unit
436 rows where "created_time" is on date 2012-03-12 and municipality = "helsinki"
This data as json, CSV (advanced)
Suggested facets: organizer_name, service_nodes, last_modified_time (date)
id ▼ | connections | accessibility_properties | identifiers_0_namespace | identifiers_0_value | identifiers_1_namespace | identifiers_1_value | department | root_department | provider_type | organizer_type | contract_type_id | contract_type_description_fi | contract_type_description_sv | contract_type_description_en | is_active | deleted_at | organizer_name | organizer_business_id | picture_url | picture_entrance_url | streetview_entrance_url | description_fi | description_en | short_description | name_fi | name_en | street_address_fi | street_address_sv | street_address_en | www_fi | www_sv | www_en | address_postal_full | call_charge_info_fi | call_charge_info_sv | call_charge_info_en | picture_caption | phone | fax | accessibility_phone | accessibility_email | accessibility_www | created_time | address_zip | data_source | extensions_maintenance_group | extensions_maintenance_organization | last_modified_time | accessibility_viewpoints | root_service_nodes | municipality | service_nodes | services | keywords | location_type | location_coordinates_0 | location_coordinates_1 | address_postal_full_fi | identifiers_2_value | picture_caption_fi | call_charge_info | www | name_sv | short_description_fi | accessibility_shortcoming_count_reduced_mobility | accessibility_shortcoming_count_wheelchair | location | picture_caption_sv | accessibility_shortcoming_count_stroller | address_postal_full_en | accessibility_shortcoming_count_hearing_aid | street_address | contract_type | accessibility_shortcoming_count_rollator | identifiers_2_namespace | address_postal_full_sv | short_description_sv | description_sv | accessibility_shortcoming_count_visually_impaired | short_description_en | description | picture_caption_en | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
22964 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Hermann Schievelbein, August Wredow", "sv": "Konstn\u00e4r Hermann Schievelbein, August Wredow", "en": "Artist Hermann Schievelbein, August Wredow"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1849", "sv": "Publicerad 1849", "en": "Published 1849"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6597 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kaksitoista-apostolia6-et.jpg | Tuomiokirkon apostolit ovat berliiniläisten kuvanveistäjien August Wredowin (1804-1891) ja Hermann Schievelbeinin (1817-1867) käsialaa. Wredow suunnitteli apostoleista Andreaan, Matteuksen, Taddeuksen, Johanneksen, Filippuksen ja Bartolomeuksen. Schievelbeinin tehtäväksi annettiin Paavali, Jaakob, Mattias, Pietari, Simon ja Tuomas. Patsaat on valanut sinkinvalimo S.P. Deravanne vuosina 1845-1847. Patsaat asetettiin paikoilleen kirkon harjalle vuonna 1849. Patsaat muodostavat yhden maailman suurimmista yhtenäisistä sinkkiveistoskokoelmista ja niistä on maininta keskeisissä sinkin tuotantoa ja käyttöä koskevissa kansainvälisissä artikkeleissa.Patsaista Pietarilla on kädessään kaksi avainta, jotka symboloivat oikeutta antaa synnit anteeksi ja oikeutta sitoa ne eli jättää antamatta. Hänet ovat valinneet pyhimyksekseen mm. lukkosepät, ripittäytyjät ja kalastajat. Tuomas on arkkitehtien, rakentajien ja maanmittarien pyhimys. Simon Selootilla on kädessään saha. Hän on mm. puunhakkaajien, nahkurien ja kutojien suojeluspyhimys. Apostoli Johanneksella on kädessään malja ja kirja. Hän on mm. kirjanpainajien, kirjakauppiaiden, notaarien ja kirjailijoiden pyhimys. Matteuksella on tunnusmerkkinä kirjoitusvälineet. Hän on mm. vero- ja tullivirkailijoiden, sekä kirjanpitäjien pyhimys. Bartolomeus on käsityöläisten pyhimys mm. kirjansitojat, nahkurit, räätälit ja teurastajat. Hänellä on kädessään kuolemastaan muistuttava veitsi. Paavalin (Saulus Tarsolainen) tunnusmerkkinä on miekka. Hän on mm. teltantekijöiden, teologien ja kirkollisen lehdistön pyhimys. Jaakob vanhempi (suurempi, Sebedeuksen poika) on mm. pyhiinvaeltajien, sotilaiden, ratsumiesten ja