-kraftverket i Nordsjö. I dem för Kari Huhtamos monumentalkonst en förtjusande och elegant dialog med den arkitektoniska miljön.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.Se även "Stålkonstruktion".       Kari Huhtamo: Avarte, 1988. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
22994 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 C.E. Sj\u00f6strand", "sv": "Konstn\u00e4r C.E. Sj\u00f6strand", "en": "Artist C.E. Sj\u00f6strand"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1887", "sv": "Publicerad 1887", "en": "Published 1887"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6632     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/bramante1.jpg     Arkkitehti Theodor Höijerin suunnittelema Ateneum-rakennus valmistui 1887 Suomen taideyhdistyksen ja Suomen taideteollisuusliiton ylläpitämien taidekoulujen ja -kokoelmien käyttöön. Julkisivua koristaa teksti Concordia res parvae crescunt(Sovussa pienet asiat kasvavat).C.E. Sjöstrand sai Ateneumin rakennuksen fasadin veistoskoristelun tehtäväkseen. Julkisivun päätykolmiossa taiteen jumalatar seppelöi taiteen ja taideteollisuuden. Päätyä kannattelevat neljä karyatidia; naishahmoa, joilla on käsissään neljän eri taiteenalan symbolit: kuvanveisto, maalaus, piirustus ja arkkitehtuuri.Pääoven yläpuolella rintakuvissa on kolme taiteenhistorian suurta mestaria: Bramante, Feidias ja Rafael.Muusta rakennuksen koristelusta vastasivat kuvanveistäjä Ville Vallgren ja koristeveistäjä Magnus von Wright. C. E. Sjöstrand oli ruotsalainen kuvanveistäjä, joka oli innoittunut jo varhain Kalevalasta ja jonka Fredrik Cygnaeus kutsui Suomeen toteuttamaan Henrik Gabriel Porthanin muistomerkin. Tämän jälkeen Sjöstrand vaikutti pitkään Suomessa taiteilijana ja kuvanveistonopettajana. Häntä kunnioitetaan Suomen veistotaiteen perustajana. The Ateneum building, designed by architect Theodor Höijer, was completed in 1887. It was originally built for the art schools and collections of the Fine Arts Association of Finland and the Finnish Society of Crafts and Design. The inscription "Concordia res parvae crescunt" (Small things grow in harmony) on the facade refers to the coexistence of the fine and the applied arts in the same building.Execution of the facade's decoration was commissioned from sculptor Carl Eneas Sjöstrand. In the triangular tympanum, the Goddess of Art is holding wreaths above the symbols of the fine and the applied arts. The tympanum is supported by four caryatids, or female figures, who are holding the symbols of sculpture, painting, geometry and architecture. Above the main entrance are the portraits of the three great masters of art, Bramante, Phidias and Raphael. The rest of the building was decorated by sculptor Ville Vallgren and decorative sculptor Magnus von Wright.The fasade decoration doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Ateneumin julkisivuveistokset Facade decoration of Ateneum / Ateneumin julkisivuveistokset Ateneum, Kaivokatu 2, Kluuvi Ateneum, Brunnsgatan 2, Gloet   http://hamhelsinki.fi/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:21.946054+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.944498 60.170307     C.E. Sjöstrand: Ateneumin julkisivuveistokset, 1887. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Bramante, Feidias och Rafael / Ateneums fasadskulpturer         C.E. Sjöstrand: Bramante, Feidias och Rafael / Ateneums fasadskulpturer, 1887. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Ateneum, byggnaden för Finska konstföreningens och Konstflitföreningens samlingar och skolor, som ritats av arkitekten Theodor Höijer, stod färdig 1887. Fasadens motto lyder: Concordia res parvae crescunt (Genom endräkt växer små företag).C.E. Sjöstrand fick uppdraget att utföra fasadens skulpturer. På gavelfältet bekransar konstens gudinna konsten och konstindustrin. Mittgruppen uppbärs av fyra karyatider: kvinnofigurer som föreställer Arkitekturen, Geometrin, Skulpturen och Målarkonsten. Ovanför huvudentrén ser vi bysterna av konsthistoriens stora mästare: Bramante, Fidias och Rafael. Den övriga skulpturutsmyckningen gjordes av Ville Vallgren och dekorationsskulptören Magnus von Wright.C.E. Sjöstrand var en svensk skulptör som redan tidigt inspirerades av Kalevala. Han inbjöds till Finland av Fredrik Cygnaeus för att utföra ett minnesmärke över H.G. Porthan. Sjöstrand verkade sedan länge i Finland som skulptör och lärare vid Finska konstföreningens ritskola. Han bär äretiteln "den finländska skulpturens fader".       C.E. Sjöstrand: Facade decoration of Ateneum, 1887. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
22998 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 J. T. Sergel", "sv": "Konstn\u00e4r J. T. Sergel", "en": "Artist J. T. Sergel"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1805", "sv": "Publicerad 1805", "en": "Published 1805"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6633     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ehrensvardin-hauta-1.jpg     Augustin Ehrensvärdin (1710-1772), Suomenlinnan perustajan hautamuistomerkki on Suomenlinnassa Susisaaren suurella linnanpihalla. Itse Kustaa III teki luonnoksen hautamuistomerkkiä varten Parolan nummella ja sen viimeisteli C. A. Ehrensvärd. Työn sai toteuttaakseen kuvanveistäjä J. T. Sergel. Lopulliseen asuunsa hautamuistomerkki valmistui vasta vähän ennen Ruotsin vallan loppua luultavasti v. 1805.Augustin Ehrensvärd oli 10 vuotta väliaikaisesti haudattu (1772-1782) kaupungin hautausmaalla olleeseen hautaholviin odottamassa Viaporin haudan valmistumista. Laivan keulanmuotoiset osat, antiikin kypärä, kilpi. miekka ja serafimiritarikunnan ketju on valettu voittoisan saaristolaivaston luojan kunniaksi Ruotsinsalmen taistelussa vallattujen tykkien metallista.Hautapaaden graniittijalusta oli paikoillaan jo v. 1788; sen oli hakannut Nils Stenstam ja siinä on teksti: Tässä lepää kreivi Augustin Ehrensvärd, sotamarsalkka, ritari ja Kuninkaallisen Majesteetin Ritarikunnan komentaja, töittensä, Suomenlinnan linnoituksen ja armeijan laivaston ympäröimänä. - Kustaa III:n käskystä ja hänen luonnoksensa mukaan pystytetty 1788 elähdyttämään tämän sotapäällikön ja kansalaisen esimerkkiä seuraten mieliä ja sydämiä harrastamaan ja tahtomaan isänmaan hyötyä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The memorial to Augustin Ehrensvärd (1710-1772), the founder of the Suomenlinna island fortress, is located in the large courtyard on Suomenlinna's Susisaari island. The memorial is based on a sketch made by the Swedish king Gustavus III, which was finalized by C.A. Ehrensvärd. It was commissioned from J.T. Sergel, and finally completed in probably 1805, only a few years before Sweden ceded Finland to Russia. During 1772-1782 Ehrensvärd lay in a temporary vault in the city cemetery until he could be moved to the grave in Suomenlinna.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Ehrensvärdin hauta Ehrensvärdin hauta / Ehrensvärd's grave Linnanpiha, Susisaari, Suomenlinna Borggården på Vargön, Sveaborg   http://hamhelsinki.fi/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.002595+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.98585 60.14414     J. T. Sergel: Ehrensvärdin hauta, 1805. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Ehrensvärds grav         J. T. Sergel: Ehrensvärds grav, 1805. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Monumentet på Augustin Ehrensvärds (1710-1772) grav, Sveaborgs skapare, finns på den s.k. stora borggården på Vargön. Det första utkastet till ett monument på Parolamalmen gjordes av självaste Gustav III. Utkastet bearbetades av C.A. Ehrensvärd. Monumentet utformades slutligen av skulptören J.T. Sergel.Monumentet stod färdigt först något innan den svenska tidens slut, antagligen 1805. Augustin Ehrensvärds stoft var tillfälligt placerat i ett gravvalv på stadens gravgård fram till 1782 då graven på Sveaborg var färdig. Till den segerrika skärgårdsflottans skapares ära gjöts fartygsstävarna, den antika hjälmen, svärdet och skölden, och serafimerordens kedja i brons av kanoner som hade tagits i slaget vid Svensksund 1790. Granitstommen höggs redan 1788 av stenhuggaren Nils Stenman.På långsidorna finns följande inskrifter:"Här hvilar Grefve Augustin Ehrensvärd Fältmarksalk Riddare och Commendeur af Kgl Mijts Orden Omgifven af sina Werk Sveaborgs fästning Arméens flotta Efter Gustaf IIIs befallning och Egit utkast Uprest MDCCLXXXVIII At i Fältherrens och Medborgarens spår Lifva Snillen at kunna hjertan at vilja gagna Fäderneslandet."Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       J. T. Sergel: Ehrensvärd's grave, 1805. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23002 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1938", "sv": "Publicerad 1938", "en": "Published 1938"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6610     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/elaman_nektaria.jpg     Opiskeltuaan ensin arkkitehtuuria G. Finne siirtyi Taideteollisuuskouluun, josta hän valmistui huonekaluarkkitehdiksi. Tämän jälkeen hän suuntasi kulkunsa Wieniin, vuosisadan alun suureen taidekeskukseen, ja sai siellä vaikutteita mm. kuuluisalta arkkitehdiltä Joseph Hoffmannilta. Wieniläisvaikutteet ovat aistittavissa Finnen tuotannossa tiettynä keveytenä sekä siroutena, mikä erottuu ajan suomalaisesta hieman karusta kansallisromanttisesta tyylistä.Arkkitehti Väinö Vähäkallion suunnitteleman Oy Alko Ab pääkonttorin seinässä oleva Elämän nektaria -teos on viidestä osasta koostuva keramiikkareliefi, jossa Gunnar Finnen ilmaisutyyli on klassinen, mutta tyylittelevä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Having first studied architecture Gunnar Finne enrolled in the Institute of Industrial Arts from where he graduated as a furniture designer. He then travelled to Vienna, the great city of art at the turn of the century, where he was much influenced by, for example, the renowned architect Joseph Hoffmann. Hoffmann's influence is apparent in the lightness and subtlety of Finne's work which was uncommon among Finnish sculptors of the period who applied a slightly rugged National Romantic style. The work is a relief consisting of five parts and mounted on the facade of the Alko Inc. headquarters designed by Väinö Vähäkallio. Despite being stylized, Finne's means of expression are clearly classical. While his intention was not to produce realistic figures but to stress symbolism and the context created by the surroundings, he never abandoned clear human or animal form.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Elämän nektaria Elämän nektaria / The Nectar of Life Oy Alkoholiike Ab, Salmisaarenranta 7, Ruoholahti ALKO-bolagen, Sundholmsstrand 7, Gräsviken   http://hamhelsinki.fi/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.064676+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.900856 60.163227     Gunnar Finne: Elämän nektaria, 1938. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Livets nektar         Gunnar Finne: Livets nektar, 1938. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Gunnar Finne studerade först arkitektur och sedan vid Centralskolan för konstflit, där han blev möbelarkitekt. Han fortsatte sina studier i Wien, det unga seklets stora konstcentrum, där han bl.a. tog intryck av arkitekten Joseph Hoffmann. Något som avspeglar sig i hans verk i den lätthet och elegans som skiljer hans verk från tidens karga nationalromantiska stil. Stilen i den keramikrelief i fem delar som Finne utförde för Alkos huvudkontor (arkitekt Väinö Vähäkallio) är klassisk och samtidigt stiliserande. Figurerna är inte realistiska, utan symboliskt gestaltade men med tydligt urskiljbara människo- och djurfigurer.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Gunnar Finne: The Nectar of Life, 1938. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23004 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Sanna Koivisto", "sv": "Konstn\u00e4r Sanna Koivisto", "en": "Artist Sanna Koivisto"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1995", "sv": "Publicerad 1995", "en": "Published 1995"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6541     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/emilha.jpg     Sanna Koiviston suunnittelema, pronssiinvalettu muistoreliefi valmistui vuonna 1995. Teos koostuu Emil Halosen profiilikuvasta sekä tekstistä: "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen."Halonen oli taiteilijana graniitin käsittelyn ja puunveiston uranuurtaja, jonka opintoja Taideyhdistyksen piirustuskoulussa edelsi puusepän peruskoulutus. Halonen loi maineensa humorististen kansantyyppien kuvaajana, mutta hänen myöhäisempää tuotantoaan leimaa akateemisempi tyyli. Taiteilija suunnitteli lukuisia sankari- ja hautapatsaita sekä reliefejä, joista 17 on sijoitettu Hietaniemen hautausmaalle. Kalevala-aiheet muodostavat niinikään jatkuvan teeman taiteilijan tuotannossa. Henkikirjojen mukaan Halonen muutti perheineen Pitkänsillanranta 17:n (nykyinen Siltasaarenkärki 1) asuin- ja ateljeehuoneistoon 30.12.1919. Ateljeen rakentaminen oli aloitettu jo vuonna 1912. Linnansalmelta Helsinkiin muutettuaan taiteilija oleskeli Pitkänsillanrannan asunnossaan tiivisti aina kuolemaansa, vuoteen 1950, saakka.Muistoreliefi ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The bronze memorial relief by Sanna Koivisto was completed in 1995. It consists of a profile of Eemil Halonen and the text "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen" (The sculptor Eemil Halonen lived and worked in this studio in Saariniemi during 1912-1950).Halonen's approach to granite and wood was creative. Before he enrolled in the drawing school of the Finnish Art Society he trained as a carpenter. Although he is famous for his humorous folksy caricatures, his later work is more academic in style. He designed numerous memorials to fallen soldiers, grave stones and reliefs, 17 of which are in the Hietaniemi cemetary. The Kalevala is another typical theme in Halonen's oeuvre. According to the records, Halonen and his family moved to the residence and studio in Pitkänsillanranta 17 (now Siltasaarenkärki 1) on December 30, 1919, although the studio had been under construction from 1912. After having moved from Linnansalmi to Helsinki he spent most of his time in the Pitkänsillanranta apartment until his death in 1950.The relief doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Emil Halosen ateljeen muistoreliefi Emil Halosen ateljeen muistoreliefi / Memorial Relief of the Emil Halonen studio Siltasaarenkärki, Siltasaari Broholmsudden 1, Broholmen   http://hamhelsinki.fi/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00530 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.094940+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.945621 60.17776     Sanna Koivisto: Emil Halosen ateljeen muistoreliefi, 1995. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Relief till minne av Emil Halonens ateljé         Sanna Koivisto: Relief till minne av Emil Halonens ateljé, 1995. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   En minnesrelief i brons med Emil Halonens profil och text. Texten på reliefen lyder: "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen" och påminner oss alltså att Halonen arbetade i denna ateljé från år 1912-1950.Emil Halonen var banbrytare när det gällde användningen av granit och trä. Han var till en början snickare och studerade senare vid konstföreningens ritskola. Halonen skapade sig ett rykte som skildrare av humoristiska folkliga typer, men hans senare produktion präglas av en mer akademisk stil. Halonen utförde ett stort antal hjältegravar, gravmonument och reliefer - på Sandudds begravningsplats finns sjutton. Han arbetade också med motiv från Kalevala. Halonen flyttade enligt mantalslängderna till bostads- och ateljévåningen på Långbrokajen 17 (nuvarande Broholmsudden 1) den 30 december 1919. Atlején hade börjat byggas redan 1912. Efter flyttningen från Linnansalmi till Helsingfors bodde och arbetade Halonen på Långbrokajen fram till sin död 1950.Minnesreliefen ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Sanna Koivisto: Memorial Relief of the Emil Halonen studio, 1995. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23010 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Carl Magnus Mellgren", "sv": "Konstn\u00e4r Carl Magnus Mellgren", "en": "Artist Carl Magnus Mellgren"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1850", "sv": "Publicerad 1850", "en": "Published 1850"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6619     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/filosofia2.jpg     Carl Ludvig Engelin suunnittelema Yliopiston pääkirjasto rakennettiin 1839-40. Julkisivun allegoriset kohokuvat laati ruotsalainen taiteilija Carl Magnus Mellgren, joka asui ja työskenteli Suomessa vuodesta 1838 lähtien.Mellgren oli teknisesti erittäin taitava mitalintekijä ja kuvanveistäjä, joka keskittyi erityisesti muistorahojen suunnitteluun. Allegoriset figuurit jakautuvat kahteen ryhmään, joista oikeanpuoleinen kuvaa teologiaa ja juridiikkaa, vasemmanpuoleinen filosofiaa ja lääketiedettä personifioivia naishahmoja. Yliopiston neljää silloista tiedekuntaa edustavat hahmot tunnistaa figuurien kantamista esineistä, joita ovat Filosofian kirja ja sauva, Lääketieteen käärme, Teologian risti ja Juridiikan vaaka.Kohokuvat eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The Helsinki University Main Library was designed by Carl Ludvig Engel and completed in 1840. The allegorical reliefs on the facade were made by the Swedish artist Carl Magnus Mellgren who had lived and worked in Finland since 1838. Mellgren was an extremely skilled sculptor who concentrated on medals and especially commemorative coins.The allegorical figures are divided into two groups with that on the left symbolizing theology and justice, and the other symbolizing philosophy and medicine. The four figures represent the four faculties the University had at the time. They can be identified by the attributes they carry: the book and staff of Philosophy, the adder of Medicine, the cross of Theology and the scales of Justice.The reliefs don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Filosofia, Lääketiede, Teologia ja Juridiikka Filosofia, lääketiede.../ Philosophy, Medicine, Theology and Justice Unioninkatu 36, Kluuvi Unionsgatan 36, Kluuvi Unioninkatu 36, Kluuvi http://hamhelsinki.fi/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00170 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.182226+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.950716 60.170338     Carl Magnus Mellgren: Filosofia, Lääketiede, Teologia ja Juridiikka, 1850. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Filosofin, Medicinen, Teologin och Juridiken         Carl Magnus Mellgren: Filosofin, Medicinen, Teologin och Juridiken, 1850. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Universitetsbiblioteket byggdes 1836-40 efter ritningar av Carl Ludvig Engel. Fasadens relifer utfördes av den svenska konstnären Carl Magnus Mellgren, som bodde och verkade i Finland sedan 1838. Mellgren var en tekniskt mycket skicklig skulptör som främst gjorde medaljer och minnesmynt.De allegoriska kvinnofigurerna personifierar universitetets fyra fakulteter. Man kan urskilja vilka de representerar med hjälp av de föremål de bär. Filosofin har en bok och en stav i handen, Medicinen en orm, Teologin ett kors och Juridiken en våg. Filosofin och Medicinen är gruppen till höger, Teologin och Juridiken till vänster.Relifer ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Carl Magnus Mellgren: Philosophy, Medicine, Theology and Justice, 1850. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23012 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Sakari Vapaavuori", "sv": "Konstn\u00e4r Sakari Vapaavuori", "en": "Artist Sakari Vapaavuori"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1950", "sv": "Publicerad 1950", "en": "Published 1950"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6635     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD           1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/floora.jpg     Sakari Vapaavuori on abstrakteista veistoksista ja reliefeistä tunnettu keraamikko ja muotoilija, joka loi merkittävän uran taideteollisuudessa ja työskenteli Arabian tehtailla vuosina 1947-1974. Vapaavuori käytti teoksissaan pääasiassa posliinia ja samottia, mutta kehitti ja kokeili myös uusia ulkoilmamateriaaleja ja -tekniikoita.Flooran veistos valmistui 1950-luvun alkupuolella, Arabian vuonna 1948 rakennetun päiväkodin pihalle. Samotista valmistettu teos koostuu useista lähes samanmuotoisista osista ylöskurottavaksi, kierteisen liikkeen konstruktioksi. Nimettömälle teokselle on olemassa useita tulkintoja, joista yleisin lienee äiti ja lapsi -teema. Toisaalta taiteilijan kerrotaan teosta apupoika Jalkasen kanssa kootessaan tokaisseen utelijoille, että veistoksen nimi on Jalkanen käsillään. Luultavimmin teos edustaa kuitenkin nimetöntä ja abstraktia, monille tulkinnoille avointa veistotaidetta.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Sakari Vapaavuori is a designer and ceramist known for his abstract sculptures and reliefs. He made a remarkable career in industrial arts and worked at Arabia in 1947-1974. Porcelain and chamotte were his favourites but he also developed new materials and techniques suitable for outdoor use.. The sculpture at Floora (1948) was completed in the early 1950s and placed in the yard of the day-care centre of the Arabia factories. The piece, made of chamotte comprises several almost identical parts in winding upward movement.Although this untitled piece has been offered several interpretations, the most popular is probably the mother and child theme. On the other hand, it is told that when assembling the piece with his assistant Jalkanen the artist enlightened the prying audience by saying that the piece is titled Jalkanen Standing on His Hands. The most likely interpretation is, however, that the piece is a representative of abstract and untitled sculpture open to a variety of interpretations.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Floora-päiväkodin veistos Floora-päiväkodin veistos / Sculpture at the Floora day-care centre Syyriankatu 3, Toukola Syriagatan 3, Toukola Syyriankatu 3, Toukola http://hamhelsinki.fi/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00560 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.203909+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.971254 60.20882     Sakari Vapaavuori: Floora-päiväkodin veistos, 1950. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Flora         Sakari Vapaavuori: Flora, 1950. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Sakari Vapaavuori, keramiker och formgivare känd för sina abstrakta skulpturer och reliefer, gjorde karriär inom konstindustrin och arbetade på Arabia 1947-1974. Vapaavuori använde huvudsakligen porslin och chamotte i sina arbete, men utvecklade och prövade också nya material och tekniker. Skulpturen är från 1950-talets början och står på gården till det daghem som Arabia byggde 1948. Materialet är chamotte. Skulpturen är utan titel och den spiralformade konstruktionen har getts flera tolkningar av vilka den vanligaste är att motivet är mor och barn. Det berättas att konstnären, när han tillsammans med sin medhjälpare Jalkanen satte ihop skulpturen, avfärdade nyfikna frågor med att påstå att skulpturen hette "Jalkanen står på händerna".Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Sakari Vapaavuori: Sculpture at the Floora day-care centre, 1950. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23020 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1890", "sv": "Publicerad 1890", "en": "Published 1890"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6629     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hans-van-sanden-1.jpg     Hans van Sanden oli alankomaalaissyntyinen mies, josta kaupankäynnin myötä tuli Helsingin perustamisen aikoihin kaupungin varakkain porvari. Hän kävi kauppaa ennen kaikkea saksalaisten kaupunkien kanssa. Vuoden 1560 tulliluetteloiden mukaan van Sandenin kauppavaihto oli puolet koko silloisen Helsingin tuonnista.Van Sanden meni naimisiin Herttoniemen Jägerhorneihin kuuluneen Anna Henrikintyttären kanssa ja otti käyttöönsä Jägerhornien vaakunan. Hän sai haltuunsa myös suvun kartanon Båtsvikin. Suurella omaisuudellaan ja liittymällä vanhaan maa-aatelistoon van Sanden varmisti itselleen ja jälkeläisilleen korkean sosiaalisen aseman Helsingin porvariston keskuudessa.Robert Stigell teki 1890 kopion Hans van Sandenin alkuperäisestä kalkkikivisestä hautakivestä, joka todennäköisesti oli mennyt huonoon kuntoon. Hautakiven merkinnöistä ja van Sandenin kuolinvuodesta on eriäviä tulkintoja.Hautakivi on matala paasi, jossa on vaakuna ja teksti "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". Hautakiveä ympäröi 4 pylvästä ja ketju. Hans van Sanden (died in 1590) was a rich merchant from the Netherlands who begun to trade in Helsinki in the 1550s, mainly with German cities. He married Anna Henrikintytär of the Jägerhorn family and also adopted their arms. He also gained the family's mansion Båtsvik. Together with his wealth, joining the landed gentry secured van Sanden and his descendants a high social standing among the Helsinki bourgeoisie. In 1890, Robert Stigell made a copy of Hans van Sanden's gravestone. It is a low stone slab with a coat of arms and the text "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". The stone is surrounded by four posts and a chain   Hans van Sandenin hautakivi Hans van Sandenin hautakivi / Hans van Sanden's gravestone Vanhankaupungintie 9 Kyrkovreten, Gammelstaden   http://hamhelsinki.fi/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00560 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.301755+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.975935 60.21604     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Hans van Sandens gravsten         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Hans van Sanden (d. 1590) var en förmögen köpman och under 1500-talet Helsingfors rikaste borgare. Han var av holländskt ursprung, och bedrev från och med 1550-talet handel i Helsingfors särskilt med de tyska städerna. Enligt tullkataloger från år 1560 var van Sandens handelsutbyte över hälften av det dåvarande Helsingfors importhandel. van Sanden gifte sig med Anna Henriksdotter, som hörde till släkten Jägerhorn från Hertonäs. Han använde släkten Jägerhorns vapen och blev också ägare till släktgården Båtsvik. Med sin stora egendom och genom att gifta in sig i lantadeln säkrade van Sanden sig själv och sina efterkommande en hög social ställning i Helsingfors borgerskap.Robert Stigell gjorde en kopia av Hans van Sandens ursprungliga gravsten 1890. Det finns olika tolkningar om texten på gravstenen och skiljaktiga uppfattningar om hans dödsår. Gravstenen är en låg stenhäll med vapnet och texten "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". Gravstenen omges av fyra pelare och en kätting.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23026 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu -", "sv": "Publicerad -", "en": "Published -"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6591     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-1.jpg     Helsingin ensimmäisen kirkon muistokivi on Kustaa Adolfin puistossa Vanhassa kaupungissa. Muistokivi on rosopintaiseksi hakattua harmaata graniittia.Kiveen on kaiverrettu teksti: "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna." The memorial tablet in the Kustaa Adolf park is made of rough-surfaced grey granite. The stone contains the inscription "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna." (In this place were Helsinki's first church and cemetery located in 1550-1639".)   Helsingin ensimmäisen kirkon ja hautausmaan muistokivi Helsingin ensimmäisen kirkon../ Memorial tablet to Helsinki's first church and cemetary Kustaa Vaasan puisto Gustav Adolfs park, Gammelstaden   http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00560 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.366842+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.976078 60.215763     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Minnestenen över Helsingfors första kyrka och kyrkogård         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Minnestenen i Gustav Adolfs park är av grovhuggen grå granit. Stenen har inskriptionen: "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna."       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23031 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Jussi M\u00e4ntynen", "sv": "Konstn\u00e4r Jussi M\u00e4ntynen", "en": "Artist Jussi M\u00e4ntynen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1923", "sv": "Publicerad 1923", "en": "Published 1923"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6592     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hirvi-3.jpg     Jussi Mäntynen debytoi villieläinveistosten tekijänä 1923 pohjoismaisessa metsästysnäyttelyssä Helsingissä, jossa esitteli lähes nelimetrisen uroshirviveistoksen kipsimallin. Tämä herätti ihastusta ja sitä ehdotettiin sijoitettavaksi pronssiin valettuna Kaivopuiston valleille Helsinkiin.Veistoksen pronssivalua jouduttiin kuitenkin odottamaan pari vuotta. Vuonna 1928 se hankittiin Viipuriin Torkkelin-puistoon. Mäntynen lahjoitti kipsimallin Eläintieteelliselle museolle. Siitä otettiin vielä kolme pronssivalosta, jotka pystytettiin Lahteen Erkonpuistoon (1955), Turkuun Kupittaanpuistoon (1969) ja Helsinkiin Eläintieteellisen museon edustalle (1972). Mäntynen on sanonut saaneensa idean veistokseen Kalevalan Hiiden hirvestä.Teoksen syntymiseen vaikutti Mäntysen perehtyneisyys eläimiin sekä vapaassa luonnossa että eläinten täyttäjänä. Myös kansainvälinen eläinveistotaide oli hänelle tuttua.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Jussi Mäntynen made his debute as a sculptor of wild animals in 1923 at the Nordic hunting exhibition in Helsinki where he presented a nearly four-metre high plaster model of a male elk. The piece was greatly admired and it was proposed that it would be cast in bronze and erected in the Kaivopuisto park. The work was not, however, cast until a couple of years later. In 1928 it was placed in Viipuri's Torkkeli park. Mäntynen donated the plaster model to the City of Helsinki. Three additional casts were made, placed in the Erkko park in Lahti (1955), Kupittaa park in Turku (1969) and the front of the Zoological Museum in Helsinki. Mäntynen later revealed that `The Elk' was inspired by the Demon Elk in Kalevala. Spending much time outdoors, Mäntynen knew animals extremely well. He had also worked as a taxidermist and was familiar with international animal sculpture.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Hirvi Hirvi / The Elk Luonnontieteellisen museon edusta, Pohjoinen rautatienkatu 13, Etu-Töölö Zoologiska museet, Norra Järnvägsgatan 13, Främre Tölö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.427366+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.931402 60.171288     Jussi Mäntynen: Hirvi, 1923. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Älgen         Jussi Mäntynen: Älgen, 1923. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Jussi Mäntynen debuterade som djurskulptör på den nordiska jaktutställningen i Helsingfors 1923, där han visade gipsen till en nästan fyra meter hög älgtjur. Skulpturen väckte förtjusning och det föreslogs att den skulle gjutas i brons och placeras på Brunnsparkens vallar i Helsingfors.Skulpturen gjöts i brons först några år senare. 1929 restes Älgen i Torkelparken i Viborg. Mäntynen donerade gipsen till Zoologiska museet. Älgen gjöts i brons ytterligare tre gånger. En älg finns i Lahtis (1955), en i Åbo (1969) och den tredje står framför Zoologiska museet sedan 1972. Mäntynen berättade senare att han fick idén till älgen från Kalevala (Hiiden hirvi). Mäntynen var väl förtrogen med djur både från naturen och som uppstoppare. Han var också bekant med internationell djurskulptur.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Jussi Mäntynen: The Elk, 1923. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23033 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Aukusti Veuro", "sv": "Konstn\u00e4r Aukusti Veuro", "en": "Artist Aukusti Veuro"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1948", "sv": "Publicerad 1948", "en": "Published 1948"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6660     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hitsaaja1.jpg     Kuvanveistäjä Aukusti Veuro oli Sääksmäeltä kotoisin ja opiskeli siellä kuvanveistoa Emil Wikströmin johdolla. Hän toimi myös mm. lankonsa Wäinö Aaltosen joidenkin teosten valajana. Paavo Nurmen patsaan valutöistä hänelle annettiin Grand Prix Pariisin maailmannäyttelyssä 1937. Veuro voitti ehdotuksellaan Mietteissä 1930 järjestetyn Aleksis Kiven patsaan uusintakilpailun, jossa Wäinö Aaltonen sai toisen palkinnon. Kilpailulautakunta päätyi kuitenkin tilaamaan teoksen Aaltoselta.Aukusti Veuron tekemä Aleksis Kiven muistomerkki paljastettiin Nurmijärvellä 1934, mikä on Hitsaajan lisäksi hänen pääteoksiaan. Hitsaaja paljastettiin Heteka OY:n pääportin edustalla 1948. Heteka OY oli perustettu 1932 ja oli suurimpia metallinjalostuslaitoksia Helsingissä. Se valmisti metallihuonekaluja ja hetekoita.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Aukusti Veuro was born in Sääksjärvi where he also studied sculpture under Emil Wikström. Veuro was also a founder; he received a Grand Prix at the Paris World Fair for the work he did on Wäinö Aaltonen's, his brother-in-law's, Paavo Nurmi statue. Veuro's entry Thinking won the renewed competition for the Aleksis Kivi memorial in 1930, with Wäinö Aaltonen finishing second. The jury, however, decided to commission the memorial from Aaltonen. Veuro's Kivi memorial was unveiled in Nurmijärvi, where Kivi was born, in 1934. In addition to the Welder, it is one of his principal pieces. The Welder was unveiled in front of the main gate of the company Heteka Oy in 1948. Heteka Oy, founded in 1932, was one the largest metalworks in Helsinki, manufacturing metal furniture and beds. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Hitsaaja Hitsaaja / Welder Nilsiänkatu 16-20, Vallila Nilsiägatan 16-20, Vallila Nilsiänkatu 16-20, Vallila http://hamhelsinki.fi/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00510 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.454942+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.949116 60.19541     Aukusti Veuro: Hitsaaja, 1948. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Svetsaren         Aukusti Veuro: Svetsaren, 1948. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Bildhuggaren Aukusti Veuro var hemma i Sääksmäki där han också studerade skulptur under Emil Wikströms ledning. Han gjöt bl.a. sin svåger Wäinö Aaltonens skulpturer. För gjutningen av Paavo Nurmi-statyn tilldelades han Grand prix vid världsutställningen i Paris 1937. Veuros förslag "I tankar" vann 1930 den andra tävlingen om Aleksis Kivi-monumentet. Uppdraget gavs dock till Aaltonen vars förslag hade fått andra pris. Veuros Kivi-staty avtäcktes i Nurmijärvi 1934. Svetsaren som står framför Heteka Oy:s port avtäcktes 1948. Heteka Oy, grundat 1932, var en av de största metallfabrikerna i Helsingfors och tillverkade möbler och s.k. heteka-sängar. Materialen är brons. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Aukusti Veuro: Welder, 1948. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23037 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1888", "sv": "Publicerad 1888", "en": "Published 1888"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6546     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilmarinen-ja-vainamoinenn.jpg     Ylioppilastalon Kalevala-aiheisten taideteosten sarjassa Stigellin valmistamat julkisivun komeroveistokset Väinämöinen ja Ilmarinen sijoittuvat Ekmanin Wäinämöisen laulun ja Gallen-Kallelan Kullervon sotaanlähdön edustaman kehityskaaren välimaastoon. Ne osoittavat Stigellin varmaa muodon ja materiaalin hallintaa: hän kuvasi Väinämöisen soittamassa kannelta seisovassa asennossa ja Ilmarisen takomassa auraa, molemmat yhtä dynaamisina ylöspäinsuuntautuvassa liikkeessä. Kantele ja aura horisontaalisina elementteinä vahvistavat hahmojen symmetrisyyttä. Väinämöinen ja Ilmarinen viittaavat nuorison tehtävään yhteiskunnan henkisessä ja aineellisessa rakennustyössä. Teokset on tehty valamalla sementtiin.Vanhan ylioppilastalon suunnittelu aloitettiin 1858 ja se vihittiin käyttöönsä 1870. Veistosten lisäksi julkisivua koristaa friisi, jonka Walter Runeberg valmisti antiikin esikuvien mukaan rakennuksen empiretyyliä korostaen.Sen molemmin puolin on otsikkokirjoitus: SPEI SUAE - PATRIA DEDIT (Toivoilleen isänmaa antoi.)Veistokset eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Within the series of Kalevala sculptures of the Old Student Union Building Stigell's pieces Väinämöinen and Ilmarinen stand midway in the development from Ekman's Song of Wäinämöinen to Akseli Gallen-Kallela's Kullervo Sets Off for a Battle. They are proof of Stigell's confident mastery of shape and material. He depicts Väinämöinen playing the kantele in an upright position and Ilmarinen forging a plough, giving both a dynamic upward movement. As horizontal elements the kantele and the plough underline the symmetry of the two figures. The pieces symbolize the duties of youth in the material and spiritual building of a society. The works are cast in cement.Design work for the Old Student Union was initiated in 1858 and the building was completed in 1870. In addition to sculptures, the facade includes a frieze by Walter Runeberg. The cement-cast frieze follows classical ideals and emphasizes the Neo-classical style of the building. The text "SPEI SUAE - PATRIA DEDIT" (The land of the fathers gave to its youth) is also on the facade.Sculptures don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Ilmarinen ja Väinämöinen Ilmarinen and Väinämöinen Mannerheimintie, 3 Kluuvi Gamla Studenthusets fasad, Mannerheimvägen 3, Gloet   http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.499541+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.940544 60.16896     Robert Stigell: Ilmarinen ja Väinämöinen, 1888. (Kuvassa Väinämöinen oikealla.) Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Ilmarinen och Väinämöinen         Robert Stigell: Ilmarinen och Väinämöinen, 1888. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   I serien av Kalevalamotiv inom konsten i placerar sig Stigells nischskulpturer stilmässigt mellan R.W. Ekmans "Väinämöinens sång" och Gallen-Kallelas "Kullervo drar ut i strid". Studenthusets skulpturer visar Stigells starka och säkra känsla för form och material: Väinämöinen avbildas stående och spelande kantele och Ilmarinen smidande en plog, bägge lika dynamiska i en uppåtsträvande rörelse. Kantelens och plogens horisontala inslag förstärker gestalternas symmetri. Väinämöinen och Ilmarinen hänvisar till ungdomens uppgift i samhällsbygget. Skulpturerna är gjutna i cement.Initiativet till ett hus för Universitetets studentkår togs 1858. Den färdiga byggnaden invigdes 1870. Fasaden pryds också av en fris av Walter Runeberg. Inskriptionen som flankerar frisen lyder SPEI SUAE - PATRIA DEDIT (Av fosterlandet till dess framtidshopp).Skulpturer ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Robert Stigell: Ilmarinen and Väinämöinen, 1888. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23042 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1939", "sv": "Publicerad 1939", "en": "Published 1939"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6648     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilvekset1.jpg     Teos koostuu kahdesta kivisestä portinpylväästä, joiden päälle on veistetty kiipeileviä Ilveksiä.Gunnar Finne opiskeli arkkitehtuuria ennen kuin aloitti taideopintonsa. Tämä näkyy taiteilijan tuotannossa kykynä hahmottaa veistokset rakennuksiin toimiviksi kokonaisuuksiksi. Tästä johtuen tunnetut arkkitehdit kuten Lindgren, Saarinen, ja Sirén antoivat Finnelle laajoja koristustehtäviä suunnittelemissaan rakennuksissa. Finnen tuotanto käsittää patsaita, kohokuvia ja mitaleita. Taiteilijan veistoksia Helsingissä ovat mm. Elämän Nektaria Alko Oy Seinässä Salmisaaressa, Topeliuksen patsas Esplanadin puistossa sekä portaaliveistokset Töölössä ja Sörnäisissä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. "Lynxes" consists of two gateposts with climbing lynxes.Gunnar Finne studied architecture before he took up art studies, as is shown by his ability to harmoniously integrate sculptures to buildings. This skill made him popular with architects such as Lindgren, Saarinen and Sirén who commissioned extensive decorations for their buildings from Finne. Finne's oeuvre comprises statues, reliefs and medals.In Helsinki, Finne's works include "The Nectar of Life" (facade of Alko Inc. in Salmisaari), the statue of Topelius in the Esplanade park and portal pieces in Töölö and Sörnäinen.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Ilvekset Ilvekset / Lynxes Helsingin hovioikeus, Itäinen puistotie 1, Kaivopuisto Arbetsdomstolen, Östra allén 1, Brunnsparken   http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.546681+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.955338 60.15921     Gunnar Finne: Ilvekset, 1939. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Lodjur         Gunnar Finne: Lodjur, 1939. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Gunnar Finnes klättrande lodjur pryder portstolparna vid Östra allén 1. Skulptörens produktion omfattar skulpturer, reliefer och medaljer. I Helsingfors finns bl.a. reliefen "Livets nektar" på Alkos huvudkontor, Topeliusmonumentet "Saga och sanning" i Esplanadparken och portalskulpturer i Tölö och Sörnäs. Finne studerade arkirektur före han inledde sina studier i konst. Detta syns bl.a. i konstnärens förmåga att gestalta skulpturen som en fungerande del av byggnadshelheten. Arkitekter så som Lindgren, Saarinen och Sirén gav därför gärna uppdraget åt Finne att dekorera de byggnader som de planerade.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Gunnar Finne: Lynxes, 1939. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23044 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Mauno Oittinen", "sv": "Konstn\u00e4r Mauno Oittinen", "en": "Artist Mauno Oittinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1971", "sv": "Publicerad 1971", "en": "Published 1971"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6616     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/istuva_tytto.jpg     Istuva tyttö kuvaa jalat sivulle vietyinä istuvaa tyttöä, jonka molemmat kädet on kohotettu kämmenet avoinna vartalon sivuille, rinnan korkeudelle. Tytön massiiviset reidet ja hartiat muodostavat kontrastin hoikan vyötärön ja kapean lantion kanssa. Sääret lepäävät ilmassa jalustan ulkopuolella ja lantio on kääntynyt figuurin alle selän ollessa silti pystysuoran ryhdikäs. Jännittynyt istuma-asento synnyttää vyöryvän vaikutelman etenkin teosta tytön selän takaa katsottaessa. Teos sijaitsee Munkkiniemen kartanon puistossa aivan kartanorakennuksen vieressä. Vuonna 1971 valmistunut veistos on pronssia. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. "Sitting girl" shows a sitting girl with her legs slanting to the side, and whose both hands are raised with open palms turned slightly towards herself between shoulder and breast height. The massive proportions of the girl's hips and shoulders present a distinct contrast to her slender waist and narrow pelvis. Her legs rest over the outer side of the pedestal and her pelvis elegantly turns her whole figure even though her back remains perfectly straight. This impression of her rolling figure is particularly interesting when observed from behind the girl's back.The sculpture is located in Munkkiniemi manor park just next to the manor house. The work was completed in 1971 and is made from bronze. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Istuva Tyttö Sitting girl Munkkiniemen kartanon puisto, Ramsaynranta, Munkkiniemi Munksnäs gårds park, Ramsays strand, Munksnäs   http://hamhelsinki.fi/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00330 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.559755+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.882286 60.19384     Mauno Oittinen: Istuva tyttö, 1971. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Sittande flicka         Mauno Oittinen: Sittande flicka, 1971. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Mauno Oittinens "Sittande flicka" finns i parken alldeles intill herrgårdens huvudbyggnad. Materialet är brons. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Mauno Oittinen: Sitting girl, 1971. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23048 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Harald S\u00f6rensen-Ringi", "sv": "Konstn\u00e4r Harald S\u00f6rensen-Ringi", "en": "Artist Harald S\u00f6rensen-Ringi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1912", "sv": "Publicerad 1912", "en": "Published 1912"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6850     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/jaahyvaiset_new.jpg     Liikemies Uno Staudinger rakennutti Villa Ensin tyttärensä synnytystä hoitaneille kätilöille synnytyssairaalaksi. Sen suunnitteli Selim A. Lindqvist, joka oli vuosisadanvaihteen huomattavimpia arkkitehteja ja suunnitteli Staudingerille myös Villa Johannan asuintaloksi Eiraan. Villa Ensi, joka sai nimensä Staudingerien ainoan tyttären mukaan, valmistui 1912.Talon edustalle Staudinger hankki ruotsalaisen kuvanveistäjän teokset Jäähyväiset (1910 ) ja Äitiyden onni, jotka kuvastavat perheen perustamisen idylliä. Teokset on valanut Otto Meyer Tukholmassa vuonna 1911.Talon puutarhaan hän pystytti lisäksi Emil Wikströmin Kuokkamies-veistoksen ja taloa ympäröivän aidan syvennyksessä vartioi Victor Janssonin Taistelija / Valmis / Redo, jotka ilmentävät perinteisen rooliajattelun mukaisesti miehisiä tehtäviä perheessä. Veistokset tukevat talon käyttötarkoituksen hengessä jugendarkkitehtuurin ideaa rakennuksesta kokonaistaideteoksena, samoin talon ihanteellinen sijainti puistojen ympäröimänä ja julkisivun puolelta avautuva avoin näköala merelle. 1930-luvun alussa rakennus muutettiin 9 huoneiston asuintaloksi perheen käyttöön. 1987 talo myytiin ja siitä tuli Villa Ensi -säätiön ylläpitämä palvelutalo vanhuksille. Veistokset siirtyivät kaupassa uudelle omistajalle paitsi Emil Wickströmin Kuokkamies, joka oli jonkin aikaa sijoitettuna lastenlinnan sairaalan edustalla ja sitten Kaivopuistossa, kunnes Gösta Serlachiuksen taidesäätiö hankki sen Mänttään.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Industrialist Uno Staudinger built Villa Ensi as a maternity hospital for the midwives who helped to bring his daughter into the world. It was designed by Selim A. Lindqvist, one of the foremost architects of the time who also designed Villa Johanna in Eira as Staudinger's residence. Villa Ensi, named after Staudinger's only daughter, was completed in 1912. Staudinger purchased the Swedish sculptor's works Goodbye (1910) and The Joy of Maternity and placed them in front of the building. The works symbolize the idyllic aspects of founding a family.In addition, Emil Wikström's piece Man With Hoe is placed in the garden, while Victor Jansson's Fighter stands guard in a niche of the wall surrounding the Villa. They symbolize the traditional male roles in the family. In the context of the intended use of Villa Ensi, the works comply with the idea of buildings as comprehensive works of art promoted by National Romantic architecture, as do the building's ideal location within a park and the sea view opening in front of it. In the early 1930s the building was converted into a 9-room residence for the family. It was sold in 1987 and became a sheltered home for the elderly, operated by the Villa Ensi foundation. With the exception of Wikström's Man With Hoe the sculptures were sold to the new owner of the house. Wikström's piece followed its owner to his new home in Kaivopuisto.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Jäähyväiset / Au Revoir Jäähyväiset / Goodbye / Au Revoir Villa Ensi, Merikatu 23, Eira Villa Ensi Havsgatan 23, Eira   http://hamhelsinki.fi/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.601960+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.941362 60.155025     Harald Sörensen-Ringi: Au Revoir (Jäähyväiset), 1912. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Au revoir (På återseende)         Harald Sörensen-Ringi: Au revoir (På återseende), 1912. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Affärsmannen Uno Staudiger lät bygga en förlossningsklinik, Villa Ensi, till de barnmorskor som hjälpte hans dotter till världen. Huset ritades av Selim A. Lindqvist, en av de främsta arkitekterna vid sekelskiftet. Lindqvist ritade också Staudigers bostad i Eira, Villa Johanna. Villa Ensi, som fick namn efter Staudigers enda dotter, var färdigt 1912.Troligen Staudiger köpte bronsskulpturerna "Au revoir" (1910) och "Moderslycka" i en uttställning i Norge eller i Sverige. De är gjorda av en svensk konstnär, skulptören Sörensen-Ringi och gjuts av Otto Meyer på Västmansgatan 81 i Stockholm.I trädgården placerades dessutom Emil Wikströms "Gräftaren" och utanför muren Victor Janssons "Redo". Skulpturerna illustrerar familjeidyll och mannens traditionella roll i familjen. Villa Ensi är med skulpturer ett exempel på jugendarkitekturens idé om helhetskonstverket, också husets placering invid en park med fasaden mot havet, är idealisk. I början av 1930-talet byggdes Villa Ensi om till bostadshus med nio lägenheter för familjen. 1987 såldes huset och det ägs numera av en stiftelse som inrett servicebostäder för äldre. Skulpturerna finns kvar med undantag av Wikströms "Gräftaren", som följde sin ägare till Brunnsparken. Gösta Serlachius konststiftelse anskaffade verket senare till Mänttä. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Harald Sörensen-Ringi: Au Revoir (Goodbye), 1912. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23053 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Veikko Hirvim\u00e4ki", "sv": "Konstn\u00e4r Veikko Hirvim\u00e4ki", "en": "Artist Veikko Hirvim\u00e4ki"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1981", "sv": "Publicerad 1981", "en": "Published 1981"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6920     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/joutua2.jpg     Teos rakentuu kolmesta toteemisesta kivipylväästä, joiden materiaali on Jyväskylän musta graniitti. Suoraan pihalaatoituksesta nousevan veistoksen sileä pinta ja terävät kulmat tuovat paikoin mieleen myös kubistisen maalauksen fasetit. Kaarevat ulokkeet ja orgaanisilta vaikuttavat painanteet rajautuvat kulmiin, särmiin ja taitekohtiin.Veikko Hirvimäen Joutua-teos oli yksi neljästä Eduskuntatalon lisärakennuksen veistoskilpailun voittaneesta ehdotuksesta. Kilpailu järjestettiin vuonna 1979. Veistos paljastettiin 1981. Se ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The piece consists of three totem-like stone columns. Their smooth surfaces and sharp corners are reminiscent of the facets in Cubist paintings. Arched projections and organic-looking depressions always end at corners and edges, giving the piece a restless appearance. The eye cannot move smoothly across the surface; instead, it is forced to refocus continuously. It is as if the work is an ordinary dream which is made restless and transformed into a tormenting nightmare by the sharp forms and strange figures. Veikko Hirvimäki received first prize in the sculpture competition for the expansion of the Parliament building arranged in 1979. The sculpture was unveiled in 1981 and it is made of Jyväskylä black granite. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Joutua Joutua / To hurry up Eduskuntatalon sisäpiha, Etu-Töölö Riksdagshusets innergård, Främre Tölö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.666063+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.932251 60.172432     Veikko Hirvimäki: Joutua, 1981. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Hinna / Joutua         Veikko Hirvimäki: Hinna, 1939. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Joutua (Att hinna) består av tre totemlika stenpelare. Formen med de släta ytorna men vassa hörnen för tankarna till kubismen. De bågformade utsprången och nästan organiska fördjupningarna begränsas alltid av hörn eller kanter, vilket ger skulpturen ett oroligt intryck. Det är inte möjligt att följa ytan med blicken, utan ögat måste hela tiden fokuseras vid en ny brytpunkt. Skulpturen kan lokaliseras till den punkt där en vanlig dröm via oro, vassa former och främmande gestalter förvandlas till en gastkramande mardröm.Veikko Hirvimäki fick första pris i den skulpturtävlan som ordnades i samband med Riksdagshusets tillbyggnad 1979. Skulpturen avtäcktes 1981. Materialet är svart Jyväskylägranit. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Veikko Hirvimäki: To hurry up, 1981. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23059 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1901", "sv": "Publicerad 1901", "en": "Published 1901"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6820     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kagaalin2.jpg     Kagaalin muistokivi on pystytetty ensimmäisellä sortokaudella 1899-1905 Suomessa syntyneen vastarintajärjestön kunniaksi. Sanan kagaali etymologinen perusta löytyy heprean seurakuntaa tai yhteenliittymää merkitsevästä sanasta kahal. Venäläiset nationalistit käyttivät sanaa haukkumanimenä juutalaisista salaseuroista ja myöhemmin myös Suomen suurruhtinaskunnan perustuslaillisten oikeuksien puolustajista. Graniittiin ruotsiksi ja suomeksi hakatut sanat "Vuonna 1901 3:s päivä elokuuta" viittaavat läheisessä Turholman kartanossa (nykyinen Aino Acktén huvila) järjestettyyn kokoukseen.Ns. sortokauden venäläistämistoimenpiteet jakoivat suomalaiset myöntyväisyyspolitiikan kannattajiin sekä venäläistämispolitiikan vastustajiin eli perustuslaillisiin. Suomen oman sotaväen lakkauttamisen jälkeen tsaari antoi 12. heinäkuuta 1901 julistuksen yleisvaltakunnallisen asevelvollisuuden toimeenpanemisesta Suomessa. Ensimmäinen elokuuta 1901 Suomen myöntyvyyspolitiikkaa kannattava senaatti päätti laittomasti annetun lain liittämisestä Suomen suurruhtinaskunnan asetuskokoelmaan. Passiivista vastarintaa kannattavat reagoivat perustamalla keskusjärjestökseen kagaalin sekä järjestämällä joukkoaseistakieltäytymisiä eli ns. kutsuntalakkoja. Elokuun kolmannen perustuskokous oli määrä pitää hotelli Kämpissä, mutta turvallisuussyistä kokous siirrettiin kenraali J. af Lindforsin Turholman kartanolle Laajasaloon. Tunnin höyrylaivamatkan päässä Helsingistä järjestettyyn kokoukseen osallistui joukko maamme mahtimiehiä, todennäköisesti mm. Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud ja William Zilliacus. Leo Mechelin laati kansalaisadressin, johon kertyi noin 500 000 nimeä. Tsaarille adressi toimitettiin syyskuussa, mutta vastaanotto oli jyrkkä. Kenraalikuvernööri Nikolai Bobrikov reagoi adressiin uhkaamalla aseistakieltäytyjiä opiskelupaikkojen menetyksillä ja virkakielloilla. Kagaalin järjestämät kutsuntalakot saivat tsaarin lopulta kuitenkin luopumaan asevelvollisuuden toimeenpanosta.Vuoden 1902 touko… The memorial was erected to commemorate a Finnish resistance group founded during the first period of Russian oppression (1899-1905). The word 'kagal' comes from the Hebrew word 'kahal' meaning congregation or group. Russian nationalists used it as a derogatory term for secret Jewish societies and later also for Finns defending the constitutional rights of the Grand Duchy of Finland. The words 'Third of August in the year 1903' cut in the granite in Finnish and Swedish refer to a meeting which took place on that day at the Turholma mansion nearby (now Aino Ackté's villa). The russification which took place during the period of oppression divided Finnish politics into those in favour of appeasement and those resisting russification, also known as the Constitutionalists.On July 12, 1901, after having abolished Finland's national army, the Czar declared that all Finnish men would be liable for military service in the Empire's armed forces. On August 1, 1901, the conciliatory Finnish parliament resolved to include the illegal act in Finnish legislation. Those favouring passive resistance reacted by founding the Kagal as their central organization and organizing conscription strikes. The original plan was to hold a founding meeting at Hotel Kämp on the third of August but for security reasons the meeting was held at the Turholma mansion owned by general J. af Lindfors in Laajasalo, an hour's steamship journey from Helsinki. A number of notable Finns participated, possibly including Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud and William Zilliacus. A citizens' petition was drawn up by Leo Mechelin, which was signed by some 500,000 people. The address was delivered to the Czar in September; his reply was uncompromising. Governor general Nikolai Bobrikov responded to the address by threatening to expel striking students from their institutions and preventing strikers from taking office. Finally, however, the strikes organized by the Kagal forced the Czar to cancel his decision.…   Kagaalin muistokivi Kagaalin muistokivi / Kagal memorial stone Tullisaaren puisto, Laajasalo Turholms park, Degerö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.729291+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.034937 60.180588     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Kagalens minnessten         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Stenen är rest till minne av Kagalen, motståndsrörelsen som bildades under den första förtryckarperioden 1899-1905. Kagal, en förryskning av hebreiskans kahal som betyder församling, användes av ryska nationalister som benämning på hemliga judiska sällskap och senare också på ledarna för det passiva motståndet i storfurstendömet Finland. Inskriptionens datum, den 3 augusti 1901, hänvisar till ett möte som ordnades i huvudbyggnaden på Turholms gård, nuvarande Aino Acktés villa.Förryskningsåtgärderna under förtryckarperioden delade in finländarna i anhängare av undfallenhetspolitiken och i motståndare av förryskningpolitiken, nämligen de konstitutionella. Efter att den finska armén hade upplösts, undertecknade kejsaren ett värnpliktsmanifest den 12 juli 1901. Den 1 augusti beslöt senaten som understödde undfallenhetspolitiken att den olagligt utfärdade lagen skulle fogas till storfurstendömets författningssamling. Anhängarna av det passiva motståndet reagerade genom att grunda Kagalen och ordna uppbådsstrejker. Det grundläggande mötet den 3 augusti 1901 skulle egentligen hållas på Hotell Kämp, men av säkerhetsskäl flyttades det till general J. af Lindfors gård Turholm. Gården låg på Degerö och innebar en timmes ångbåtsresa från Helsingfors. I mötet deltog bl.a. Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud och William Zilliacus. Leo Mechelin tog initiativet till en medborgaradress som undertecknades av ca en halv miljon finländare. Kejsaren fick adressen i september, men mottagandet var negativt. Generalguvernör Nilkolaj Bobrikov reagerade genom att hota vapenvägrarna med förlust av studieplatser och yrkesförbud. Kagalens uppbådsstrejker fick kejsaren slutligen att avstå från verkställandet av värnplikten.I maj 1902 grundades också en kvinnokagal som bl.a. spred förbjuden politisk litteratur, förmedlade hemliga meddelanden och ordnade penninginsamling. Efter diktaturförordningen försvårades kagalens verksamhet, men den lyckades påverka lantdagsvalet 1904 så att anhängarna t…       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23067 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1949", "sv": "Publicerad 1949", "en": "Published 1949"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6705     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kalat.jpg     Kuvanveistäjä Gunnar Finne oli opiskellut taiteen ohella myös arkkitehtuuria Polyteknillisessä opistossa sekä taideteollisuutta mm. Wienin Kunstgewerbe-koulussa. Hän oli myös teollisuustaiteen liiton Ornamon jäsen. Nämä taustaopinnot helpottivat Finnen kykyä hahmottaa kokonaisuuksia, ja hän pystyi harkitusti suhteuttamaan teoksensa ympäristöön. Tämän vuoksi arkkitehdit tekivät mielellään ja usein hänen kanssaan yhteistyötä.Kalat-teoksen tyylitelty realismi ja hienovarainen huumori, jota ilmentää leikki eri luonnonelementtien kanssa (Kalat suihkuttavat vettä), pehmentävät Bensowin-talon tummaa ja hieman jähmeää ilmettä.Suihkukaivo on vuodelta 1949, ja se on valettu pronssiin.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. In addition to art studies, sculptor Gunnar Finne studied architecture at the Polytechnical school and industrial arts at, for instance, Vienna's Kunstgewerbe. He was also a member of Ornamo, the Finnish Association of Designers. Thanks to this background, Finne's approach was extremely comprehensive and he was very skilled in adapting his works to their surroundings. This made him popular with architects who often worked with him. The stylized realism and subtle humour, seen in the play with various natural elements (the fish spout water) of `The Fish', soften the dark and somewhat rigid appearance of the Bensow building in front of which the piece is placed. The fountain was erected in 1949 and it is cast in bronze.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Kalat Kalat / The Fish Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki Södra Esplanaden 22, Kaartinkaupunki Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki http://hamhelsinki.fi/sculpture/kalat-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kalat-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kalat-gunnar-finne/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00130 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.821521+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.944857 60.16688     Gunnar Finne: Kalat, 1949. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Fiskar         Gunnar Finne: Fiskar, 1949. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Skulptören Gunnar Finne studerade arkitektur vid Polytekniska institutet och konstindustri bl.a. vid Kunstgewerbe i Wien. Han var också aktiv i Konstindustriförbundet Ornamo. Tack vare sin mångsidiga bakgrund var han skicklig att gestalta helheter och anpassa sina skulpturer till omgivningen. Många arkitekter samarbetade därför gärna och ofta med honom. De vattensprutande fiskarnas stiliserade realism och försynta humor, leken med naturelementen, mjukar upp Bensowska husets mörka och något stela framtoning. Fiskarna, som är gjutna i brons, är utförda 1949.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Gunnar Finne: The Fish, 1949. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23072 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Wikstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Wikstr\u00f6m", "en": "Artist Emil Wikstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1910", "sv": "Publicerad 1910", "en": "Published 1910"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6706     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/karhu2-vn.JPG     Emil Wikström liittyi jo opiskeluaikoinaan 1880-luvulla realistisia näkemyksiä tavoitelleisiin taiteilijoihin. 1890-luvulla häntä alkoivat kiinnostaa yhä enemmän myös kansalliset aiheet. Wikström oli yksi niistä suomalaisista taiteilijoista, jotka hahmottelivat kansallisia tunnusmerkkejä ja suomalaisuuden tunnuskuvia käyttämällä paikalliseen luontoon kuuluvia eläin- ja kasviaiheita. Suomen leijonalle etsittiin kotoperäisiä vastineita ja yksi useimmin kuvatuista oli juuri kontio, metsän omena, mesikämmen.Wikström teki Pariisin 1900 maailmannäyttelyn Suomen paviljonkiin karhuaiheisen veistoksen. Tästä alkoi kuvanveisäjän ja paviljongin suunnitelleiden arkkitehtien Herman Geselliuksen, Armas Lindgrenin ja Eliel Saarisen yhteistyö. Vuonna 1909 Wikströmiltä tilattiin kyseisten arkkitehtien suunnitteleman Kansallismuseon portaille graniittinen Karhu. Karhu paljastettiin 1918.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Already during his studies in the 1880s Emil Wikström adapted a realistical approach in his art. In the 1890s, he became increasingly interested in the themes of Finnish National Romanticism. Wikström is known as one of the Finnish artists who created national symbols and icons of Finnishness using the animals and plants found in Finland.The National Romantic movement sought domestic replacements for the lion in Finland's arms and one of the most popular ones was the bear, the apple of the woods, the honey-paw. Wikström had designed a bear-sculpture for the Finnish pavilion at the 1900 Paris World Fair. This pavilion was also the beginning of the cooperation between the sculptor and the pavilion's designers, architects Herman Gesellius, Armas Lindgren and Eliel Saarinen. In 1909, a granite bear was commissioned from Wikström for the steps of the National Museum, designed by the three architects. The bear was unveiled in 1918.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Karhu Karhu / The Bear Kansallismuseon portaat, Mannerheimintie 34, Etu-Töölö Nationalmuseets trappa, Mannerheimvägen 34, Främre Tölö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/karhu-emil-wikstrom/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/karhu-emil-wikstrom/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/karhu-emil-wikstrom/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.875378+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.93206 60.174873     Emil Wikström: Karhu, 1918. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Björnen         Emil Wikström: Björnen, 1918. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Emil Wikström tillhörde redan under sin studietid, på 1880-talet, till de konstnärer som strävade efter ett realistiskt synsätt. På 1890-talet började han alltmer intressera sig också för nationella motiv. Han var en av de finska konstnärer som gestaltade nationella tecken och symboler med djur- och växtmotiv. Under denna tid sökte man efter inhemska motsvarigheter till Finlands lejon och ett av de käraste motiven blev björnen.Wikström gjorde en björnskulptur till Finlands paviljong i världsutställningen i Paris år 1900. Här började också samarbetet med arkitekterna som ritade paviljongen, dvs. Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen. 1909 fick Wikström en beställning på en granitbjörn till Nationalmuseet, som alltså ritades av samma arkitektrio. Björnen avtäcktes år 1918.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Emil Wikström: The Bear, 1918. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23077 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Michael Schilkin", "sv": "Konstn\u00e4r Michael Schilkin", "en": "Artist Michael Schilkin"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1950", "sv": "Publicerad 1950", "en": "Published 1950"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6815     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kauppiaita_new.jpg     Kauppiaita on Helsingin kauppakorkeakoulun julkisivun moniosainen keramiikkareliefi. Siinä kuvataan maailman eri puolilla eläviä kauppiaita kaupankäyntiin liittyvien vertauskuvallisten hahmojen keskellä. Näihin kuuluu mm. kauppiaiden suojelusjumala Hermes vaakoineen. Reliefissä viitataan kauppakorkeakoulun tehtävään taloustieteellisen koulutuksen ja tutkimuksen keskuksena ja toisaalta kaupankäynnin historiaan ja kansainväliseen perinteeseen. Reliefin jutustelevan kertova kuvakieli on ominaista monille muillekin Schilkinin teoksille.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. 'Tradesmen' is the ceramic relief on the facade of the Helsinki School of Economics and Business Administration. It depicts tradesmen from different parts of the world dancing together amid symbolical figures related to trade, including Hermes, the tutelary god of tradesmen, with his scales. On the one hand, the relief refers to the education the School provides and to its role as a centre of economic research, and on the other, to the history and international traditions of trade. The chatty narrative of the relief's imagery is typical of many of Schilkin's works.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Kauppiaita Kauppiaita / Tradesmen Runeberginkatu 14-16, Helsingin kauppakorkeakoulu, Etu-Töölö Runebergsgatan 14-16, Helsingin kauppakorkeakoulu, Etu-Töölö Runeberginkatu 14-16, Helsingin kauppakorkeakoulu, Etu-Töölö http://hamhelsinki.fi/sculpture/kauppiaita-michael-schilkin/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kauppiaita-michael-schilkin/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kauppiaita-michael-schilkin/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.938686+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.923306 60.171906     Michael Schilkin: Kauppiaita, 1950. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Köpmän         Michael Schilkin: Köpmän, 1950. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Köpmän är namnet på den mångdelade keramikreliefen på Helsingfors finska handelshögskolas fasad. Den visar köpmän från olika delar av världen dansande bland olika symboler för handel, bl.a. köpmännens beskyddare Hermes med sin våg. Reliefen hänvisar till handelshögskolans uppgift som centrum för utbildning och forskning i ekonomi men också till handelns historia och internationella tradition.Reliefens berättande bildspråk är typiskt för Michael Schilkins arbeten. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Michael Schilkin: Tradesmen, 1950. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23078 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Jaakko Tolvanen", "sv": "Konstn\u00e4r Jaakko Tolvanen", "en": "Artist Jaakko Tolvanen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1966", "sv": "Publicerad 1966", "en": "Published 1966"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6833     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD           1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/wrede2.jpg     K. A. Wrede (1859-1943) oli yksi niistä arkkitehdeistä, joiden unelmana oli luoda Helsingistä kansainväliset mittapuut täyttävä suurkaupunki. Vapaaherra Wrede suunnitteli Pohjoisesplanadille ja Aleksanterinkadulle mahtavat liiketalot, "Wreden palatsin" ja Centralin talon. Näiden sisäpihalle rakennettiin pasaasi, kulkuyhteys kauppoineen ja kahviloineen kaupungin tärkeimpien katujen välille. Wrede suunnitteli myös huviloita sekä myöhemmin uskonnollisen heräämisensä jälkeen erilaisia kirkollisia rakennuksia. Hän osallistui Helsingin Kaupunkilähetyksen toimintaan ja suunnitteli sille Punavuoreen Betanian rukoushuoneen.K.A. Wreden arkkitehtuuria leimaa eklektisyys, erilaisten historiallisten tyylipiirteiden vapaa yhdisteleminen samassa rakennuksessa. Hänen tuotantonsa sijoittuu vaiheeseen, jossa koristeellisten kertaustyylien käyttäminen alkoi jo menettää valta-asemaansa kansallisromantiikalle. Jaakko Tolvasen toteuttamassa muistomerkissä on K.A. Wreden ja hänen vaimonsa vakavuutta henkivät ja realistisesti muotoillut muotokuvareliefit. Kohokuvien alapuolella on teksti: Furuberg 1908-1943 Verkat inom Finska Missionssällskapet Hemmets motto var: Jag och mitt hus vi vilja tjäna Herren. Työskentelivät Suomen Lähetysseurassa Kodin tunnuksena oli: Minä ja minun perheeni palvelemme Herraa.Reliefi on vuodelta 1966 ja sen materiaali on pronssia. Se ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. K. A. Wrede (1859-1943) was one of the architects whose dream was to turn Helsinki into a full-blown international metropolis. Baron Wrede designed imposing commercial buildings on Pohjois- Esplanadi and Aleksanterinkatu streets, the `Wrede's palace' and the Central building. Their courtyards allowed passage through the buildings between the city's main streets and contained shops and cafes. Wrede also designed villas and, following religious awakening, various religious buildings. He was active in urban missionary work and designed the Helsingin Kaupunkilähetys a prayer house, known as `Betania'. K.A. Wrede's architecture is rather eclectic, freely combining various historical styles in a single building. In Wrede's time, ornamental revivalism was already beginning to lose ground to Art Nouveau.Jaakko Tolvanen's memorial depicts K.A. Wrede and his wife in serious and realistic relief. The following text is inscribed underneath: "Furuberg 1908-1943 Verkat inom Finska Missionssällskapet Hemmets motto var: Jag och mitt hus vi vilja tj¿na Herren. Työskentelivät Suomen Lähetysseurassa Kodin tunnuksena oli: Minä ja minun perheeni palvelemme Herraa. (Worked in the Finnish Missionary Society Their motto was I and my family serve the Lord.) The relief is from 1966 and it is cast in bronze. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Karl August Wreden muistokohokuva Karl August Wreden muistokohokuva / Karl August Wrede Haagan sankaripuisto, Haaga Haga hjältepark, Haaga Haagan sankaripuisto, Haaga http://hamhelsinki.fi/sculpture/karl-august-wreden-muistokohokuva-jaakko-tolvanen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/karl-august-wreden-muistokohokuva-jaakko-tolvanen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/karl-august-wreden-muistokohokuva-jaakko-tolvanen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00320 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:22.953537+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.899775 60.212906     Jaakko Tolvanen: Karl August Wreden muistokohokuva, 1966. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Karl August Wredes minnesrelief         Jaakko Tolvanen: Karl August Wredes minnesrelief, 1966. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Karl August Wrede (1859-1943) var en av de arkitekter som drömde om att göra Helsingfors till en storstad av internationella mått. Friherre Wrede ritade två affärshus som uppfördes vid Norra Esplanaden och Alexandersgatan, vid namnen "Wredes palats" och "Central". Genom husen gick en passage med affärer och caféer mellan stadens två viktigaste gator. Wrede ritade också villor och efter en andlig väckelse olika kyrkliga byggnader. Han deltog i Helsingfors Stadsmissions verksamhet och ritade Betanias bönehus i Rödbergen.K.A. Wredes arkitektur är eklektisk, han kombinerar fritt olika historiska stildrag i samma byggnad. Hans produktion infaller under en period då de dekorativa repetitionsstilarna redan började ge vika för art nouveau-arkitekturen. Jaakko Tolvanens allvaligt realistiska porträttrelief av Wrede och hans hustru bär texten:"Furuberg 1908-1943 Verkat inom Finska Missionssällskapet Hemmets motto var: Jag och mitt hus vi vilja tjäna Herren. Työskentelivät Suomen Lähetysseurassa Kodin tunnuksena oli: Minä ja minun perheeni palvelemme Herraa." Reliefen är gjuten i brons och den är gjord 1966. Den ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Jaakko Tolvanen: Karl August Wrede, 1966. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23083 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Arvo Siikam\u00e4ki", "sv": "Konstn\u00e4r Arvo Siikam\u00e4ki", "en": "Artist Arvo Siikam\u00e4ki"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1981", "sv": "Publicerad 1981", "en": "Published 1981"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6742     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/keskustelu-tulevaisuudesta1.jpg     Varhaistuotannossaan Arvo Siikamäki iski informalismia ja pop-taidetta vastaan. Hänen hurjat, ilmaisuvoimaiset näkynsä antoivat surrealistiselle kuvanveistolle uutta ilmettä. Hänen myöhemmässä tuotannossaan lisääntyi pyrkimys abstraktioon. Keskustelu tulevaisuudesta -veistoksessa on edelleen piirteitä surrealismista. Hahmojen kasvonpiirteiden epämääräisyys ja kypärän suojaama pää tuovat mieleen Henry Mooren veistoksissa esiintyvät figuurit. Tuijottavat silmät ja päähineen terävät reunat sekä vartalon pehmeän siloitellut ja kaarevat linjat yhdistettynä raajojen karkeaan muotoiluun luovat meheviä kontrasteja. Keskenään jännitteisesti sijoitetut hahmot ovat kuitenkin kiinni toisissaan.Keskustelu tulevaisuudesta oli yksi Eduskuntatalon lisärakennuksen veistoskilpailussa ensimmäisen palkinnon saaneesta ehdotuksesta. Materiaali on pronssi.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. In his early works Arvo Siikamäki attacked Informalism and Pop Art. His furious, destructively expressive visions gave surrealist sculpture a new face. In his later works the striving for the abstract gained ground. 'Discussion about the future' still carries, however, characteristics typical of Surrealism; the ambiguity of the figure's faces and the head protected by a helmet are reminiscent of the figures in Henry Moore's works. Staring eyes, the cutting edges of the helmet and the soft, smooth and curving lines of the body, together with the crude shaping of the limbs create delicious contrasts. Yet the figures, placed so that tension emerges between them, are linked to each other. 'Discussion about the future' was donated to improve the enlargement of the Parliament building, and it was unveiled in 1981. It is cast in bronze.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Keskustelu tulevaisuudesta Keskustelu tulevaisuudesta/ Discussion about the future Eduskuntatalon sisäpiha Etu-Töölö Riksdagshusets innergård, Främre Tölö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/keskustelu-tulevaisuudesta-arvo-siikamaki/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/keskustelu-tulevaisuudesta-arvo-siikamaki/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/keskustelu-tulevaisuudesta-arvo-siikamaki/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.012881+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.932505 60.17239     Arvo Siikamäki: Keskustelu tulevaisuudesta, 1981. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Samtal om framtiden         Arvo Siikamäki: Samtal om framtiden, 1981. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   I sin tidiga produktion opponerade Arvo Siikamäki sig mot informalismen och pop-konsten. Hans häftiga, förödande uttrycksfulla visioner gav den surrealistiska skulpturen ett nytt uttryck. I hans senare produktion har abstraktionen ökat. Samtal om framtiden har fortfarande surrealistiska drag. De otydliga ansiktena och hjälmen som skyddar huvudet påminner om figurer av Henry Moore. De stirrande ögonen, hjälmens skarpa kanter och kroppens utslätade mjuka former i kombination med armarnas och benens grövre former skapar mustiga kontraster. Figurerna är placerade så att det finns spänning mellan dem men de är ändå förenade med varandra.Samtal om framtiden inlöstes för att placeras vid Riksdagshusets tillbyggnad. Materialet är brons och skulpturen avtäcktes 1981.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Arvo Siikamäki: Discussion about the future, 1981. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23101 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Matti Koskela, Markku Viitasalo, Pirkko Viitasalo", "sv": "Konstn\u00e4r Matti Koskela, Markku Viitasalo, Pirkko Viitasalo", "en": "Artist Matti Koskela, Markku Viitasalo, Pirkko Viitasalo"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1982", "sv": "Publicerad 1982", "en": "Published 1982"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6531     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/virasto-himmeli-pasila05-f.jpg     Markku ja Pirkko Viitasalo ja Matti Koskela voittivat Pasilan virastokeskuksen veistoskilpailun 1978 ja heidän suunnittelemansa Konstruktio 2000, toiselta nimeltään Himmeli, valmistui neljä vuotta myöhemmin.Ruostumattomasta teräksestä tehty veistos on saanut idean perinteisistä oljenkorsi-himmeleistä, joita ennen tehtiin erityisesti joulukoristeiksi. Teoksen mittakaava - korkeus 4 metriä ja paino 600 kg - on kuitenkin täysin toista luokkaa kuin kansanomaisen olkikoristeen.Konstruktivistisen taiteen periaatteiden mukaisesti teoksen muoto ja rakenne sinänsä antavat sille merkityksen ja kiinnostavuuden. Himmelissä on keskeistä valo sekä rakenteessa heijastuvat, liikkeen mukana syntyvät optiset muutokset.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Markku and Pirkko Viitasalo and Matti Koskela won the sculpture competition for the Pasila government office block in 1978 and their 'Construction 2000, Ornament' was finished four years later. The cube-like stainless steel sculpture was inspired by traditional straw ornaments. Its dimensions, however, are of a completely different scale: the work is four metres high and weighs 600 kg. True to Constructivist ideals, the work's form and structure in themselves give it meaning and significance. A central role is played by light and the optical changes reflected in the structure as the 'Ornament' moves.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Konstruktio 2000 / Himmeli Konstruktio 2000, Himmeli / Construction 2000, Ornament Pasilan virastokeskus, Itä-Pasila Böle ämbetshus   http://hamhelsinki.fi/sculpture/konstruktio-2000-himmeli-matti-koskela-markku-viitasalo-pirkko-viitasalo/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/konstruktio-2000-himmeli-matti-koskela-markku-viitasalo-pirkko-viitasalo/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/konstruktio-2000-himmeli-matti-koskela-markku-viitasalo-pirkko-viitasalo/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.294708+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.935322 60.19931     Matti Koskela, Markku Viitasalo ja Pirkko Viitasalo: Konstruktio 2000 /Himmeli, 1982. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Konstruktion 2000 / Himmel         Matti Koskela, Markku Viitasalo och Pirkko Viitasalo: Konstruktion 2000 / Himmel, 1982. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Markku & Pirkko Viitasalo och Matti Koskela vann skulpturtävlingen om en skulptur vid Böle ämbetshus 1978. Deras förslag Konstruktion 2000, Himmel, var färdigt fyra år senare.Idén till det kubformade verket i rostfritt stål härleds från den traditionella halmhimmeln. Skalan är dock en annan än i halmdekorationerna: himmeln är 4 meter hög och väger 600 kg.Enligt konstruktivismens principer ger konstverkets form och konstruktion i sig betydelse åt konstverket, och är en central aspekt som gör konstverket intressant. Det centrala i Himmel är ljuset och de optiska förändringarna som skapas av rörelser och som speglas i konstruktionen.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Matti Koskela, Markku Viitasalo and Pirkko Viitasalo: Construction 2000 / Ornament, 1982. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23102 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1964", "sv": "Publicerad 1964", "en": "Published 1964"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6830     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kontulan.jpg     Mellunkylän kaupunginosassa olevan Kontulan asuntoalueen perustamismuistokivi on rapakivilohkare, johon on 1964 kiinnitetty kaksi metallilaattaa.Teräslevyssä on asuntoalueen perustamisesta muistuttava teksti: "Tähän kiveen muurattiin Kontulan asuntoalueen perustamiskirja maaliskuun 8 päivänä 1964." Kuparilaatassa on lohkareen historian selittävä teksti: "Tämän rapakivilohkareen ovat jääkautisessa meressä uineet jäävuoret kuljettaneet Viipurin rapakivialueelta tälle paikalle." The memorial to the founding of the Kontula housing estate, located in the Mellunkylä area of Kontula, is a rough red granite,or rapakivi, boulder to which two metal plaques, one steel and the other copper, were attached in 1964. The steel plaque contains a text commemorating the founding of the housing estate: "Tähän kiveen muurattiin Kontulan asuntoalueen perustamiskirja maaliskuun 8 päivänä 1964." (The charter of Kontula housing estate's founding was set into this stone on March 8, 1964). The copper plaque's text explains the history of the boulder: "Tämän rapakivilohkareen ovat jääkautisessa meressä uineet jäävuoret kuljettaneet Viipurin rapakivialueelta tälle paikalle." (This rapakivi boulder was brought here from the Viipuri rapakivi area by icebergs floating in the glacial sea).   Kontulan asuntoalueen perustamismuistokivi Kontulan asuntoalueen perustamismuistokivi / Memorial stone to the founding of the Kontula housing es Porttitien ja Porttikujan risteys (Kontula), Mellunkylä Portvägens och Portgrändens korsning, Mellungsby   http://hamhelsinki.fi/sculpture/kontulan-asuntoalueen-perustamismuistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kontulan-asuntoalueen-perustamismuistokivi-tuntematonokandunknown/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kontulan-asuntoalueen-perustamismuistokivi-tuntematonokandunknown/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00940 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.308120+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.083769 60.231895     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Minnestenen över grundläggningen av Gårdsbacka         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   "Grundläggningsstenen" i Gårdsbacka i stadsdelen Mellungsby är ett rapakivi-flyttbock som försågs med två metallplattor 1964 när Gårdsbacka började byggas.Texten på stålplattan lyder: "Tähän kiveen muurattiin Kontulan asuntoalueen perustamiskirja maaliskuun 8 päivänä 1964." och berättar alltså att bostadsområdets grundläggningsbrev murades in i stenen den 8 mars 1964. På kopparplattan står: "Tämän rapakivilohkareen ovat jääkautisessa meressä uineet jäävuoret kuljettaneet Viipurin rapakivialueelta tälle paikalle." och innebär att flyttblocket härstammar från Viborgs rapakivi-område därifrån det kommit under istiden infruset i ett isberg.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23118 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Taru M\u00e4ntynen", "sv": "Konstn\u00e4r Taru M\u00e4ntynen", "en": "Artist Taru M\u00e4ntynen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1981", "sv": "Publicerad 1981", "en": "Published 1981"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6689     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/lahestyminen_new.jpg     Taru Mäntynen käyttää taiteessaan materiaaleina pronssia ja betonia. Lähestyminen-veistoksen hahmojen rosoisuus muistuttaa rapattua pintaa. Teoksesta välittyvä liikkeen vaikutelma syntyy sommittelun jännitteisyydestä. Hahmot tuntuvat leijuvan toisiaan kohden. Varovaisen herkkä tunnelma ja hienovireinen heräävä seksuaalisuus on kuvattu kauniisti.Veistos oli yksi neljästä Eduskuntatalon lisärakennuksen veistoskilpailussa vuonna 1979 ensimmäisen palkinnon voittaneista ehdotuksista. Se paljastettiin Eduskuntatalon sisäpihalla vuonna 1981. Teoksen korkeus on 220 cm.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Taru Mäntynen's materials are bronze and concrete. In 'The Approaching', the roughness of the figures resembles a stuccoed surface. The impression of movement in the work is created by the dynamic composition; the figures seem to float towards each other. The work gives the cautious and subtle atmosphere of an awakening and delicate sexuality a beautiful treatment. The piece is cast in bronze and it was erected in the courtyard of the Parliament building in 1981. It is 2.1 metres high.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Lähestyminen Lähestyminen / The Approaching Eduskuntatalon sisäpiha, Etu-Töölö Riksdagshusets innergård, Främre Tölö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/lahestyminen-taru-mantynen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/lahestyminen-taru-mantynen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/lahestyminen-taru-mantynen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.436203+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.932535 60.17221     Taru Mäntynen: Lähestyminen, 1981. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Närmandet         Taru Mäntynen: Närmandet, 1981. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Taru Mäntynen använder brons och betong i sina skulpturer. Närmandets ytbehandling påminner om grov puts. Intrycket av rörelse kommer från spänningen i kompositionen. Gestalterna tycks sväva mot varandra. Den känsliga stämningen och den försynta spirande sexualiteten är vackert framställda. Skulpturen är en av de fyra vinnande förslagen i en skulpturtävling som ordnades år 1979. Bronsskulpturen är 220 cm hög och den placerades på Riksdagshusets innergård 1981.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Taru Mäntynen: The Approaching, 1981. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23121 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kai Rentola", "sv": "Konstn\u00e4r Kai Rentola", "en": "Artist Kai Rentola"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6865     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/lasten-temppeli-1.jpg     Palatino infantiles veistos kuuluu valtion taideteostoimikunnan Pysähdy ja katso -kaupunkitaideprojektiin, joka oli osa Helsinki 2000 kulttuurikaupungin ohjelmistoa.Taiteilijan mukaan "teos on modernin veistoksen ja puistorakennuksen välimuoto. Se on muistomerkki, joka on pyhitetty tulevien sukupolvien kunniaksi. Lasten temppeli kurkottaa vuoden 2000 reunalta johonkin, jota ei vielä ole, mutta johon pitää uskoa". Yliopiston valtiotieteellisen tiedekunnan kirjaston ylätasanteelle pystytetty Lasten temppeli on tehty 4 mm:n teräslevystä. Teos on hiekkapuhallettu ja sen jälkeen maalattu valkoiseksi. Veistoksen korkeus on 3,20 ja halkaisija 90 cm.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Palatino infantiles forms a part of the Stop and Look! urban art project organized by the City of Culture Foundation Helsinki and the State Committee for the Purchase of Art Works. The project in turn was part of Helsinki's European City of Culture programme in the year 2000. In the artist's own words, "the piece is a combination of modern sculpture and a gazebo. It is a memorial consecrated to future generations. Children's Temple reaches from the end of the year 2000 forward to something that does not yet exist but in which we must have faith". The monument is located on the upper level of the library of the Faculty of Social Sciences at the University of Helsinki. It is made of 4 mm thick steel plate that has been welded, sandblasted and painted white. It is 3.20 m high and has a diameter of 90 cm.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Lasten temppeli / Palatino infantiles Lasten temppeli / Palatino infantiles / Children's Temple Unioninkatu 35, Kruununhaka Unionsgatan 35, Kruununhaka Unioninkatu 35, Kruununhaka http://hamhelsinki.fi/sculpture/lasten-temppeli-palatino-infantiles-kai-rentola/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/lasten-temppeli-palatino-infantiles-kai-rentola/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/lasten-temppeli-palatino-infantiles-kai-rentola/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00170 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.478000+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.951874 60.172855     Kai Rentola: Lasten temppeli / Palatino infantiles, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Barnens tempel         Kai Rentola: Barnens tempel, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Skulpturen Palatino infantiles hör till statens konstkommissions stadskonstprojekt Stanna och se, som var en del av kulturstadsprogrammet Helsingfors 2000. Enligt konstnären är "verket ett mellanting mellan en modern skulptur och en parkbyggnad. Det är ett monument som är rest till kommande generationers ära. Barnens tempel ser framåt från år 2000 mot något som inte ännu finns, men som vi måste tro på". Verket som står på övre planen vid statsvetenskapliga fakultetens bibliotek är gjort av svetsad, sandblästrad och vitmålad 4 mm:s stålplåt. Skulpturen är 3,20 cm hög och har en diameter på 90 cm.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Kai Rentola: Children's Temple, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23133 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1955", "sv": "Publicerad 1955", "en": "Published 1955"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6818     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/lukutupa_new.jpg     Wäinö Aaltonen oli aikansa merkittävimpiä suomalaisia kuvanveistäjiä. Helsingissä hänen muita tärkeitä teoksiaan ovat mm. Aleksis Kiven patsas Rautatientorilla, Paavo Nurmen juoksijapatsas Stadionin edustalla, presidenttipatsaat Eduskuntatalon edessä sekä yliopiston juhlasalin reliefi.Lukutupa on noin 2x2 m kokoinen pronssireliefi, jonka taiteilija lahjoitti Helsingin yliopistolle tämän 100-vuotis juhlan johdosta. Teoksessa on huomattavaa ehjän muodon sekä luonnosmaisen ilmaisun sekoitus. Veistos on hyvä esimerkki Aaltosen eri taiteenlajeja ja tyylejä yhdistelevästä myöhäistuotannosta. Veistoksen hahmoista monet ovat tunnistettavissa taiteilijan ystäviksi.Reliefi ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. This approximately 200 x 200 cm bronze relief belongs to a series of large monuments by Aaltonen. It was donated by the artist himself to the University of Helsinki on it's 100th anniversary.What is remarkable in the piece is its combination of unbroken form and sketch-like expression. The work includes several elements seen in the artist's other works. Aaltonen used friends and acquaintances as models for the figures in the piece, which is a very typical example of his later oeuvre where different forms of art and various styles come together.Wäinö Aaltonen was one of the most prominent sculptors of his time. His principal works include the statue of Aleksis Kivi on the Railway Station square, Paavo Nurmi at the Olympic Stadium and the relief in the Main Hall of the University of Helsinki.The relief doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Lukutupa Lukutupa / Reading Room Leppäsuonkatu 9, Kamppi Alkärrsgatan 9, Kamppi Leppäsuonkatu 9, Kamppi http://hamhelsinki.fi/sculpture/lukutupa-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/lukutupa-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/lukutupa-waino-aaltonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.623072+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.921692 60.16977     Wäinö Aaltonen: Lukutupa, 1955. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Läsestugan         Wäinö Aaltonen: Läsestugan, 1955. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Konstnären skänkte bronsreliefen "Läsestugan" till Helsingfors universitet med anledning av universitetets 100-årsjubileum. Bland personerna på reliefen kan man känna igen konstnärens vänner. Wäinö Aaltonen var en av sin tids främsta bildhuggare. Andra kända verk av Altonen i Helsingfors är bl.a. Aleksis Kivi-statyn på Järnvägstorget, Paavo Nurmi framför Stadion, presidentstatyerna framför Riksdagshuset och reliefen i universitetets solennitetssal.Reliefen ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Wäinö Aaltonen: Reading Room, 1955. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23140 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Marjatta Weckstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Marjatta Weckstr\u00f6m", "en": "Artist Marjatta Weckstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1980", "sv": "Publicerad 1980", "en": "Published 1980"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6745     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/maan-laulu-2.jpg     Kallion kaupunginosan kortteli 206 purettiin kokonaisuudessaan 1974 ja paikalle rakennettiin valtavan kokoinen harmaa Kouluhallituksen virastotalo.Vuonna 1980 virastotalon pihalla paljastettiin Marjatta Weckströmin pronssiveistos Maan laulu. Veistos on kolkon piha-alueen ainoa lohdullinen yksityiskohta. Tekijä itse on luonnehtinut veistosta "orgaanisen abstraktiksi". Veistos muodostuu luonnosta saaduilta näyttävistä pehmeän elävistä, toisiinsa kietoutuvista ja ylöspäin avautuvista muodoista. Avautuminen voidaan tulkita vapautumisen ja jatkuvuuden vertauskuvaksi. Vapaasti mielikuvia etsien veistoksessa voi nähdä ihmisfiguurien tai avautuvan kukan hahmoja.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The entire quarter 206 of Helsinki's Kallio district was demolished in 1974 and replaced by the concrete-grey mammoth National Board of Education building. In 1980, Marjatta Weckström's bronze sculpture `Song of the Earth' was unveiled in the building's yard. The sculptor has characterized the work with the description "organically abstract". It consists of natural and soft organic intertwined forms which open upwards. The opening can been understood as a symbol of becoming free and of continuity. Associating more freely, the viewer can recognize human figures or flowers about to bloom.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Maan laulu Maan laulu / Song of the Earth Hakaniemenkatu 2, Siltasaari Hagnäsgatan 2, Siltasaari Hakaniemenkatu 2, Siltasaari http://hamhelsinki.fi/sculpture/maan-laulu-marjatta-weckstrom/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/maan-laulu-marjatta-weckstrom/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/maan-laulu-marjatta-weckstrom/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00530 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.728969+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.955568 60.178677     Marjatta Weckström: Maan laulu, 1980. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Jordens sång         Marjatta Weckström: Jordens sång, 1980. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Kvarteret 206 i Berghäll revs år 1974 och på platsen uppfördes istället en enda enorm byggnad; Skolstyrelsens ämbetshus. Marjatta Weckströms bronsskulptur Jordens sång avtäcktes på ämbetshusets gård 1980. Skulpturen är en hoppingivande detalj på den annors så trista gården.Skulptören har själv karakteriserat skulpturen som "organiskt abstrakt". Den består av uttrycksfulla, mjukt levande organiska former som slingrar sig runt varandra och öppnar sig uppåt, vilket kan tolkas som en symbol för frigörelse och kontinuitet. I skulpturen man kan också se människogestalter eller en blomma som håller på att öppna sig.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Marjatta Weckström: Song of the Earth, 1980. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23147 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Viktor Jansson", "en": "Artist Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1941", "sv": "Publicerad 1941", "en": "Published 1941"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6545     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/merenneitbensow_new.jpg     Bensowin liiketalon sisäpihaa koristava Merenneito on yksi Viktor Janssonin 1940-luvulla Esplanadin läheisyyteen tekemistä suihkukaivoveistoksista. Toinen merenneitoaiheinen veistos Aallottaria pystytettiin Esplanadin Kauppatorin puoleiseen päähän vuonna 1942. Sekä Leikki II (Aallottaria), että Merenneito veistoksen mallina toimi taiteilijan tytär Tove Jansson.Siromuotoisen Merenneito-veistoksen sijoittaminen syvälle sisäpihan suojaan tarjoaa ohikulkijalle mahdollisuuden irtautua vilkkaasti liikennöidystä katutilasta ja hengähtää pienen keitaan äärellä. Veistoksen alkuperäisessä luonnoksessa naisfiguuri piteli toisella käsivarrellaan kalaa, toisella lasta. Ilmeisesti suihkukaivofunktion takia Jansson päätyi muotoilemaan lopulliseen veistokseen kuitenkin kaksi vettä suihkuttavaa kalaa.Veistoksen materiaalina on pronssi. Sen korkeus on 110 cm. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. 'The Mermaid' fountain is placed in front of the Bensow building. The placement of this graceful sculpture, surrounded by a small oasis deep in a courtyard, offers the passer-by a chance to withdraw from the busy street to relax for a short while.'The Mermaid' is the first of Viktor Jansson's fountains made to the same theme. The other, titled 'Water Nymphs', is located in the Esplanadi park, close to the Market Square. The fountains were made in consecutive years - 'The Mermaid' in 1941 and 'Water Nymphs' in 1942. The model for both sculptures - as for Jansson's other works - was his daughter Tove Jansson, the author of the 'Moomin' books.The sculpture is cast in bronze and it is 1.1 metres high. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Merenneito Merenneito / The Mermaid Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki Södra Esplanaden 22, Kaartinkaupunki Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki http://hamhelsinki.fi/sculpture/merenneito-viktor-jansson/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/merenneito-viktor-jansson/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/merenneito-viktor-jansson/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00130 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:23.823660+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.944876 60.166557     Viktor Jansson: Merenneito, 1941. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Sjöjungfru         Viktor Jansson: Sjöjungfru, 1941. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Springbrunnen med Sjöjungfrun pryder Bensowska husets innergård. Det är den andra fontänskulpturen med samma motiv av Viktor Janssom - Vattennymfer finns i Esplanadparken vid Salutorget. Fontänerna är gjorda med ett års mellanrum, Sjöjungrun 1941 och Vattennymfer 1942. Modell för båda två, liksom för många andra av Janssons verk, var konstnärens dotter Tove Jansson. Den välformade sjöjungfrun djupt inne på den skyddade gården ger de förbipasserande en möjlighet att frigöra sig från den livligt trafikerade gatan och pusta ut vid en liten oas.Sjöjungfrun är brons och 110 cm hög.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Viktor Jansson: The Mermaid, 1941. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23169 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Uno Aro", "sv": "Konstn\u00e4r Uno Aro", "en": "Artist Uno Aro"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1961", "sv": "Publicerad 1961", "en": "Published 1961"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6835     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/louhivuori-1.jpg     Oskari Wilho Louhivuori (1884-1953) oli Helsingin kauppakorkeakoulun professori ja sittemmin rehtori ja kansleri. Louhivuori oli eduskunnan jäsen 1917-19, senaattori ja senaatin sosiaalitoimituskunnan päällikkö 1917.Muistomerkki on perinteinen punaisella graniittilajustalla lepäävä, pronssinen realistinen rintakuva ja se paljastettiin 18.5.1961.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Oskari Wilho Louhivuori (1884-1953) was a professor, as well as rector and chancellor, at the Helsinki School of Economics and Business Administration. In 1917, Louhivuori was senator and chief of the senate's social affairs committee and from 1917-19, he was also a Member of Parliament. The memorial to Louhivuori is a traditional realistic bronze bust on a red granite pedestal and was unveiled on May 18, 1961.The artist, Uno Aro, studied at Helsinki University and, in the early 1920s, at the Helsinki Art Association. He continued his studies later in Paris under Antoine Bourdell. Aro's sculptures can now be seen all over Finland including: "The Boy with a Good Posture" in Joensuu; Rauma Railway monument in Rauma; and "The Boy with a Bark Boat" in Oulu.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   O. W. Louhivuori O. W. Louhivuori Runeberginkatu 14 Runebergsgatan 14 Runeberginkatu 14 http://hamhelsinki.fi/sculpture/o-w-louhivuori-uno-aro/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/o-w-louhivuori-uno-aro/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/o-w-louhivuori-uno-aro/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:24.130171+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.923174 60.172005     Uno Aro: O. W. Louhivuori, 1961. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     O. W. Louhivuori         Uno Aro: O. W. Louhivuori, 1961. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Oskari Wilho Louhivuori (1884-1953) var professor och senare rektor och kansler för handelshögskolan. Louhivuori var också riksdagsledamot 1917-19, senator och chef för senatens socialexpedition 1917.Porträttet som avtäcktes den 18 maj 1961 är en traditionell porträttbyst i brons på röd granitsockel.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Uno Aro: O. W. Louhivuori, 1961. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23172 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Matti Haupt", "sv": "Konstn\u00e4r Matti Haupt", "en": "Artist Matti Haupt"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu -", "sv": "Publicerad -", "en": "Published -"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6851     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/pain_merta_new.jpg     Suomen Taideyhdistyksen piirrustuskoulun käytyään Matti Haupt oli Wäinö Aaltosen oppilaana 30-luvun alussa, jonka jälkeen hän lähti Italiaan seuraamaan Marino Marinin opetusta. Päin merta myrskyävää esittää merenneitoa, joka uhmaa myrskyä hevosen selässä. Torvi, johon neito puhaltaa, symbolisoi merkkiä kamppailun alusta riehuvan meren kanssa.Rakennus on ollut alunperin Suomen Höyrylaiva Oy:n pääkonttori joten teoksen aihe kuvaa hyvin siviilimerenkulun kamppailua merta vastaan. Teoksen ilmaisukieli sekä symboliikka ovat harkitun klassisia. Reliefi on noin 2.5m leveä ja 3m korkea.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. After finishing the drawing school of the Fine Arts Association of Finland Matti Haupt studied in the 1930s under Wäinö Aaltonen and later under Marino Marini in Italy. Against the Raging Sea is a relief depicting a mermaid on a horse challenging a raging storm. She is holding a horn as a symbol of the beginning struggle. The building originally housed the head offices of Suomen Höyrylaiva Oy, and the work symbolizes the struggle between the merchant marine and the sea. The piece is deliberate in its classicist expression and symbolism. It is approximately 2.5 metres wide and 3 metres high.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Päin merta myrskyävää Päin merta myrskyävää / Against the Raging Sea Eteläranta 8, Kaartinkaupunki Södra kajen 8, Kaartinkaupunki Eteläranta 8, Kaartinkaupunki http://hamhelsinki.fi/sculpture/pain-merta-myrskyavaa-matti-haupt/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/pain-merta-myrskyavaa-matti-haupt/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/pain-merta-myrskyavaa-matti-haupt/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00130 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:24.167348+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.951952 60.164665     Matti Haupt: Päin merta myrskyävää. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Mot det stormande havet         Matti Haupt: Mot det stormande havet. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Efter studier vid konstföreningens ritskola var Matti Haupt elev hos Wäinö Aaltonen på 1930-talet och senare hos skulptören Marino Marini i Italien. "Mot det stormande havet" visar en sjöjungfru som båser i ett horn. Hornet symboliserar kampen mot det stormande havet och vågorna. Verkets formspråk och symbolik är förenklat klassiskt. Södra hamnen 8 var ursprungligen Finska ångfartyg Ab:s huvudkontor. Reliefen är ca 2,5 m bred och 3 m hög.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Matti Haupt: Against the Raging Sea. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23195 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1960", "sv": "Publicerad 1960", "en": "Published 1960"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6690     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/rakentajan-1.jpg     Rakentajan käsi on Kulttuuritalon rakennustoimikunnan Wäinö Aaltoselta vuonna 1959 tilaama suihkulähdeveistos. Realistisesti kuvatun monumentaalisen käden peukalon ja etusormien välissä on Kulttuuritalon pienoismalli. Veistos on pronssia.Wäinö Aaltonen kohotettiin jo elinaikanaan arvostetun kansallistaiteilijan asemaan. Tämä varsinkin siksi, että taiteilija tuki näkemyksillään nuoren kansan vielä epävarmaa identiteettiä. Kulttuuritalon, jonka kansandemokraattiset järjestöt rakennuttivat vuosina 1956-58, suunnitteli Alvar Aalto.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. "Builder's Hand" is a fountain and was commissioned in 1959 by the building committee of the House of Culture. The House of Culture was designed by Alvar Aalto and built in 1956-58 by organizations close to the Democratic Union of the Finnish People, a left-wing political party. The piece is located in the yard of the House of Culture and depicts a monumental hand holding buildings miniature model. The piece is bronze.Aaltonen became a redeemed national artist already during his life, mainly because if his work which nourished the still frail identity of the young nation.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Rakentajan käsi Rakentajan käsi / Builders Hand Kulttuuritalo, Sturenkatu 4, Alppiharju Kulturhuset, Sturenkatu 4, Alpgårdenrju Kulttuuritalo, Sturenkatu 4, Alpcourtrju http://hamhelsinki.fi/sculpture/rakentajan-kasi-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/rakentajan-kasi-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/rakentajan-kasi-waino-aaltonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00510 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:24.439802+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.944504 60.188377     Wäinö Aaltonen: Rakentajan käsi, 1960. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Byggarens hand         Wäinö Aaltonen: Byggarens hand, 1960. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   "Byggarens hand", en fontänskulptur bestående av en monumental hand som håller kulturhusets miniatyr model, beställdes av Kulturhusets byggnadskommitté 1959. Materialet är brons.Wäinö Aaltonen upphöjdes redan under sin livstid till uppskattad nationalkonstnär. Hans visioner stödde det unga folkets alltjämt osäkra identitet. Kulturhuset, som byggdes av de folkdemokratiska organisationerna 1956-58, är ritat av Alvar Aalto.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Wäinö Aaltonen: Builders Hand, 1960. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23201 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Markku Kitula", "sv": "Konstn\u00e4r Markku Kitula", "en": "Artist Markku Kitula"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1981", "sv": "Publicerad 1981", "en": "Published 1981"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6834     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/rinnakk2.jpg     Veistos rakentuu kahden muodon välisestä jännitteestä. Vastakkain on asetettu kaksi painavaa ja raskaan oloista massaa, jotka tuntuvat hyväilevän toisiaan ilman yhteistä kosketuspintaa. Pronssiveistosta lähestyttäessä sileä ja tasainen pinta muuttuu rosoisen uurteiseksi viimeistelemättömistä valujäljistä. Vähintään yhtä tärkeäksi kuin veistokselliset massat, muodostuu tyhjä tila kappaleiden välillä.Markku Kitulan Rinnakkaiselo oli yksi neljästä Eduskuntatalon lisärakennuksen veistoskilpailussa voittaneesta ehdotuksesta. Kilpailu järjestettiin 1979 ja veistokset paljastettiin 1981.Teos ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. The work is based on the dynamic relationship between two shapes; two heavy and massive pieces which seem to caress each other without an actual physical touch. As the viewer moves closer to the work, coarse grooves and marks of casting appear on its smooth and even surface. The form speaks of freedom from the restrictions of the material, expressing movement by swaying like gigantic seaweed. The significance of the void between the two objects becomes at least as critical as that of the two masses. Markku Kitula received first price in the 1979 competition for sculptures to be placed in the new wing of the Parliament building. The bronze work was unveiled in 1981.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Rinnakkaiselo Rinnakkaiselo / Coexistence Mannerheimintie 30 Mannerheimvägen 30 Mannerheimintie 30 http://hamhelsinki.fi/sculpture/rinnakkaiselo-markku-kitula/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/rinnakkaiselo-markku-kitula/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/rinnakkaiselo-markku-kitula/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:24.516484+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.932375 60.172443     Markku Kitula: Rinnakkaiselo, 1981. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Samexistens         Markku Kitula: Samexistens, 1981. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Skulpturen bygger på spänningen mellan två former. Två mot varandra ställda tunga massor tycks smeka varandra trots att de inte har några beröringspunkter. När man närmar sig blir den släta och jämna ytan skrovlig och räfflad av spåren från gjutformen. Formen referar till frigörelsen från materialets bojor och en svajande rörelse som svajande enorma sjögräs. Minst lika viktiga som massorna är det tomma rummet mellan skulpturens två delar.Markku Kitula fick första pris i tävlingen som ordnades 1979 för skulpturer till Riksdagshusets tilläggsbyggnad. Skulpturen som är gjuten i brons avtäcktes 1981.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Markku Kitula: Coexistence, 1981. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23209 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1956", "sv": "Publicerad 1956", "en": "Published 1956"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6766     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/sarastus_new.jpg     W. Aaltonen oli näkyvin nuoren Suomen kuvanveistäjä, jolle uskottiin kansallisesti tärkeiden monumenttien toteutus. Teoksissa, kuten Paavo Nurmi, taiteilija korosti yleviä isänmaallisia arvoja. Tästä syystä Aaltosesta kasvoi Akseli Gallen-Kallelan tapainen "kansallistaiteilija", joka mm. sotamuistomerkkien kautta iskostui koko kansan tietoisuuteen.Punagraniittisella alustalla seisova pronssiveistos kuvaa kaunista nuorta naista, joka ihailee nousevaa aurinkoa ja näyttää suojaavan silmiään sen kirkkaalta valolta. Veistos on Suomen Pankin tilaus suoraan taiteilijalta. Teos on myös tunnettu nimellä "Nuori tyttö ja lupaus".Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Aaltonen was the most prominent sculptors of the newly independent Finland and the artist behind several nationally important monuments. As Aaltonen's works, such as the Paavo Nurmi statue, accentuated patriotic values, it is no wonder he became a 'national artist' like Akseli Gallen-Kallela, and known to every Finn for his war memorials and other works.The bronze piece set on a red granite pedestal depicts a beautiful young woman admiring the rising sun, protecting her eyes from its blinding rays. The work was commissioned directly from the artist by the Bank of Finland.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Sarastus Sarastus / Daybreak Suomen Pankin setelipainon edusta, Rauhankatu 19, Kruununhaka Finlands Bank, Fredsgatan 19, Kronohagen   http://hamhelsinki.fi/sculpture/sarastus-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/sarastus-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/sarastus-waino-aaltonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:24.636648+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.951035 60.171574     Wäinö Aaltonen: Sarastus, 1956. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Gryning         Wäinö Aaltonen: Gryning, 1956. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Finlands Bank beställde bronsskulpturen direkt av konstnären. Skulpturen föreställer en ung vacker kvinna som beundrar soluppgången, hon lyfter sina händer som för att skydda ögonen mot det starka solljuset. Verket står på en sockel av röd granit. I sina verk betonade Aaltonen nationalistiska värden och titulerades därför också som Finlands "nationalbildhuggare". Konstnären var det unga Finlands synligaste skulptör och han anförtroddes att utföra flera betydelsefulla monument.Verket är också känt som "Nuori tyttö ja lupaus", d.v.s. Den unga flickan och löftet. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Wäinö Aaltonen: Daybreak, 1956. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23236 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1937", "sv": "Publicerad 1937", "en": "Published 1937"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6894     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/tiedonpuu-2_new.jpg     Nykyinen Museoviraston talo rakennettiin alunperin Helsingin Suomalaisen yhteiskoulun käyttöön. Rakennuksen suunnitteli Väinö Vähäkallio. Yhteistyö arkkitehdin ja Gunnar Finnen välillä oli alkanut jo aikaisemmin ja sen tulokset näkyvät esimerkiksi EKA:n pääkonttorin koristelussa. Gunnar Finnen kokonaisvaltainen näkemys ja veistosten sovittaminen arkkitehtuurin henkeen toivat hänelle paljon tilauksia rakennuskoristelun parissa.Tiedonpuu -reliefi sijaitsee sisäänkäynnin sivuseinillä. Sen tyyli tuo mieleen muinaisen egyptiläisen ja mesopotamialaisen taiteen ihanteet. Reliefissä on kuvattu arkaaisella muotokielellä elämänsykli. Lapsi nousee alhaalta vanhempiensa luota kiiveten yhä ylemmäs tiedonpuuta oksa oksalta. Viisauden symboli pöllö istuu tyynesti lähellä puun latvaa. Puun vieressä on aina kulloiseenkin elämänvaiheeseen liittyviä kohtauksia. Vastakkaisella seinällä on vapaammissa ryhmissä nuoria ihmisiä leikkimässä ja urheilemassa. Teoksesta huokuva kehitysusko sekä koulutuksen ja yhteiskunnallisen vaikutusvallan suora rinnastaminen saattaa vaikuttaa nykykatsojasta naiivilta.Tämä kiveen veistetty reliefi on valmistunut vuonna 1937.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The building in Nervanderinkatu 13, designed by Väinö Vähäkallio, was originally built for Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu, a famous comprehensive school. Today it houses the National Board of Antiquities and Historical Monuments. Vähäkallio and Gunnar Finne had already worked together before on, for instance, the decoration of EKA cooperative's headquarters on Hämeentie. Finne's comprehensive approach and skill in reconciling sculpture with architectural spirit brought him numerous commissions for decorating buildings."The Tree of Knowledge" relief is to be found on the sides of the building's main entrance. Stylistically, it is reminiscent of the art of ancient Egypt and Mesopotamia. In an archaic style, the relief depicts the cycle of life: a child climbs up the tree of life towards his parents. An owl, the symbol of wisdom, perches solemnly near the tree top. Scenes from different stages of life are depicted beside the tree. On the opposite side, a less restrained relief depicts groups of young people playing games and practising sports.The work was completed in 1937 and it is cut in stone. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Tiedonpuu Tiedonpuu / The Tree of Knowledge Nervanderinkatu 9, Etu-Töölö Nervandersgatan 9, Etu-Töölö Nervanderinkatu 9, Etu-Töölö http://hamhelsinki.fi/sculpture/tiedonpuu-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/tiedonpuu-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/tiedonpuu-gunnar-finne/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.073239+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.929985 60.173206     Gunnar Finne: Tiedonpuu, 1937. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Kunskapens träd         Gunnar Finne: Kunskapens träd, 1937. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Huset vid Nervandersgatan, som i dag rymmer Museiverket, byggdes ursprungligen för Finska samskolan (Helsingin Suomalainen yhteiskoulu) och arkitekt var Väinö Vähäkallio. Samarbetet mellan arkitekten och Gunnar Finne hade börjat redan tidigare, ett exempel är utsmyckningen av EKA:s huvudkontor. Gunnar Finnes helhetssyn och hans förmåga att anpassa sina arbeten till arkitekturen gjorde att han fick många beställningsarbeten.Reliefen Kunskapens träd finns vid huvudingången. Stilen påminner om gamla egyptiska och mesopotamiska motiv. Reliefen avbildar livscykeln med ett arkaiskt bildspråk. Ett barn lämnar sina föräldrar och klättrar allt högre från gren till gren i kunskapens träd. Vishetens symbol, ugglan sitter lugnt i närheten av toppen. Bredvid trädet finns episoder ur olika livsskeden. På andra sidan leker och idrottar fritt grupperade ungdomar. Den utvecklingstro som reliefen uttrycker och likhetstecknet mellan utbildning och samhällsinflytande, gör kanske ett naivt intryck på dagens betraktare. Reliefen är gjord 1937 och materialet är sten.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Gunnar Finne: The Tree of Knowledge, 1937. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23248 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Markku Kosonen", "sv": "Konstn\u00e4r Markku Kosonen", "en": "Artist Markku Kosonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6944     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/urbaanipuu.jpg     Urbaani puu on pystytetty ulkoasiainministeriön kehitysyhteistyöosaston edustalle osana valtion taideteostoimikunnan Pysähdy ja katso -kaupunkitaideprojektia, joka kuului Helsinki 2000 kulttuurikaupungin ohjelmistoon.Teoksen taustasta taiteilija sanoo: "Stora Enson ja kehitysyhteistyöosaston välisellä terassilla kasvaa luonnon puu, lehmus. Sen vastapariksi on istutettu symmetrisesti teräsbetoniseen kantoon erilaisista puu- ja metalliosista valmistettu noin neljä metriä korkean puun hahmoa muistuttava värikäs teos. Molemmat "puut" kasvattavat omia merkityksiään niitä havainnoiville ohikulkijoille. Nimensä mukaisesti Urbaani puu kuvastaa kaupunkilaistuvaa metsä- ja puukäsitystä. Ihannetta, jonka huomaa usein lehtien otsikoissa, kun puu häiritsee kadulla kulkijan elämänmenoa. Tämä puu ei koskaan lahoa ja kaadu. Se ei nouse liian suureksi, vaan elää rakennusten mitoissa. Se ei roskaa ja levitä raitiokiskoja liukastavia syksyn lehtiä. Linnut eivät noki sitä tai tee siihen pesää. Vuodenaikojen vaihtelu ei vaikuta sen ilmeeseen. Kesät ja talvet se on samanlainen. Turvallinen, muuttumaton, hallittu!" (Valtion taideteostoimikunnan tiedotteesta).Taiteilija Markku Kosonen valmistui sisustusarkkitehdiksi 1968 työskenneltyään sitä ennen puuseppänä. Hänet on palkittu mm. puukulttuurin ja käsityömuotoilun edistämisestä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Urban tree stands in front of the building housing the Department of International Development Cooperation of the Ministry of Foreign Affairs in Katajanokka. It is part of the Stop and Look! urban art project organized by the City of Culture Foundation Helsinki and the State Committee for the Purchase of Art Works. The project itself formed a part of the programme of Helsinki's year as a European City of Culture in 2000.The artist Markku Kosonen explains his piece as follows: "A natural tree, a linden, grows on the terrace between the Stora Enso headquarters and the Department of International Development Cooperation. It is accompanied by a four-metre-high colourful tree-like figure consisting of a reinforced concrete stump in which various wooden and metallic parts have been placed in a symmetrical pattern. Their meaning is open to interpretation and they evoke diverse ideas in the minds of those that see them. As the name suggests, Urban tree implies an increasingly urban concept of forest and trees. It is an ideal solution to a common problem often seen in photographs published in newspapers where a tree blocks the way. This tree will never rot or fall down. It will never grow too big but will always stay in the same proportion to the buildings around it. It does not litter with dead leaves or make tram tracks slippery in the autumn. Birds will not peck it or nest in it and it will not change with the seasons. Winter or summer, it will look just the same. Safe, unchanging, controlled!"Artist Markku Kosonen earned a diploma in interior design in 1968, having earlier worked as a carpenter. He has won awards for promoting wood culture and artisan design.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Urbaani puu Urbaani puu / Urban tree Katajanokanlaituri 3, Katajanokka Skatuddskajen 3, Katajanokka Katajanokanlaituri 3, Katajanokka http://hamhelsinki.fi/sculpture/urbaani-puu-markku-kosonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/urbaani-puu-markku-kosonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/urbaani-puu-markku-kosonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00160 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.224452+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.95987 60.16748     Markku Kosonen: Urbaani puu, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Urbant träd         Markku Kosonen: Urbant träd, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Urbant träd står framför utrikesministeriets utvecklingssamarbetsavdelning och är en del av statens konstkommissions stadskonstprojekt Stanna och se som ingick i programmet för kulturstadsprojektet Helsingfors 2000.Konstnären belyser bakgrunden till verket i Statens konstkommisions informationsblad: "På terrassen mellan Stora Enso och utvecklingssamarbetsavdelningen växer ett träd, en lind. Som komplement till den har man i en stubbe av armerad betong "planterat" ett fyra meter högt, färggrant verk av olika symmetriskt placerade trä- och metalldelar som påminner om ett träd. Bägge "träden" förser förbipasserande med olika betydelser. Som namnet säger speglar Urbant träd vår urbaniserade uppfattning om skog och träd. Något man lägger märke till genom att följa med tidningsrubriker om träd som stör flanörernas dagliga liv. Det här trädet kommer aldrig att ruttna och falla. Det blir inte för stort, utan följer byggnadernas skala. Det skräpar inte ner och har inga blad som kan göra spårvagnsskenorna hala på hösten. Fåglarna varken pickar på det eller bygger sina bon i det. Det är opåverkat av årstidernas växlingar. Det ser lika ut sommar och vinter. Tryggt, oförändrat, behärskat!"Konstnären Markku Kosonen blev inredningsarkitekt 1968. Före det hade han arbetat som snickare. Han har prisbelönats bl.a. för sina insatser till förmån för träkultur och hantverk.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Markku Kosonen: Urban tree, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23252 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Raimo Utriainen", "sv": "Konstn\u00e4r Raimo Utriainen", "en": "Artist Raimo Utriainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1980", "sv": "Publicerad 1980", "en": "Published 1980"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7118     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/valion_ulkoilmaveistos_new.jpg     Tässä staattisessa veistoksessa hiljainen liike kiertyy vertikaalisen rangan ympärille, josta se purkautuu ylöspäin. Teos koostuu kiillotetuista, alumiinisäleistä, jotka ylettyvät lähes seitsemän metrin korkeuteen. Alumiinisäleveistokset olivat hyvin tyypillisiä Raimo Utriaisen tuotannossa 1970- ja 80-luvuilla, ks. esim. Arvo Turtiaisen muistomerkki Kalliossa.Maidontuottajien jäsenyhteisöt lahjoittivat Lehmisavu-veistoksen keskusliikeelleen sen 75-vuotisjuhlien yhteydessä 1980. Nimi assosioi veistoksen maidon alkutuotantoon. Lehmiä ulkona lypsettäessä karkotettiin hyttysiä pois pienillä savuavilla nuotioilla, lehmisavuilla.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Raimo Utriainen tends to use metal in his works, forming it into slats which then create the plastic entity. The slats form planes which combine and stimulate the viewer's senses and create a sense of movement. Utriainen has said that he derives his inspiration from basic sentiments transmitted by the surroundings, such as the quietness of nature, city noise, the pure and plastic shape of stones smoothened by water, and the solitude of deserts. These sentiments work in Utriainen's subconscious and from there influence his work. The work is made from aluminium.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Valion ulkoilmaveistos / Lehmisavu Valion ulkoilmaveistos / Valio Outdoor Sculpture Valion toimintakeskus, Meijeritie 6, Pitäjänmäki Valios huvudkontor, Mejerivägen 6, Sockenbacka   http://hamhelsinki.fi/sculpture/valion-ulkoilmaveistos-lehmisavu-raimo-utriainen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/valion-ulkoilmaveistos-lehmisavu-raimo-utriainen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/valion-ulkoilmaveistos-lehmisavu-raimo-utriainen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.281582+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.870344 60.22443     Raimo Utriainen: Valion ulkoilmaveistos / Lehmisavu, 1980. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Skulpturen för Valio         Raimo Utriainen: Skulpturen för Valio, 1980. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Raimo Utriainen gjorde flera skulpturer av aluminiumribbor under 1970- och 80-talen, bl.a. Arvo Turtiainens minnesmärke. I det här statiska verket roterar en långsam rörelse uppåt runt den vertikala stommen.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Raimo Utriainen: Valio Outdoor Sculpture, 1980. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23266 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kain Tapper", "sv": "Konstn\u00e4r Kain Tapper", "en": "Artist Kain Tapper"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1962", "sv": "Publicerad 1962", "en": "Published 1962"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6873     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/vr_100v2.jpg     Rautatieaseman pääsisäänkäynnin sivustalla sijaitseva VR:n 100 -vuotismuistolaatta valmistui vuonna 1962 Suomen ensimmäisen rataosuuden satavuotisen iän kunniaksi. Pronssireliefin viereen sijoitettu teksti "Helsinki - Hämeenlinna 1862-1962" viittaa radan päätepisteisiin ja Lemminkäinen -nimisellä junalla 31.1.1862 suoritettuun neitsytmatkaan.Kain Tapperin pronssireliefi kuvaa Helsingin ensimmäisen, C.A. Edelfeltin suunnitteleman rautatieaseman kohokuvana, linjakkaiden rataverkostojen ympäröimänä. Kokonaissommitelma on sekä kulkuvälineen luonteen ja vauhdin että rautateiden historian kiteyttävä, rytmikkäiden ja nopeastivedettyjen viivojen risteymä. Teos on signeerattu "K. Tapper 1962" ja sen alapuolella lukee pronssivalun suorittaneen valimon nimi "V. Kärkkäisen taidevalimo, Järvenpää."Muistomerkki ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The memorial is a bronze relief commemorating the 100th anniversary of the completion of Finland's first railway in 1862. The text "Helsinki-Hämeenlinna 1862-1962" beside the relief refers to the terminuses of that railway and to the maiden journey made by the 'Lemminkäinen' train on January 31, 1862. The memorial can be found by the main entrance to the Railway Station.The memorial doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   VR:n 100-vuotismuistolaatta VR:n 100-vuotismuistolaatta / 100th anniversary memorial to the state railways Rautatieasema, Kaivokatu 1, Kluuvi Järnvägsstationen, Brunnsgatan 1, Gloet   http://hamhelsinki.fi/sculpture/vrn-100-vuotismuistolaatta-kain-tapper/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/vrn-100-vuotismuistolaatta-kain-tapper/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/vrn-100-vuotismuistolaatta-kain-tapper/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.458554+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.942661 60.171993     Kain Tapper: VR:n 100-vuotismuistolaatta, 1962. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Helsingfors-Tavastehus         Kain Tapper: Helsingfors-Tavastehus minnestavlan, 1962. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Minnestavlan vid järnvägsstationens huvudingång är från 1962 då 100-årsminnet av Helsingfors-Tavastehus-banan firades. Tåget "Lemminkäinen" gjorde sin jungfruresa den 31 januari 1862. Kain tappers bronsrelief avbildar Helsingfors första järnvägstation (arkitekt C.A. Edelfelt) omgiven av ett nätverk av banor. Helhetskompositionen uttrycker både själva färdmedlets karaktär och snabbhet, och järnvägens historia. Nedanför konstnärens signatur "K. Tapper 1962" namnet på gjuteriet "V. Kärkkäisen taidevalimo, Järvenpää".Minnestavlan ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Kain Tapper: 100th anniversary memorial to the state railways, 1962. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23268 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1928", "sv": "Publicerad 1928", "en": "Published 1928"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6749     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/yhteistyo.jpg     Gunnar Finne on toteuttanut monia julkisia veistoksia Helsingissä. Hänen teoksiaan leimaa tyylitelty ja lyyrinen klassisismi. Hänen merkittävin julkinen veistoksensa on Z.Topeliuksen muistomerkki Taru ja Totuus, joka aiheutti 1930-luvun kiivaimman kulttuuritaiston.Väinö Vähäkallion suunnitteleman punatiilisen liikerakennuksen edustalla on Gunnar Finnen Osuustoiminta-veistos. Teos koostuu kivipaadesta, jonka sivuille on hakattu reliefejä. Paaden päällä on kivestä muotoiltu maapallo. Sen ympärillä on koristenauha, jossa lukee yhteistyö. Paaden etuosassa on kuvattu nainen lapsen kanssa ja sivustalla erottuu mm. seuraavia eri ammattien harjoittajia: kirvesmies, seppä ja naispuolinen maatyöläinen. Seppä pitää kädestä poikaa, jonka takaa häämöttää työnjohtajan tai korkeamman toimihenkilön hahmo. Gunnar Finnen teoksen esikuvat löytyvät Mesopotamian ja muinaisen Egyptin reliefitaiteesta. Ekspressiivinen itseilmaisu on siinä alistettu muodolle.Korkokuvien olennaisimpia piirteitä on sommittelun aikaansaama vaikutelma kaksiulotteisella pinnalla. Veistoksen sivustan reliefeissä on sommittelun aikaansaama liike vasemmalta oikealle. Myös työnjohtaja on sidottu mukaan tähän liikkeeseen lapsen avulla, hänen poikkeavasta sijoituksestaan huolimatta. Gunnar Finnen teoksesta välittyy usko lasten kykyyn sitoa asemiinsa kaivautuneet yhteiskuntaluokat yhteen ja tasoittaa ennakkoluulojen kuilu.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Gunnar Finne has designed a great number of the public works in Helsinki. His works are stylized and marked by a lyric Classicism. Finne's principal work is "Fact and Fable", the memorial to Z.Topelius and the cause of the most heated cultural dispute of the 1930s.Finne's "Co-operation" is placed in front of a red-brick commercial building designed by Väinö Vähäkallio. It consists of a stone slab with reliefs cut on its sides. On top of the relief there is a stone globe, surrounded by a ribbon with the text "co-operation". The relief in front of the stone depicts a woman with a child, while those on the sides depict a carpenter, smith and a female farm worker. The smith holds the hand of a boy behind whom looms the figure of a foreman. Gunnar Finne was inspired by the relief art of ancient Mesopotamia and Egypt which subjects expressiveness to form. There is a movement progressing from left to right in the reliefs cut on the sculpture's sides. Through the child the superior is also connected to this movement, despite his unusual placement. Gunnar Finne's work represent a child's ability to unite social classes and disregard prejudice.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Osuustoiminta Yhteistyö / Co-operation Hämeentie 19, Sörnäinen Tavastvägen 19, Sörnäinen Hämeentie 19, Sörnäinen http://hamhelsinki.fi/sculpture/osuustoiminta-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/osuustoiminta-gunnar-finne/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/osuustoiminta-gunnar-finne/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00500 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.483954+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.961473 60.18583     Gunnar Finne: Osuustoiminta, 1928. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Samarbete         Gunnar Finne: Samarbete, 1928. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Gunnar Finne har gjort många offentliga skulpturer i Helsingfors. Hans verk kännetecknas av stiliserad och lyrisk klassicism. Hans viktigaste offentliga arbete är Topeliusmonumentet Saga och Sanning, som gav upphov till 1930-talets häftigaste kulturstrid.Framför arkitekt Väinö Vähäkallios affärshus i rött tegel står Gunnar Finnes skulptur Samarbete. Den består av en sten med reliefer på sidorna. På stenen står en jordglob med ett band och texten "yhteistyö", samarbete. Reliefen föreställer en kvinna med ett barn och arbetare (en timmerman, en smed och en kvinnlig lantarbetare). En pojke håller smeden i handen och i bakgrunden skymtar en arbetsförman eller högre tjänsteman.Gunnar Finnes förebilder är Mesopotamiens och Egyptens reliefkonst. Det subjektiva och expressiva uttrycket har underordnat sig formen. Kompositionen förmedlar en tro på barnets fördomsfria sätt att uppleva världen och dess förmåga att sammanföra samhällsklasser och minska på fördomar.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Gunnar Finne: Co-operation, 1928. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23283 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Eduardo Chillida", "sv": "Konstn\u00e4r Eduardo Chillida", "en": "Artist Eduardo Chillida"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1992", "sv": "Publicerad 1992", "en": "Published 1992"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6665     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD GOVERNMENT state_service valtion palvelu statlig tjänst state service 1   valtio   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsinki-1992-tmh.jpeg     Eduardo Chillida on syntynyt San Sebastianissa, Espanjan Baskimaassa. Hän opiskeli arkkitehtuuria Madridissa vuosina 1942-1947 ja siirtyi sitten Pariisiin opiskelemaan kuvataidetta. Chillida tunnettiin erityisesti baskikulttuurin edustajana.Chillida selittää taidettaan siten, että hänen tuotannossaan on sarja olennaisia lakeja, jotka säätävät taiteilijan luovaa vapautta jo ennen muotojen syntymistä. Muotojen yhteensopivuus teoksissa on paljon tärkeämpi päämäärä kuin muodot sinänsä.Chillidan julkisia teoksia on mm. Berliinissä liittokanslerin kanslian aukiolla sekä Tuulten kampa -niminen rautaveistos Biskajanlahden rannalla San Sebastianissa Pohjois-Espanjassa.Helsingin veistoksen Suomen kulttuurirahasto tilasi taiteilijalta Helsingin yliopiston 350-vuotisjuhlan kunniaksi. Paljastustilaisuus oli 10.9.1992.Veistos on 2,5 m korkea, painaa 4 400kg ja sen materiaali on corten (ruostuva) teräs. Nyrkkipäinen veistos symbolisoi tieteen ja taiteen liittoa.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Eduardo Chillida was born in San Sebastian in the Spanish Basque country. He studied architecture in Madrid from 1942-1947, after which he moved to Paris to study art.Chillida says that his works are governed by a set of essential laws which stipulate his creative freedom even before an actual form begins to emerge. To him, the harmony of different forms is much more important a goal than the forms themselves.The monument is a symbol of the union of art and science, and was donated by the Finnish Cultural Foundation to commemorate the 350th anniversary of the University of Helsinki. The steel piece is 2.5 metres high, weighing 4400 kilos.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Lotura I Lotura I Porthania, Yliopistokatu, Kluuvi Porthania, Universitetsgatan 11, Gloet   http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsinki-1992-eduardo-chillida/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsinki-1992-eduardo-chillida/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsinki-1992-eduardo-chillida/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.568757+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.948462 60.17005     Eduardo Chillida: Lotura I, 1992. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Lotura I         Eduardo Chillida: Lotura I, 1992. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Eduardo Chillidda är född i San Sebastian, i Baskien i Spanien. Chillida studerade arkitektur i Madrid 1942-47 och sedan bildkonst i Paris. Chillida förklarar sin konst med att påstå att han arbetar utgående från en serie lagar som reglerar konstnärens frihet och formar hans arbete, redan innan själva konstverket finner sin form. Formernas inbördes förhållande är ett mycket viktigare mål än formerna i sig.Materialet är stål och skulpturen är 2,5 m hög och väger 4 400 kg. Skulpturen symboliserar vetenskapens och konstens förbund. Den avtäcktes den 10 septemeber 1992 och är en donation av Finska Kulturfonden till universitetets 350-årsjubileum.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Eduardo Chillida: Lotura I, 1992. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23301 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Veikko Turtiainen", "sv": "Konstn\u00e4r Veikko Turtiainen", "en": "Artist Veikko Turtiainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1990", "sv": "Publicerad 1990", "en": "Published 1990"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6702     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD           1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/mellunmaki.jpg     Paikallinen Lions Klubi on lahjoittanut Mellunmäen metroasemalle Veikko Turtiaisen tekemän puureliefin. Teos on liukuportaiden yläpuolella. The local Lions Club donated the wooden bas-relief by Veikko Turtiainen to the Mellunmäki metro station. The work is located above the escalators.   Puureliefi Puureliefi / Wood relief Mellunmäen metroasema, Mellunmäki Mellungsbacka metrostation, Mellunmäki Mellunmäen metroasema, Mellunmäki http://hamhelsinki.fi/sculpture/puureliefi-veikko-turtiainen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/puureliefi-veikko-turtiainen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/puureliefi-veikko-turtiainen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00970 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.654637+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.108877 60.23839     Veikko Turtiainen: Puureliefi, 1990. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Trärelief         Veikko Turtiainen: Trärelief, 1990. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Den lokala Lionsklubben har donerat en trärelief av Veikko Turtiainen till Mellungsbacka metrostation. Verket är placerat ovanför rulltrapporna.       Veikko Turtiainen: Wood relief, 1990. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23321 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Raimo Sandelin", "sv": "Konstn\u00e4r Raimo Sandelin", "en": "Artist Raimo Sandelin"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6822     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsingin-rakentajien-muistomerkki-1.jpeg     Muistomerkkiin on hakattu teksti: VUONNA 1550 KUNINGAS KUSTAA VAASA MÄÄRÄSI PORVOON ULVILAN, RAUMAN JA TAMMISAAREN PORVARIT RAKENTAMAAN HELSINKIÄRauman kaupunginhallitus teki aloitteen "kui Helsing sai alkus" -muistomerkistä, jonka lahjoittivat Helsingille yhdessä Porvoo, Tammisaari, Ulvila ja Rauma, joista kaikista muutti asukkaita Kustaa Vaasan Tallinnan kilpailijaksi perustamaan uuteen kaupunkiin. Helsingin rakentajien muistomerkki pystytettiin kesällä 2000 Helsingin 450-vuotisjuhlien yhteydessä Helsingin 400-vuotismuistomerkin viereen Vanhan kaupungin Kellomäelle. Lähes kaksimetrinen kivipaasi on mustaa dioriittia ja sen on suunnitellut rakennusarkkitehti Raimo Sundelin. The monument to the builders of Helsinki was erected in summer 2000 in conjunction with the 450th anniversary of the city, next to the 400th anniversary monument on Kellomäki in the Old Town.The monument bears the following inscription:IN THE YEAR 1550 KING GUSTAV VASA ORDERED THE BURGHERS OF PORVOO, ULVILA, RAUMA, AND TAMMISAARI TO BUILD HELSINKIThe initiative for the monument entitled 'How Helsinki got its start' was made by the City Board of Rauma, and the monument was donated to Helsinki by Porvoo, Tammisaari, Ulvila, and Rauma, from all of which people moved to the new town founded in 1550 by Gustav Vasa, King of Sweden. The stone monolith standing almost two metres tall is made of black diorite, and was designed by architect Raimo Sundelin.   Helsingin rakentajien muistomerkki Helsingin rakentajien.../ Monument to the Builders of Helsinki, 2000 Kirkkorinne Kyrkobrinken Kirkkorinne http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsingin-rakentajien-muistomerkki-raimo-sandelin/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsingin-rakentajien-muistomerkki-raimo-sandelin/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsingin-rakentajien-muistomerkki-raimo-sandelin/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.886035+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.976427 60.21654     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Minnesmärke över Helsingfors byggare         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Minnesmärket över Helsingfors byggare restes i samband med stadens 450-årsjubileum sommaren 2000 invid 400-årsminnesmärket på Kyrkovreten i Gammelstaden.Den ingraverade texten på stenen lyder i översättning: ÅR 1550 ÅLADE KUNG GUSTAV VASA BORGARNA I ULVSBY, BORGÅ, RAUMO OCH EKENÄS ATT BYGGA HELSINGFORSStadsstyrelsen i Raumo tog initiativet till minnesmärket "Hur Helsingfors fick sin början", som donerades till Helsingfors av Borgå, Ekenäs, Ulvsby och Raumo. Från alla dessa orter flyttade invånare till Helsingfors, som 1550 grundades av Gustav Vasa. Den nästan två meter höga stenen är av svart diorit och har planerats av byggnadsarkitekt Raimo Sundelin.