apteekkarien pyhimys. Hänellä on kädessään simpukan kuvalla koristettu nahkasauva. Juudas Jaakobinpojalla (Taddeus, Lebbeus eli sydämeni lapsi) on kädessään nuijapäinen keppi. Häntä ei ole vielä mikään ammattiryhmä valinnut pyhimyksekseen. Andreas eli Pietarin veli on erityisesti kalastajien suojelija. Hänet on kuvattu X:n muotoisella Andreaan ristillä. Apostoli Mattiaan tunnuksena… | The twelve apostles on the four pediments of the Helsinki Cathedral are the work of German sculptors August Wredow (18041891) and Hermann Schievelbein (1817-1867). Wredow sculpted Andrew, Matthew, Jude, John, Philip and Bartholomew, while Schievelbein sculpted Paul, Jacob, Matthias, Peter, Simon and Thomas. The statues were cast by the S.P. Deravanne zinc foundry in 1845-1847, and placed on the pediments in 1849. They form one the world's largest uniform collections of zinc sculptures and are mentioned in most key articles on the production and uses of zinc.Peter holds two keys which symbolize his right to forgive or not to forgive sins. He is the patron saint of locksmiths, confessors and fishermen. Thomas is the patron of architects, builders and surveyors, while Simon Zelotes, with a saw in his hand, is the patron of woodcutters, tanners and weavers. John holds a cup and a book, and is the patron of printers, book sellers, notaries and writers. Matthew's attributes are writing equipment, signifying his role as the patron saint of tax collectors, customs officials and bookkeepers. Bartholomew is the patron of craftsmen, including book binders, tanners, tailors and butchers. Reportedly flayed alive, he holds a knife as a symbolic portent of his tragic death. Paul's (Saul of Tarsus) attribute is a sword, and he is the patron of tent makers, theologians and the ecclesiastical press. James the Great (son of Zebedee), the patron saint of pilgrims, soldiers, horsemen and chemists, holds a leather staff adorned with the image of a shell. Jude son of Jacob (Thaddeus, Lebbeus or 'the child of my heart') holds a cudgel; he has not been chosen to be the patron of any profession. Andrew, Peter's brother, is the patron of fishermen. His attribute is an X-shaped St. Andrews cross. Matthias' attribute is an executioner's axe, and he is the protector of carpenters, butchers, smiths and confectioners. Philip, the patron of trinket sellers and fullers, holds a cross in his left hand and an open book in his left; the cross symbol… | Kaksitoista apostolia | 12 Apostolia / The Twelve Apostles | Helsingin Tuomiokirkko, Senaatintori, Kruununhaka | Helsingfors domkyrka, Senatstorget, Kronohagen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kaksitoista-apostolia-hermann-schievelbein-august-wredow/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kaksitoista-apostolia-hermann-schievelbein-august-wredow/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kaksitoista-apostolia-hermann-schievelbein-august-wredow/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.602415+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["bibeln"], "en": ["death", "knife"]} | Point | 24.952387 | 60.170124 | Hermann Schievelbein ja August Wredow: 12 Apostolia, 1849. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | 12 apostlar | Hermann Schievelbein och August Wredow: 12 apostlar, 1849. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Apostlarna på domkyrkans tak är utförda av de tyska skulptörerna August Wredow och Hermann Schievelbein. Wredov skulpterade Andreas, Matteus, Taddeus, Johannes, Filippus och Bartolomeus medan Schievelbein fick Paulus, Jacob, Matteus, Peter, Simon och Tomas på sin lott. Skulpturerna göts i zinkgjuteriet S.P.Deravanne under åren 1845 - 1847 och de sattes upp på sina platser år 1849. Statygruppen bildar en av världens största enhetliga zinkstatysamlingar och den är omnämnd i alla centrala verk som behandlar produktion och användning av detta material.Aposteln Peter håller i sin hand två nycklar som symboliserar hans rätt att efter eget övervägande förlåta synder. Honom har bl.a. låssmederna och fiskarna valt till sitt skyddshelgon medan Tomas blivit