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23322 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 oppilaat Vartiokyl\u00e4n yl\u00e4-asteen", "sv": "Konstn\u00e4r oppilaat Vartiokyl\u00e4n yl\u00e4-asteen", "en": "Artist oppilaat Vartiokyl\u00e4n yl\u00e4-asteen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2002", "sv": "Publicerad 2002", "en": "Published 2002"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6841     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/viesteja-varjageilta-1.jpg     Ryhmä Vartiokylän ylä-asteen 7. luokan oppilaita on opettajansa johdolla tehnyt Puotilan metroaseman laiturille tilateoksen, jonka nimi on Viestejä varjageilta. Teoksen raikas väri- ja valosinfonia syntyy sateenkaaren sävyyn maalatuista 27 plexilevystä ja valosta, joka tulee aseman lasisesta ulkoseinästä.Teoksella halutaan viitata alueen historiaan ja lähistöllä sijaitsevaan Linnavuoreen, jossa viikinkiaikana poltettiin vartiotulia. The installation entitled Messages from Varyags on the wall of the platform at Puotila metro station was made by a group of pupils from the 7th grade in Vartiokylä upper secondary school under the supervision of their teacher. The refreshing symphony of colour and light is created by 27 Plexiglas plates painted the colours of the rainbow, with light coming through the glass walls from outside the station.The work alludes to the history of the area and the nearby Linnavuori hill, where warning fires were lit in the age of the Vikings.   Viestejä varjageilta Viestejä varjageilta / Messages from Varyags Puotilan metroasema Botby gårds metrostation   http://hamhelsinki.fi/sculpture/viesteja-varjageilta-oppilaat-vartiokylan-yla-asteen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/viesteja-varjageilta-oppilaat-vartiokylan-yla-asteen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/viesteja-varjageilta-oppilaat-vartiokylan-yla-asteen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00910 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:25.898288+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.0927 60.214653     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Budskap från varjagerna         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   En grupp 7-klassister vid Botby finska högstadium har under ledning av sin lärare utfört en installation med titeln Budskap från varjagerna, som placerats på ytterväggen till metrostationen vid Botby gård. Verkets fräscha färg- och ljussymfoni uppstår av 27 plexiskivor målade i regnbågens färger och av ljuset från perrongens glasvägg.Verket vill påminna om traktens historia och det närbelägna Linnavuori, där man under vikingatiden tände vårdkasar.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23358 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Iris H\u00e4lli", "sv": "Konstn\u00e4r Iris H\u00e4lli", "en": "Artist Iris H\u00e4lli"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1993", "sv": "Publicerad 1993", "en": "Published 1993"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7000     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD           1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/tiedonpuu-punavuoressa-1.jpg     Punavuorenkatu 8-10 kohdalla, Snellmanin ala-asteen edessä, sijaitsee graniittinen kivipaasi, Tiedonpuu. Ideansa teokseen taiteilija Iris Hälli on saanut rakennuksen pihapiirin luonnonkalliosta. Tiedonpuu muodostuu osaksi alueen pihapiiriä. Teos ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan.Värillisistä laatoista tehty polku - tiedonvirta - johtaa pihalta kadulle Tiedonpuuhun. Koulun oppilaat ovat osallistuneet pikkukivien keräämiseen ja teoksen valmistusprosessiin.Koulun vanhempainyhdistys tilasi kivipihasuunnitelman Iris Hälliltä 1990-luvun alkupuolella. At the beginning of the 1990s, the Snellman Primary School parents association commissioned a stone work from artist Iris Hälli. The surroundings of the school's geology yard became the main inspiration for artist's ideas for the "Tree of Knowledge".The granite slab stands on the edge of Punavuorenkatu 8-10 infront of the school building and is part of the school's geology yard. Coloured tiles create a path - the flow of information - which leads from the school's geology yard to the "Tree of Knowledge" on Punavuorenkatu.The primary school pupils worked together with the artist and took part in the collection of the small stones and final preparations of the work.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Tiedonpuu Punavuoressa Tiedonpuu / Tree of Knowledge Punavuorenkatu 8-10, Punavuori Rödbergsgatan 8-10, Punavuori Punavuorenkatu 8-10, Punavuori http://hamhelsinki.fi/sculpture/tiedonpuu-punavuoressa-iris-halli/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/tiedonpuu-punavuoressa-iris-halli/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/tiedonpuu-punavuoressa-iris-halli/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00120 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:26.286803+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.938725 60.16117     Iris Hälli: Tiedonpuu Punavuoressa, 1993. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Kunskapsträdet i Rödbergen         Iris Hälli: Kunskapsträdet i Rödbergen, 1993. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Framför det finska Snellmans lågstadium på Rödbergsgatan 8-10 står en granithäll, Kunskapsträdet. Konstnären Iiris Hälli fick idén till verket av berget på skolhusets gårdsplan, där Kunskapsträdet nu utgör en del av helheten.En stig lagd av färgplattor - kunskapsströmmen - leder från gårdsplanen till Kunskapsträdet ute vid gatan. Skolans elever har samlat småsten och deltagit i verkets framställningsprocess.Det var skolans föräldraförening som beställde planen för stengården av Iiris Hälli i början av 1990-talet.Verket ingår inte i Helsingfors konstmuseums samling       Iris Hälli: Tree of Knowledge, 1993. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23385 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Pekka Helin", "sv": "Konstn\u00e4r Pekka Helin", "en": "Artist Pekka Helin"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6808     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helinruoholahtiiso.jpg     Arkkitehti Pekka Helin (1945-) on suunnitellut teoksen Sitran (Suomen itsenäisyyden juhlarahasto) talon yhteyteen. Asemakaavassa oli vaatimus, että Länsiväylän näkymän päätteeksi pitäisi tehdä puistikko tai taideteos, joka samalla toimisi Morsiamenkadun kävelykaduksi sulkevana elementtinä.Teoksen idea on saatu paikalla joskus olleesta Tammasaaren luodosta, joka jäi satama-alueen täyttömaan alle 20-luvulla. Teos on valmistettu Virossa. Ruskehtava väri tulee käytetystä Corten teräksestä. Kannessa on pyöreitä reikiä, joihin on työnnetty haponkestäviä terästankoja - muistumiksi luodon kaisloista. Hitsaamalla tehdyn onton rungon sisällä on valaisin, joka suuntautuu tangoissa oleviin valokuituihin. Laitteisto on kuitenkin ollut käyttämättä, koska efekti katoaa alueella olevaan runsaaseen hajavaloon.Pekka Helin on suunnitellut mm. Nokian Keilaniemen pääkonttorin, Ilmarisen pääkonttorin, Leppävaaran aluekeskuksen ja Eduskunnan uuden lisärakennuksen.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Architect Pekka Helin (1945-) designed the work together with Sitra (the Finnish Innovation Fund). The plan included the objective that out of the view of Länsiväylä a park or an art work was to be created. At the same time, the work was intended to work as a closed element along the pedestrian street Morsiamenkatu.The idea of the work came from the Tammisaari rocky islet, which remained in the harbour area filling its waterbed until the 1920s. The work, of which colour comes form the Cor-ten steel, has turned brown in time just like the harbour bed. On its top surface are round holes, from which acid resistant steel poles are protruding - as a reminder of the harbour's grass reeds. They were welded with a pole inside with a lighting fixture, which glows in the direction of the poles' light fibres. The light effect has nevertheless been left unused since the effect was drowned by the ample steet lighting in the area. The work was produced in Estonia. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.Pekka Helin has designed other works such as those located at the Nokia house, the main offices of the company Ilmarinen, Leppävaara's community centre and the Parliament's extension-the Little Parliament.   Nimetön Ruoholahdessa nimetön / no title Itämerentori 2 Östersjötorget 2 Itämerentori 2 http://hamhelsinki.fi/sculpture/nimeton-ruoholahdessa-pekka-helin/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/nimeton-ruoholahdessa-pekka-helin/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/nimeton-ruoholahdessa-pekka-helin/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00180 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:26.538123+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.913843 60.164204     Pekka Helin: Nimetön, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Utan titel (2)         Pekka Helin: Utan titel, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Arkkitekt Pekka Helin har planerat detta verk som finns i närheten av Sitras hus (Jubileumsfonden för Finlands självständighet) i Gräsviken. I stadsplanen fanns ett krav på ett offentligt konstverk, en liten park eller dylikt som skulle resas på detta område. Verket skulle samtidigt fungera som ett slutande element till Brudgatan, som planerades till gågata.Idén till verket har arkitekten fått från Tammasaari kobbe som tidigare fanns på denna plats, men som fick ge vika då man fyllde ut marken till hamnområdet under 20-talet. Verket är framställt i Estland. Den brunaktiga färgen kommer från använd Cor-ten stål. Ovanpå locket finns små runda hål, och i dessa hål finns tunna rör av rostfritt stål. Rören föreställer den vass som tidigare växte på kobben. Inuti den ihåliga, rektangulära stålkonstruktionen finns ett maskineri som transporterar ljus till de tunna stålrören. Maskineriet står dock oanvänt eftersom ljuseffekterna inte syns i det annors så väl uppbelysta området.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.Pekka Helin har bl.a. planerat Nokia-huset, Ilmaris huvudkontor och riksdagens tilläggsbyggnad.       Pekka Helin: Untitled, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23402 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7192     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/KuvaPuuttuu.versio2.jpg     Kuvanveistäjä Wäinö Aaltonen on tehnyt useita Sibeliuksen muotokuvia, jotka perustuvat samaan ajankohtaan. Alun perin valtio tilasi säveltäjän 70-vuotispäivän johdosta kuvanveistäjältä Sibeliuksen marmorisen muotokuvan, josta taiteilija teki myös pronssi-toisinnon. Sibelius istui muotokuvan mallina Wäinö Aaltosen ateljeessa v. 1935.Myöhemmin Wäinö Aaltonen valmisti Sibeliuksen muotokuvasta n. metrin korkuisen variaation, jonka pronssivalos on ollut Rio de Janeiron taideakatemian omistuksessa vuodesta 1965. Tuolloin Aaltonen tuli valituksi akatemian jäseneksi.Wäinö Aaltosen perikunnan ja Gyllenbergin taidemuseon toimesta tästä muunnelmasta on otettu uusi pronssivalos 1999. Museon pihaan sijoitettuna teos toimii vastaparina siellä ennestään olevalle, niin ikään Aaltosen tekemälle, Aleksis Kiven muotokuvalle.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. The sculptor Wäinö Aaltonen made several portaits of Sibelius during the same period. Originally, the State commissioned a marble portrait of the composer to celebrate his 70 year birthday, from which the artist made a bronze copy. Sibelius sat as a model for Wäinö Aaltosen in his studio in 1935.Later on, Wäinö Aaltonen made a metre-high variation of the portrait, of which a bronze cast was placed in ownership of the Art Academy of Rio de Janeiro in 1965. Aaltonen later became an academic member of the Academy.Together with Wäinö Aaltonen's heirs, Gyllenberg's Art Museum cast a new bronze of the work in 1999. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Sibeliuksen muotokuva Sibelius portrait Villa Gyllenbergin piha, Kuusisaarenpolku 11, Kuusisaari Villa Gyllenbergs gård, Granö   http://hamhelsinki.fi/sculpture/sibeliuksen-muotokuva-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/sibeliuksen-muotokuva-waino-aaltonen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/sibeliuksen-muotokuva-waino-aaltonen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:26.769658+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.85227 60.18386           Sibelius porträtt                             Skulptör Wäinö Aaltonen har gjort ett flertal porträtt av Sibelius som alla härstammar från samma tidsperiod. Ursprungligen var det staten som beställde en porträttbyst i marmor av Aaltonen till äran av Sibelius 70-års dag. Konstnären gjorde därtill ett duplikat i brons av denne. Sibelius satt modell för Aaltonen i hans ateljee år 1953.Senare gjorde Aaltonen en variation på ungefär en meter av porträttet. Detta verk har varit i Rio de Janeiros konstakademis ägor ända sedan 1965, då Aaltonen blev vald till akademins medlem.Wäinö Aaltonens arvingar och Gyllenbergs konstmuseum tog initiativet till en ny bronsgjutning av Sibelius porträtt år 1999. På museets gård finns från förut en porträttbyst av Aleksis Kivi, också gjord av Aaltonen.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.        
23446 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Hannele Kyl\u00e4np\u00e4\u00e4", "sv": "Konstn\u00e4r Hannele Kyl\u00e4np\u00e4\u00e4", "en": "Artist Hannele Kyl\u00e4np\u00e4\u00e4"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6936     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Hki450_1.jpg     Helsingin kaupunki täytti 450-vuotta vuonna 2000. Kaupunki järjesti kilpailun juhlamitalia varten ja sen voitti kuvanveistäjä Hannele Kylänpää ehdotuksellaan "Historia". Pronssinen mitali kuvaa ensimmäisten asukkaiden saapumista ja vallinnutta tilannetta vastaperustetussa Helsingissä.Helsingin kaupunki jakoi mitalia huomionosoituksena kuntalaisilleen ja vierailleen vuoden 2000 aikana. Mitalin sai vastaanottaa myös Ruotsin kuningas Kaarle XVI Kustaa, joka kuningatar Silvian ja prinsessa Viktorian kanssa osallistui Helsingin 450-vuotisjuhliin vuonna 2000.Mitalin molemmista puolista on tehty suurennetut pronssireliefit ja ne on ripustettu Vuosaaren taiteilijatalon ulkoseinään. Taiteilijatalo oli kaupungin lahja ansioituneille helsinkiläisille taiteilijoille juhlavuoden kunniaksi. Rakennusta hallinnoi Helsingin kaupungin 450-vuotis-taiteilijatalosäätiö.Toinen pari juhlamitalin reliefeistä on sijoitettu kaupunginvaltuuston sisääntuloaulan seinälle Aleksanterinkadulle. Reliefit eivät kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. In celebration of the 450th anniversary of its founding, the City of Helsinki organised a competition for a commemorative medal in 2000. The winning entry was History by the sculptor Hannele Kylänpää. The bronze medal depicts the arrival of the new inhabitants and the newly founded town.The City of Helsinki gave these medals to deserving inhabitants and guests in 2000. One of the recipients was the King of Sweden, Carl XVI Gustaf, who participated in the anniversary celebrations together with Queen Silvia and Princess Victoria.Both sides of the medal were enlarged into bronze reliefs and hung on the outer wall of the Vuosaari House cultural centre. The house was a gift from the City to distinguished artists from Helsinki to commemorate the anniversary year. The house is run by a foundation dedicated to the purpose. Another pair of reliefs can be found on the wall of the entrance hall of the City Council on Aleksanterinkatu street. The reliefs do not belong to the collections of the Helsinki Art Museum   Helsingin 450-vuotismitali Helsingin 450-vuotismitali / Medal commemorating the 450th anniversary of the founding of Helsinki Vuosaari, Taiteilijatalo, Juhannusruusunkuja 3 Nordsjö, Konstnärshuset, Pimpinellrosgränden 3   http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsingin-450-vuotismitali-hannele-kylanpaa/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsingin-450-vuotismitali-hannele-kylanpaa/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsingin-450-vuotismitali-hannele-kylanpaa/                     2012-03-12T13:10:38+02:00   www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.211407+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.149433 60.20116     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Helsingfors 450-årsmedalj         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   År 2000 fyllde Helsingfors stad 450 år. Man ordnade en tävling för att få fram en jubileumsmedalj, och den vanns av skulptören Hannele Kylänpää med bidraget "Historia". Medaljen som är präglad i brons föreställer ankomsten av de första invånarna och den dåvarande situationen i det nygrundade Helsingfors.Helsingfors stad uppvaktade helsingforsare och sina gäster med medaljen under 2000. Den tilldelades också Sveriges kung Carl Gustaf XVI, som tillsammans med drottning Silvia och prinsessan Victoria deltog i Helsingfors 450-årsjubileum 2000.Man har gjutit förstorade bronsreliefer av medaljens fram- och baksida, och hängt upp dem på fasaden till Konstnärshuset i Nordsjö. Konstnärshuset var stadens gåva till förtjänstfulla helsingforsiska konstnärer jubileumsåret till ära. Huset förvaltas av Stiftelsen Helsingfors stads 450-årskonstnärshus.Det andra paret av jubileumsmedaljens reliefer har placerats på väggen i entréhallen till stadsfullmäktiges sessionssal på Alexandersgatan. Relieferna hör inte till Helsingfors konstmuseums samling.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23447 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Eero Hiironen", "sv": "Konstn\u00e4r Eero Hiironen", "en": "Artist Eero Hiironen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2005", "sv": "Publicerad 2005", "en": "Published 2005"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6948     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Hiironen-Vesiportti2_f.jpg     Kuvanveistäjä, professori Eero Hiirosen veistos Vesiportti sijaitsee Didrichsenin taidemuseon veistospuistossa.Teoksen materiaalina on käytetty haponkestävää terästä. Eero Hiirosen pitkäaikaisena inspiraation lähteenä on ollut sisäsuomalainen järvi. Vesiaiheisilla teoksillaan hän pyrkii kuvaamaan veden muotoja ja heijastuksia.Didrichsenin taidemuseon kokoelmiin on ennen lahjoitusta kuulunut kahdeksan Eero Hiirosen teosta. Museo on esitellyt Hiirosen teoksia useaan otteeseen sekä järjestänyt kuvanveistäjän yksityisnäyttelyn vuonna 1999.Didrichsenin taidemuseo vastaanotti veistoksen lokakuussa 2006. Donated works from the sculptor Professor Eero Hiironen have long complemented the sculpture park of the Didrichsen Art Museum. At the beginning of October 2006, a new work named Water Gate was acquired (dated from 2005), which furthered the cooperation between Hiironen and the Didrichsen Art Museum.The Didrichsen Art Museum had often previously shown works by Hiironen and had organised a solo exhibition of the artist's work in the year 1999. Before this donation, the Didrichsen Art Museum's collection included eight of Eero Hiironen's works, some of which are on permanent display in the museums open-air and indoor-exhibition spaces.Water gate is made from acid-free steel.   Vesiportti Vesiportti / Water Gate Kuusilahdenkuja 1 Granviksgränden 1 Kuusilahdenkuja 1 http://hamhelsinki.fi/sculpture/vesiportti-eero-hiironen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/vesiportti-eero-hiironen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/vesiportti-eero-hiironen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00340 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.224914+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.856731 60.18512     Eero Hiironen: Vesiportti, 2005. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Vattenporten         Eero Hiironen: Vattenporten, 2005. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Skulptören, professor Eero Hiironens verk Vattenporten finns i skulpturparken vid Didrichsens konstmuseum. Verkets är gjort i syrafast stål. Sjöarna i det inre av Finland är en inspirationskälla för Eero Hiironen sedan länge tillbaka. Med sina vattenmotiv försöker han uttrycka vattnets former och speglingar.Konstmuseets samlingar omfattade åtta verk av Hiironen redan innan donationen av Vattenporten. Museet har i flera repriser presenterat arbeten av Hiironen samt arrangerat konstnärens separatutställning 1999.Didrichsens konstmuseum fick skulpturen i oktober 2006.       Eero Hiironen: Vesiportti / Water Gate, 2005. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23448 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Johanna H\u00e4iv\u00e4oja", "sv": "Konstn\u00e4r Johanna H\u00e4iv\u00e4oja", "en": "Artist Johanna H\u00e4iv\u00e4oja"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2002", "sv": "Publicerad 2002", "en": "Published 2002"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6959     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/muistolehto4.jpg     Johanna Häiväojan veistos Sinä verhoudut valoon kohoaa jylhien kuusien ympäröimänä Hietaniemen hautausmaan vuonna 2003 käyttöön otetussa muistolehdossa. Enkelin siiven muotoa muistuttavan teoksen materiaalina taiteilija on käyttänyt alumiinipronssia eli kuproalumiinia. Veistos ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan.Kuvanveistäjä Johanna Häiväoja asuu ja työskentelee Ranskassa. Johanna Häiväoja's sculpture You Shroud the Light is situated on a slight hill in the pine tree environs of the Hietaniemi graveyard. It was placed in the peaceful environment in 2003 and is reminiscent of the wings of the angel. It is made from aluminium bronze, a metal-coloured copper aluminium. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Sinä verhoudut valoon Sinä verhoudut valoon / You Shroud the Light Hietaniemen hautausmaa, sirottelualue Sandudds begravningsplats, sirottelualue Hietaniemen hautausmaa, sirottelualue http://hamhelsinki.fi/sculpture/sina-verhoudut-valoon-johanna-haivaoja/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/sina-verhoudut-valoon-johanna-haivaoja/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/sina-verhoudut-valoon-johanna-haivaoja/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.238875+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.909239 60.17084     Johanna Häiväoja: Sinä verhoudut valoon, 2002. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Du sveper in dig i ljus         Johanna Häiväoja: Du sveper in dig i ljus, 2002. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Johannas Häiväojas skulptur Du sveper in dig i ljus reser sig omgiven av ståtliga granar vid minneslunden som togs i bruk på Sandudds begravningsplats 2003. Verket, som påminner om en ängels vinge, är gjort i aluminiumsbrons. Det ingår inte i Helsingfors konstmuseums samling. Skulptören Johanna Häiväoja bor och arbetar i Frankrike.       Johanna Häiväoja: You Shroud the Light, 2002. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23464 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Howard Smith", "sv": "Konstn\u00e4r Howard Smith", "en": "Artist Howard Smith"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2007", "sv": "Publicerad 2007", "en": "Published 2007"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7186     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/SmithLiikkumattomiaTanssijoita1PIENI.jpg     Arabianrannan kävelykatua koristaa Howard Smithin ympäristötaideteos, joka koostuu kahdeksasta punaisesta ja oranssinkeltaisesta metalliveistoksesta. Teos on osa taidekatuprojektia, jonka tarkoitus on elävöittää Arabianrannan ympäristöä.Howard Smith on monipuolinen taiteilija, joka käyttää teoksissaan niin kuvanveiston, maalauksen, taideteollisuuden kuin keramiikkataiteen tekniikoita. Smithin taiteen tyypillisiä piirteitä ovat kirkkaat värit ja selkeät muodot. Smith palkittiin Taideteollisuuden Valtionpalkinnolla vuonna 2001.Teos ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. Arabianranta's walkway is adorned with Howard Smith's environmental work, which consists of eight red and orange-yellow metal sculptures. The work is part of an art project which was intended to bring the Arabianranta environs to life.Smith is a diverse artist, working with different mediums such as sculpture, paintings, industrial and decorative arts-such as ceramic techniques. Smith migrated from the USA to Finland in 1962. Smith's art typically features illuminous colours and clear lines. He was awarded a prestigous Finnish national art prize, the Taideteollisuuden Valtionpalkinto, in 2001.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Liikkumattomia tanssijoita Liikkumattomia tanssijoita / Motionless Dancers Kaj Franckin aukio 2 Kaj Francks plats 2 Kaj Franckin aukio 2 http://hamhelsinki.fi/sculpture/liikkumattomia-tanssijoita-howard-smith/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/liikkumattomia-tanssijoita-howard-smith/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/liikkumattomia-tanssijoita-howard-smith/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00560 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.391806+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.979412 60.20881     Howard Smith: Liikkumattomia tanssijoita, 2007. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Orörliga dansare         Howard Smith: Orörliga dansare, 2007. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Arabiastrandens gågata pryds av Howard Smiths miljökonstverk, som består av åtta röda och gulorangea metallskulpturer. Verket är en del av ett projekt för en konstgata som ska pigga upp omgivningen i Arabiastranden.Howard Smith är en mångsidig konstnär som i sina verk använder tekniker från såväl skulptur, måleri, konstindustri som keramikkonst. Hans konst präglas av glada färger och klara former. Smith tilldelades statspriset för konstindustri 2001.Verket ingår inte i Helsingfors konstmuseums samling.       Howard Smith: Motionless Dancers, 2007. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23484 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Felix Nylund", "sv": "Konstn\u00e4r Felix Nylund", "en": "Artist Felix Nylund"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1928", "sv": "Publicerad 1928", "en": "Published 1928"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7188     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/wuoriontalopienipaakuva.jpg     Wuorion talon julkisivussa on neljä mieshahmoa esittävää veistosta. Ne ovat kuvanveistäjä Felix Nylundin tekemiä vuosilta 1913-1914. Alastomat mieshahmot esittävät vasemmalta lähtien tiedettä, kauppaa, teollisuutta ja käsityötä. Ne asetettiin nykyisille paikoilleen 1928. Veistokset eivät kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan.Vuonna 1909 valmistunut Wuorion talo on yksi nuorena kuolleen arkkitehti Herman Geselliuksen (1874-1916) tärkeimmistä töistä. Se sijaitsee Dromedaari-korttelissa osoitteessa Unioninkatu 30.Kuvanveistäjä Felix Nylundin tunnetuin työ on Vanhan Ylioppilastalon edessä sijaitseva Kolme seppää vuodelta 1932. There are four sculptures depicting male figures on the façade of Wuorio House. They were made by sculptor Felix Nylund in 1913-1914. The naked male figures symbolise, from left to right, science, trade, industry and handicrafts. They were installed here in 1928. The sculptures do not belong to the collections of the Helsinki Art Museum. Completed in 1909, Wuorio House is one of the most famous buildings designed by the short-lived architect Herman Gesellius (1874-1916). The house is located in the Dromedaari block at Unioninkatu 30.The most famous work of sculptor Felix Nylund is The Three Smiths in front of the Old Student House.   Wuorion talon julkisivuveistokset Wuorion talon julkisivuveistokset / Sculptures on the façade of Wuorio House Unioninkatu 30 Unionsgatan 30   http://hamhelsinki.fi/sculpture/wuorion-talon-julkisivuveistokset-felix-nylund/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/wuorion-talon-julkisivuveistokset-felix-nylund/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/wuorion-talon-julkisivuveistokset-felix-nylund/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00100 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.489032+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.950617 60.168453     Felix Nylund: Wuorion talon julkisivuveistokset, 1928. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Fasadskulpturerna på Wuorios hus         Felix Nylund: Fasadskulpturerna på Wuorios hus, 1928. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   På fasaden till Wuorios hus finns skulpturer som föreställer fyra mansgestalter. De gjordes av skulptören Felix Nylund 1913-1914. De nakna figurerna symboliserar, från vänster till höger, vetenskap, handel, industri och hantverk. De monterades på sina nuvarande platser 1928. Skulpturerna ingår inte i Helsingfors konstmuseums samling.Wuorios hus från 1909 hör till de viktigaste arbetena av arkitekten Herman Gesellius (1874-1916) som dog ung. Huset ligger i kvarteret Dromedaren på adressen Unionsgatan 30.Skulptören Felix Nylunds mest kända verk är Tre Smeder från 1932 vid Gamla studenthuset.       Felix Nylund: Sculptures on the façade of Wuorio House, 1928. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23487 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Yrj\u00f6 Sormunen", "sv": "Konstn\u00e4r Yrj\u00f6 Sormunen", "en": "Artist Yrj\u00f6 Sormunen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2007", "sv": "Publicerad 2007", "en": "Published 2007"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7047     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Inkerilaisten-sotamuistomerkki.jpg     Arkkitehti Yrjö Sormunen on suunnitellut heimoveteraanien muistomerkin Töölöön. Heimoveteraaniyksiköt muodostettiin jatkosodan aikana vapaaehtoisista Suomen puolustusvoimiin siirtyneistä inkeriläisistä ja itäkarjalaisista.Muistomerkki on tehty Karjalan punaisesta graniitista ja korkeudeltaan se on 1,9 metriä. Kiveen on kirjoitettu teksti: 1941-1944 jatkosodassa Suomen armeijassa taistelleiden 2500 itäkarjalaisen ja inkeriläisen muistolle.Samanaiheiset muistolaatat on tehty myös Riihimäen ja Raahen rautatieasemille. Muistomerkkihankkeita ovat ajaneet Inkeriläiset ja karjalaiset heimoveteraanit ry, Suomen Sotaveteraaniliitto ry ja muistomerkkityöryhmä. Hankintakustannuksiin on keskeisesti osallistunut Sotavahinkosäätiö. Töölön muistomerkki paljastettiin 29.5.2007. Se ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. Designed by architect Yrjö Sormunen, this monument to Ingrian and Karelian war veterans is located in Töölö. During the Continuation War, a unit of Ingrian and East Karelian volunteers was formed which fought alongside the Finnish army.The memorial is made of red granite from Karelia, and it is 1.9 metres tall. The stone block bears the text: "In memory of the 2,500 East Karelians and Ingrians who fought in the Finnish Army during the Continuation War 1941-1944". Memorial plaques on the same theme can be found also at the Riihimäki and Raahe railway stations. These memorial projects were the work of Inkeriläiset ja karjalaiset heimoveteraanit ry, the War Veterans' Union of Finland and a memorial committee. The funding for the work was supported substantially by Sotavahinkosäätiö. The memorial in Töölö was unveiled on 29 May 2007.The work does not belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Inkeriläisten ja karjalaisten heimoveteraanien muistomerkki Muistomerkki inkeriläisille ja karjalaisille / Memorial for Ingrian and Karelian veterans Topeliuksenkatu 6 Tölö, hörnet av Sibeliusgatan och Fältskärsgatan Topeliuksenkatu 6 http://hamhelsinki.fi/sculpture/inkerilaisten-ja-karjalaisten-heimoveteraanien-muistomerkki-yrjo-sormunen/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/inkerilaisten-ja-karjalaisten-heimoveteraanien-muistomerkki-yrjo-sormunen/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/inkerilaisten-ja-karjalaisten-heimoveteraanien-muistomerkki-yrjo-sormunen/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00250 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.512155+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.917929 60.181362     Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Minnesmärke över de ingermanländska och karelska veteranerna         Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Minnesmärket över frändeveteranerna i Tölö är formgivet av arkitekten Yrjö Sormunen. Frändeveteranenheterna bildades av frivilliga ingermanlänningar och östkarelare som gått över till Finlands försvar i fortsättningskriget.Det 1,9 meter höga minnesmärket är hugget i röd granit från Karelen. Stenen är försedd med den finska texten: Till minnet av de 2500 östkarelare och ingermanlänningar som stred i Finlands armé i fortsättningskriget 1941-1944.På järnvägsstationerna i Riihimäki och Brahestad finns minnestavlor med samma tema. Det är föreningen Inkeriläiset ja karjalaiset heimoveteraanit, Finlands Krigsveteranförbund rf och minnesmärkesarbetsgruppen som drivit på minnesprojekten, som till stora delar finansierats av Krigsskadestiftelsen. Minnesmärket i Tölö avtäcktes 29.5.2007. Det ingår inte i Helsingfors konstmuseums samling.       You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23494 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Carl Henning, Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Carl Henning, Viktor Jansson", "en": "Artist Carl Henning, Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2005", "sv": "Publicerad 2005", "en": "Published 2005"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 7048     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 OTHER_PRODUCTION_METHOD PRIVATE_ENTERPRISE private_service yksityinen palvelu privat tjänst private service 1   yksityinen   http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ToveJansson-muistolaatta1.jpg     Tove Jansson (1914-2001) oli suomenruotsalainen kuvittaja, taidemaalari, pilapiirtäjä, sarjakuvataiteilija ja kirjailija. Monipuolinen taiteilija tunnetaan parhaiten Muumi-kirjojen luojana. Ensimmäinen Muumi-kirja, Muumit ja suuri tuhotulva ilmestyi vuonna 1945.Jansson piti itseään kuitenkin ennen kaikkea kuvataitelijana. Muumi-hahmojen lisäksi hän loi esimerkiksi lukuisia seinämaalauksia vuosien 1945-1955 välisenä aikana. Helsinkiin syntyi tilaustyönä seinämaalaukset mm. Pitäjänmäen Strömbergin tehtaan ruokasaliin ja Auroran lastensairaalaan (1955-1957).Rakennuksen seinään kiinnitetty Tove Janssonin muistolaatta on Ullanlinnankadulla Helsingissä, talossa, jossa hän asui ja työskenteli vuodesta 1944 aina kuolemaansa saakka. Laatassa on reliefi nuoren Tove Janssonin kasvoista edestäpäin kuvattuna. Ne on ikuistanut Janssonin isä, kuvanveistäjä Viktor Jansson (1886-1958). Carl Henning suunnitteli muistolaatan, ja hankkeen toteutti Suomenruotsalainen kirjailijayhdistys.Laatan teksti:"Tove Jansson bodde härasui täällä 1944-2001Finlands Svenska Författareföreförening"Muistolaatta ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Tove Jansson (1914-2001) was a Finnish Swedish-speaking novelist, painter, illustrator and comic strip author, who is principally known as the author of the Moomin books - stories for children that feature Jansson's creations, the Moomins. They are a family of trolls who are white, plump and have large snouts. The first Moomin book, The Moomins and the Great Flood, was written in 1945. Although Tove Jansson achieved world fame with her Moomin books, painting was dearest to her. She painted for example murals for locations including Aurora Children's Hospital (1955-1957) and the canteen of the Strömberg electricity factory, both situated in Helsinki.The memorial plaque to Jansson was commissioned by the Organisation of Finlands Swedish-speaking Authors in 2005. It is situated on the wall of the building in Southern Helsinki where Jansson lived and worked from 1944 to her death, in 2001. The plaque consists of a text "Tove Jansson bodde här / asui täällä 1944-2001 Finlands Svenska Författareförening" (Tove Jansson lived here 1944-2001 Organisation of Finlands Swedish-speaking Authors). It also includes a relief of Jansson's face as a young girl. The relief is sculpted by Janssons's father, Victor Jansson, who was a famous Finnish sculptor. The plaque is made of patinated bronze and the size of it is 26 x 34 cm. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Tove Janssonin muistolaatta Memorial plaque to Tove Jansson Ullanlinnankatu 1 Ulrikasborgsgatan 1 Ullanlinnankatu 1 http://hamhelsinki.fi/sculpture/tove-janssonin-muistolaatta-carl-henning-viktor-jansson/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/tove-janssonin-muistolaatta-carl-henning-viktor-jansson/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/tove-janssonin-muistolaatta-carl-henning-viktor-jansson/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00130 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.574352+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 24.94756 60.163418     Carl Henning ja Viktor Jansson: Tove Janssonin muistolaatta, 2005. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Tove Janssons minnesplakett         Carl Henning och Viktor Jansson: Tove Janssons minnesplakett, 2005. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Tove Janssons minnesplakett, Ulrikaborgsgatan 1Tove Jansson (1914-2001) blev världskänd genom sina Muminböcker, men hon skrev även böcker avsedda för en vuxen publik. Tove Janssons första Muminbok, Småtrollen och den stora översvämningen, kom ut 1945. Men hon var inte endast författare, hon var också illustratör, målare och karikatyrtecknare. Hennes väggmålningar finns utspridda över hela Finland - man hittar dem bland annat i Aurora sjukhus (1955-1957) och i Strömbergs fabrik i Sockenbacka i Helsingfors(1945).År 2005 avtäcktes en minnesplakett över Tove Jansson i Helsingfors. Plaketten är förverkligad av Finlands svenska författareförening och formgiven av Carl Henning. Den är placerad på huset vid Ulrikasborgsgatan där Jansson bodde och arbetade från 1944 fram till sin död 2001. Plaketten bär texten "Tove Jansson bodde här / asui täällä 1944-2001 Finlands Svenska Författareförening". Plaketten pryds av en relief gjord av Tove Janssons far, skulptören Viktor Jansson (1886-1958). Reliefen avbildar Tove Janssons ansikte som ung flicka.Reliefen ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.       Carl Henning and Viktor Jansson: Memorial plaque to Tove Jansson, 2005. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23496 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Aikarauta-ryhm\u00e4 Taidekoulu maa", "sv": "Konstn\u00e4r Aikarauta-ryhm\u00e4 Taidekoulu maa", "en": "Artist Aikarauta-ryhm\u00e4 Taidekoulu maa"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6934     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/variaattori.jpg     Myllypuron kirkon viereisessä metsäpuistossa sijaitsee ympäristötaideteos Väriaattori. Se on väestönsuojan ilmanvaihtorakennus, joka sai värikkään mosaiikkipinnan vuonna 2000. Teos syntyi osana lähiöprojektia, jonka tavoitteena oli edistää lähiöiden vetovoimaisuutta luomalla laadukkaita ympäristöjä.Teoksen ideoi Taidekoulu Maan Aikarauta -ryhmän jäsen Pauli Ahopelto. Hän valitsi taideteoksen paikaksi betonisen ilmanvaihtorakennuksen, koska se muodostaa rajun kontrastin ympäröivän luonnon kanssa.Teoksen toteuttamisessa olivat mukana myös kolme muuta Aikarauta -ryhmän jäsentä: Tero Halonen, Valtteri Kivelä ja Jaakko Kuntsi. Jokainen heistä suunnitteli neliön muotoiseen rakennukseen yhden mosaiikkipinnan. Teoksen värimaailma seuraa auringon kulkua, aamun värit löytyvät teoksen itäiseltä seinältä, päivä on kuvattuna eteläisellä, ilta läntisellä ja yö pohjoisella seinällä.Myllypuron taideraitin suunnittelu alkoi vuonna 1999 yhteistyössä Taidekoulu Maan kanssa. Väriaattori oli ensimmäinen taideraitille valmistunut teos, ja sitä seurasivat niin ikään Taidekoulu Maan opiskelijoiden toteuttamat Metsänhenki (2001) ja Saattajat (2004).Teos toteutettiin Lähiöprojektin, EU-Urban -projektin, Helsingin kaupungin rakennusviraston viherosaston (sittemmin katu- ja puisto-osasto), kulttuuriasiainkeskuksen ja pelastuslaitoksen yhteistyönä. Se ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. The environmental artwork Colourator is located in a wooded park next to the church in Myllypuro. It is a civil defence shelter ventilation shed whose walls were covered with colourful mosaics in 2000. The work was part of a suburban project designed to enhance the attractiveness of the suburbs. The work was designed by Pauli Ahopelto, a member of the Aikarauta ('Time iron') group from the Art School Maa. The reason Ahopelto chose to site the work at the concrete ventilation shed was that the structure is in such sharp contrast with its natural surroundings.In the realisation of the piece, he was assisted by three other members of the group, Tero Halonen, Valtteri Kivelä and Jaakko Kuntsi. Each member designed one mosaic wall of the rectangular building. The palettes reflect the passage of the sun, with the colours of morning found on the east wall, day on the south wall, evening on the west wall, and night on the north wall.The planning of the Myllypuro art trail began in 1999 in cooperation with the Art School Maa. Colourator was the first work to be completed for the trail, and was followed by two other pieces created by students from the school, Spirit of the Woods (2001) and Escorts (2004).The work was produced collaboratively with the Suburban Project of the City of Helsinki, the Urban project of the European Union, the Street and Park Division of the Helsinki Public Works Department, the City of Helsinki Cultural Office and the Helsinki City Rescue Department.The work does not belong to the collections of the Helsinki Art Museum.   Väriaattori Väriaattori / Colourator Orpaanporras 7 Lättan 7 Orpaanporras 7 http://hamhelsinki.fi/sculpture/variaattori-aikarauta-ryhma-taidekoulu-maa/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/variaattori-aikarauta-ryhma-taidekoulu-maa/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/variaattori-aikarauta-ryhma-taidekoulu-maa/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00920 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.600925+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.070929 60.223896     Aikarauta-ryhmä Taidekoulu maa: Väriaattori, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Färgator         Aikarauta-gruppen Taidekoulu maa: Färgator, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                   Miljökonstverket Färgator finns i skogsparken intill Kvarnbäckens kyrka. Det är ett skyddsrums ventilationsbyggnad, som fick en färgglad mosaikbeklädnad 2000. Verket gjordes som en del av Förortsprojektet som syftade till att göra förorterna mer attraktiva genom att skapa högklassiga miljöer.Idén var Pauli Ahopeltos, som var medlem i gruppen Aikarauta vid konstskolan Taidekoulu Maa. Han valde att placera konstverket på en ventilationsbyggnad av betong, eftersom det bildar en skarp kontrast med den omgivande naturen.I arbetet med konstverket deltog också tre andra medlemmar i Aikarauta-gruppen: Tero Halonen, Valtteri Kivelä och Jaakko Kuntsi. De planerade varsin mosaikyta på den fyrkantiga byggnaden. Verkets färgskala följer solens vandring: morgonens färger finns på den östra väggen, dagen återges på den södra, kvällen på den västra och natten på den norra väggen. Planeringen av Kvarnbäckens konstgata inleddes 1999 tillsammans med Taidekoulu Maa. Färgator var konstgatans första verk, varefter följde Skogens ande (2001) och Beledsagarna (2004), även de skapade av studerande vid Taidekoulu Maa.Verket genomfördes som ett samarbete mellan Förortsprojektet, projektet EU-Urban, Helsingfors stads byggnadskontors grönavdelning (numera gatu- och parkavdelning), kulturcentralen och räddningsverket. Det hör inte till Helsingfors konstmuseums samling.       Aikarauta-group Taidekoulu maa: Colourator, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum
23531 [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Pauli Ahopelto, Valtteri Kivel\u00e4", "sv": "Konstn\u00e4r Pauli Ahopelto, Valtteri Kivel\u00e4", "en": "Artist Pauli Ahopelto, Valtteri Kivel\u00e4"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2003", "sv": "Publicerad 2003", "en": "Published 2003"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] [] internal 6931     0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 SELF_PRODUCED   municipal_service kunnallinen palvelu kommunal tjänst municipal service 1       http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Saattajat.jpg     Saattajat on Myllypuron Orpaanportaanraitin varrella oleva tilataideteos. Sen ovat suunnitelleet kuvataiteilijat Pauli Ahopelto ja Valtteri Kivelä. Teos on toteutettu 2003.Teoksen lähtökohtana oli parantaa paikalla olevan väestönsuojan sisäänkäynnin sekä ympäristön ulkoasua ympäristötaiteen keinoin. Teoksessa kookas ja voimakasmuotoinen sisäänkäyntirakennus on saanut seurakseen neljä uutta kuutiota siten, että alkuperäinen hallitseva muoto on koko teosta ohjaava tekijä. Kuutioiden materiaalina on käytetty kiiltävän peilaavaa teräslevyä ja ruosteista rautatankoa. Idean kannalta erityistä on teoksen peilaava pinta, koska se saattaa ohikulkijat vuorovaikutteisesti mukaan osaksi tilaa.Ympäristöön muodostuu mielenkiintoinen tila, jossa aistihavainnot saavat uusia virikkeitä. Kuutioiden raitin suuntainen sijoittelu ei riko olemassa olevaa ympäristöä vaan pyrkii korostamaan sitä. Teos yhtenäistää raittia mm. häivyttäen viereistä parkkialuetta samalla korostaen kirkon läheisyyttä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.ks. myös Metsänhenki ja Väriaattori     Saattajat Saattajat Orpaanporras 7 Lättan 7 Orpaanporras 7 http://hamhelsinki.fi/sculpture/saattajat-pauli-ahopelto-valtteri-kivela/ http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/saattajat-pauli-ahopelto-valtteri-kivela/ http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/saattajat-pauli-ahopelto-valtteri-kivela/                     2012-03-12T13:10:38+02:00 00920 www.hel.fi kaikki helsinki 2020-11-05T16:31:27.927789+02:00   [1403] helsinki [2006] [767] {} Point 25.068945 60.223866     Pauli Ahopelto ja Valtteri Kivelä: Saattajat, 2003. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo     Saattajat         Pauli Ahopelto och Valtteri Kivelä: Saattajat, 2003. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum                           Pauli Ahopelto and Valtteri Kivelä: Saattajat, 2003. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum

Advanced export

JSON shape: default, array, newline-delimited, object

CSV options:

CREATE TABLE [unit] (
   [id] INTEGER PRIMARY KEY,
   [connections] TEXT,
   [accessibility_properties] TEXT,
   [identifiers_0_namespace] TEXT,
   [identifiers_0_value] TEXT,
   [identifiers_1_namespace] TEXT,
   [identifiers_1_value] TEXT,
   [department] TEXT,
   [root_department] TEXT,
   [provider_type] TEXT,
   [organizer_type] TEXT,
   [contract_type_id] TEXT,
   [contract_type_description_fi] TEXT,
   [contract_type_description_sv] TEXT,
   [contract_type_description_en] TEXT,
   [is_active] INTEGER,
   [deleted_at] TEXT,
   [organizer_name] TEXT,
   [organizer_business_id] TEXT,
   [picture_url] TEXT,
   [picture_entrance_url] TEXT,
   [streetview_entrance_url] TEXT,
   [description_fi] TEXT,
   [description_en] TEXT,
   [short_description] TEXT,
   [name_fi] TEXT,
   [name_en] TEXT,
   [street_address_fi] TEXT,
   [street_address_sv] TEXT,
   [street_address_en] TEXT,
   [www_fi] TEXT,
   [www_sv] TEXT,
   [www_en] TEXT,
   [address_postal_full] TEXT,
   [call_charge_info_fi] TEXT,
   [call_charge_info_sv] TEXT,
   [call_charge_info_en] TEXT,
   [picture_caption] TEXT,
   [phone] TEXT,
   [fax] TEXT,
   [email] TEXT,
   [accessibility_phone] TEXT,
   [accessibility_email] TEXT,
   [accessibility_www] TEXT,
   [created_time] TEXT,
   [address_zip] TEXT,
   [data_source] TEXT,
   [extensions_maintenance_group] TEXT,
   [extensions_maintenance_organization] TEXT,
   [last_modified_time] TEXT,
   [accessibility_viewpoints] TEXT,
   [root_service_nodes] TEXT,
   [municipality] TEXT,
   [service_nodes] TEXT,
   [services] TEXT,
   [keywords] TEXT,
   [location_type] TEXT,
   [location_coordinates_0] FLOAT,
   [location_coordinates_1] FLOAT,
   [address_postal_full_fi] TEXT,
   [identifiers_2_value] TEXT,
   [picture_caption_fi] TEXT,
   [call_charge_info] TEXT,
   [www] TEXT,
   [name_sv] TEXT,
   [short_description_fi] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_reduced_mobility] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_wheelchair] TEXT,
   [location] TEXT,
   [picture_caption_sv] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_stroller] TEXT,
   [address_postal_full_en] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_hearing_aid] TEXT,
   [street_address] TEXT,
   [contract_type] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_rollator] TEXT,
   [identifiers_2_namespace] TEXT,
   [address_postal_full_sv] TEXT,
   [short_description_sv] TEXT,
   [description_sv] TEXT,
   [accessibility_shortcoming_count_visually_impaired] TEXT,
   [short_description_en] TEXT,
   [description] TEXT,
   [picture_caption_en] TEXT
);