arkitekternas, byggarnas och lantmätarnas beskyddare. Simon håller i sin hand en såg; han är bl.a. skogshuggarnas, garvarnas och vävarnas skyddshelgon medan aposteln Johannes, som håller en bok och en skål i sina händer, fått bli bokställarnas, notariernas och författarnas skyddshelgon. Matteus har som sina kännetecken skrivdon; han är skatt- och tulltjänstemännens beskyddare medan Bartolomeus med en kniv i sin hand, är hantverkarnas, såsom bokbindarnas, skräddarna och slaktarnas skyddshelgon. Paulus håller i sin tur ett svärd i handen; han är tältmakarnas, teologernas och den kyrkliga pressens eget helgon. Jacob är bl.a. pilgrimernas, soldaternas, ryttarnas och apotekarnas skyddshelgon; han håller i sin hand en med snäckmotiv prydd stav. Judas har en påk i handen och tills vidare har ingen yrkesgrupp valt honom till sitt helgon. Andreas, Peters bror är fiskarnas eget speciella helgon och hans kännetecken är det snedställda Andreaskorset. Aposteln Matteus har en bila som kännetecken; honom har snickarna, slaktarna, smederna och sockerbagarna som skyddshelgon. Filippus är diversehandlarnas och vadderarnas beskyddare. Han håller i sin vänstra hand ett kors och i den högra en öppen bok. Korset symboliserar Filippus död och boken är apostlarnas gemensamma symbol; de dog förs… | Hermann Schievelbein and August Wredow: The Twelve Apostles, 1849. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22965 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Viktor Jansson", "en": "Artist Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1940", "sv": "Publicerad 1940", "en": "Published 1940"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6598 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aallottaria.jpg | Leikki II on yksi Viktor Janssonin viidestä 1940-44 valmistuneesta suihkukaivoveistoksesta. Leikki II, joka tunnetaan myös nimellä Aallottaria, pystytettiin Helsingin kaupungin tilauksesta Kappeliesplanadin vesialtaan kaunistukseksi 1942.Veistos kuvaa kahden merenneidon leikkiä aalloilla kalan kanssa. Veistoksen muotokieli on hiottua ja eleganttia klassismia, jonka vauhdikasta liikevaikutelmaa korostaa kaaressa suihkuava vesi. Suuremman kalanpyrstöisen merenneidon mallina on ollut kuvanveistäjän tytär, muumihahmojen äiti, Tove Jansson.Merenneitoaihe kiinnosti Janssonia (1886-1958) erityisesti sotavuosien aikana. Veistos on pronssia ja sen korkeus on 115 cm. Ks. myös Hei vaan / Vapaa kyyti, Kappeliesplanadilla.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Water Nymphs is one of five fountains Viktor Jansson created between 1940-44.'Water Nymphs', also known as 'Play', was commissioned by the City of Helsinki to enhance the small water pool near the Kappeli restaurant situated in Esplanadi park in 1942. In an articulate and elegant Classicist style, the work depicts two water nymphs, or mermaids, playing on the waves with a fish. Viktor Jansson's (1886-1958) daughter Tove, the renowned author of the 'Moomin' books, modelled for the larger nymph.'Water Nymphs' is made of bronze and is 115 cm in height. It belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Leikki II / Aallottaria | Aallottaria/ Water Nymphs | Kappeliesplanadi, Kaartinkaupunki | Kapelesplanaden, Kaartinkaupunki | Kappeliesplanadi, Kaartinkaupunki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/leikki-ii-aallottaria-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/leikki-ii-aallottaria-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/leikki-ii-aallottaria-viktor-jansson/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00130 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.612795+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["1940", "espa", "Esplanadi", "HKTM", "kilpailu", "klassismi", "maratonreitti", "merenneito", "MM05", "muumi", "pronssi", "suihkul\u00e4hde", "vesi"], "sv": ["brons", "esplanad", "font\u00e4n", "hskm", "klassicism", "klassisk", "maratonrutt", "MM05", "mumin", "sj\u00f6jungfru", "vatten"], "en": ["bronze", "classicism", "fountain", "hcam", "marathontrack", "mermaid", "moomin", "water"]} | Point | 24.950554 | 60.167713 | Viktor Jansson: Leikki II / Aallottaria, 1940. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Vattennymfer / Lek II | Viktor Jansson: Vattennymfer / Lek II, 1940. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Vattennymfer är en av Viktor Janssons fem fontäskulpturer från 1940-44. Vattennymferna, som också är känd under namnet Lek II beställdes av Helsingfors stad och har prytt den lilla vattenbassängen vid Esplanadkapellet sedan 1942.Skulpturen avbildar två vattennymfers eller sjöjungfrurs lek med en fisk på vågorna. Skulpturen är gjuten i brons och 115 cm hög. Formspråket är elegant klassicism. Viktor Janssons (1886-1958) dotter Tove stod modell för den större sjöjungfrun.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Viktor Jansson: Aallottaria/ Water Nymphs, 1940. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22966 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Miina \u00c4kkijyrkk\u00e4", "sv": "Konstn\u00e4r Miina \u00c4kkijyrkk\u00e4", "en": "Artist Miina \u00c4kkijyrkk\u00e4"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1978", "sv": "Publicerad 1978", "en": "Published 1978"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6523 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aamulla_akkijyrkka.jpg | Aamulla-teos tunnetaan myös nimellä Juottovasikat. Veistos on pronssia ja se on Miina Äkkijyrkän (s. 1949) varhaisemmille lehmäveistoksille ominaisesti realistinen perustuessaan tarkkaan luonnonhavainnointiin sekä lehmien tuntemukseen.Maunulan keskustan mittavien rakennustöiden vuoksi teos vietiin turvaan, mutta se palautetaan Suonotkontien eteläpään uudelle aukiolle, kun tilanne sallii, todennäköisesti syksyllä 2018. Toinen Miina Ärkkijyrkän lehmäteos on Hakaniemensillan ja Sörnäistenrantatien liittymäkohdan nurmikolla. Joy-niminen teos on vuodelta 2006 ja se on tehty vanhoista auton osista, mikä julkisten veistoksien materiaalina on Miina Äkkijyrkän tavaramerkki. Taiteilija Äkkijyrkän peltilehmiä on eri puolilla Suomea sekä väliaikaisesti että pysyvästi. Aamulla-teos (Juottovasikat) ja Joy kuuluvat HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Miina Äkkijyrkkä's "In the Morning" depicts three calves. The sculpture is in bronze and is typical of Äkkijyrkkä's (born 1949) cow sculptures which are realist and based on detailed observations of cows and nature itself. The sculpture is also known by the name of "Fatlings".The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Aamulla / Vasikat | Aamulla / In the morning | Suursuon ostoskeskus, Pakilantie, Maunula | Storkärrs köpcentrum, Baggbölevägen, Månsas | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aamulla-vasikat-miina-akkijyrkka/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aamulla-vasikat-miina-akkijyrkka/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aamulla-vasikat-miina-akkijyrkka/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00630 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.623132+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "pronssi", "el\u00e4imet", "el\u00e4in", "HAMin kokoelma", "lehm\u00e4", "realistinen", "vasikka"], "sv": ["brons", "hskm", "djur", "HAM samling", "kalv", "kor", "realistisk"], "en": ["bronze", "hcam", "animal", "calf", "cow", "HAM's collection", "realistic"]} | Point | 24.934479 | 60.231964 | Miina Äkkijyrkkä: Aamulla / Vasikat, 1978. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | På morgonen / Kalvar | Miina Äkkijyrkkä: På morgonen / Kalvar, 1978. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Skulpturen På morgonen är gjuten i brons och föreställer tre kalvar. Stilen är realistisk, och framställningen baserar sig på noggranna naturiakttagelser och kunskaper om motivet, vilket är karakteristiskt för Miina Äkkijyrkkäs (f. 1949) koskulpturer. Skulpturen är också känd under namnet Gödkalvarna (Juottovasikat).Äkkijyrkkäs andra "koverk" är bl.a. Plåtkor; två stora, färggranna kor formade av bilskrot som temporärt fanns placerade i Gräsviken.På morgonen / Kalvar hör till HAM:s egen samling. | Miina Äkkijyrkkä: In the Morning, 1978. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22967 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Pekka Nevalainen", "sv": "Konstn\u00e4r Pekka Nevalainen", "en": "Artist Pekka Nevalainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1996", "sv": "Publicerad 1996", "en": "Published 1996"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6529 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/abckissa_nevalainen.jpg | Vanha lasten loru "A, B, C kissa kävelee tikapuita pitkin taivaaseen" on antanut aiheen ja nimen tälle veistokselle, jossa harmaa ponteva kissa kiipeää tikapuita pitkin suureen punaiseen A-kirjaimeen. Koulu, jonka pihalla veistos on, antaa taide- ja taitopainotteista opetusta 7-12 -vuotiaille lapsille.Veistoksessa taiteilija Pekka Nevalainen (s. 1951) on käyttänyt useita materiaaleja; iso A-kirjain on maalattua terästä; tikkaat ovat ruostumatonta terästä; harmaa kissa on muotoiltu lasikuidusta ja jalusta on valettu betonista. Veistos on kustannettu rakennuksen määrärahoista ja se valmistui koulun avajaisiin 1996. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | This jolly piece is named after the Finnish nursery rhyme about a cat climbing up a ladder. Located in the school yard, it has been welcomed with delight by the 7-12-year old pupils of this arts and skills-oriented primary school. In the piece, a strong grey cat has climbed a ladder to reach the top of a large red letter A. The artist Pekka Nevalainen (born 1951) has used several materials: the letter A is painted steel, the cat is made of grey fibreglass, the ladder of stainless steel and the base is poured concrete. The work was financed from the school's appropriations and was finished for the opening of the school in 1996. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | A,B,C, kissa kävelee... | A, B, C, the Cat climbing... | Sinikaislankuja 1 | Blåsävsgränden 1 | Sinikaislankuja 1 | http://hamhelsinki.fi/sculpture/abc-kissa-pekka-nevalainen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/abc-kissa-pekka-nevalainen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/abc-kissa-pekka-nevalainen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00180 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.634149+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "el\u00e4imet", "el\u00e4in", "HAMin kokoelma", "aakkoset", "keltainen", "kirjaimet", "kissa", "koulu", "lasikuitu", "loru", "opetusvirasto", "opv", "prosenttitaide", "punainen", "satu", "taidetta kouluissa", "ter\u00e4s", "v\u00e4rik\u00e4s"], "sv": ["hskm", "skola", "djur", "alfabet", "bokstav", "f\u00e4rggran", "glasfiber", "gul", "HAMs samling", "katt", "konst till skolor", "procentkonst", "ramsa", "r\u00f6d", "saga", "st\u00e5l"], "en": ["hcam", "animal", "HAM's collection", "alphabet", "art in schools", "cat", "colorful", "colourful", "fairy tale", "glass fiber", "letter", "nursery rhyme", "percent for art", "red", "school", "steel", "yellow"]} | Point | 24.919159 | 60.16222 | Pekka Nevalainen: Abc, kissa..., 1996. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Rikkonen | A,B,C, katten klättrar... | Pekka Nevalainen: Abc, katten..., 1996. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Rikkonen | Den finska barnramsan "Aa be ce, kissa kävelee tikapuita pitkin taivaaseen" (A,B,C katten klättrar på en stege upp till himlen) har gett namn åt den här roliga skulpturen på en skolgård i Gräsviken. Konstnären Pekka Nevalainen (f. 1951) har använt flera olika material - det röda A-et är av stål, den grå katten av glasfiber, stegen av rostfritt stål och sockeln är gjuten i betong. Skulpturen blev färdig till skolans invigning 1996. Verket hör till HAM:s egen samling. | Abc The Cat..., 1996. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Rikkonen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22968 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Eric Adlercreutz, Heikki H\u00e4iv\u00e4oja, Johanna H\u00e4iv\u00e4oja", "sv": "Konstn\u00e4r Eric Adlercreutz, Heikki H\u00e4iv\u00e4oja, Johanna H\u00e4iv\u00e4oja", "en": "Artist Eric Adlercreutz, Heikki H\u00e4iv\u00e4oja, Johanna H\u00e4iv\u00e4oja"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1985", "sv": "Publicerad 1985", "en": "Published 1985"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6599 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Nordenskiold_kesa2005.jpg | Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901) oli 1800-luvun merkittäviä suomalaisia tiedemiehiä ja ensimmäinen Koillisväylän kautta Jäämereltä Tyynellemerelle purjehtinut tutkimusmatkailija. Nordenskiöld syntyi ja opiskeli Suomessa, mutta joutui maanpakoon Ruotsiin 1857 esitettyään liian liberaaleja näkemyksiä Venäjän politiikasta.Nordenskiöld sai 1858 toimen Ruotsin luonnonhistoriallisen valtionmuseon mineralogian johtajana ja hänet nimitettiin Tiedeakatemian mineralogian professoriksi. Samana vuonna hän teki ensimmäisen tutkimusmatkansa Huippuvuorille. Ensimmäistä tutkimusmatkaa seurasivat Koillisväylän purjehdus 1878-79 ja Grönlannin purjehdukset 1870 ja 1883. Koillisväylän purjehduksen ansiosta A.E. Nordenskiöldiä pidetään yhtenä maailman merkittävimmistä tutkimusmatkailijoista. Kuvanveistäjä Heikki Häiväoja ja arkkitehti Eric Adlercreutz suunnittelivat kolmesta toisiinsa liittyvästä graniittipaadesta 3,5 metriä korkean muistomerkin. Muistomerkissä oleva Nordenskiöldin rintakuva on Johanna Häiväojan tekemä. Karttareliefissä näkyy Koillisväylän purjehdusreitti.Graniittipaadet symboloivat jäävuoria ja ahtojäätä, jotka ovat Koillisväylän säännöllisen liikenteen suurimmat esteet. Muistomerkin sijainti meren ääressä on vertauskuvallinen ja viittaa Nordenskiöldin tekemiin matkoihin.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901) was an important Finnish scientist, an explorer and the first to sail the North-East Passage from the Arctic Sea to the Pacific Ocean. Nordenskiöld was born in Finland but had to leave the country for Sweden in 1857 because of his views on Russian politics, which were considered too liberal.In 1858, Nordenskiöld was appointed the director of mineralogy at the Swedish National Museum of Natural History and the Professor of Mineralogy of the Academy of Sciences. In the same year, he made his first exploration to Spitzbergen. This was followed by the North-East Passage journey in 1878-79 and journeys to Greenland by sail in 1870 and 1883. Because he sailed the North-East Passage, A.E. Nordenskiöld is considered one of the world's most important explorers.The memorial, comprising three connected granite slabs, was designed by the sculptor Heikki Häiväoja and the architect Eric Adlercreutz. The bust of Nordenskiöld included in the memorial was made by Johanna Häiväoja. The work also includes a relief map showing the route Nordenskiöld sailed through the North-East Passage.The granite slabs symbolize icebergs and pack ice, the principal obstacles to regular traffic through the North-East Passage. The memorial was placed close to the sea as a reminder of Nordenskiöld's voyages. The memorial is 3.5 metres high.Other works by Heikki Häiväoja include "Concrete Symphony", "Urbanist", "Cooperation monument" and "Memorial to Women in Times of War".The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Adolf Erik Nordenskiöldin muistomerkki | Memorial to Adolf Erik Nordenskiöld | Ehrenströmintie, Kaivopuisto | Ehrenströmsvägen, Brunnsparken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/adolf-erik-nordenskioldin-muistomerkki-eric-adlercreutz-heikki-haivaoja-johanna-haivaoja/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/adolf-erik-nordenskioldin-muistomerkki-eric-adlercreutz-heikki-haivaoja-johanna-haivaoja/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/adolf-erik-nordenskioldin-muistomerkki-eric-adlercreutz-heikki-haivaoja-johanna-haivaoja/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00140 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.644765+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["sailor", "scientist", "Spitzbergen", "hcam", "marathontrack", "HAM's collection", "exploration", "explorer", "granite", "map"], "fi": ["HKTM", "maratonreitti", "MM05", "HAMin kokoelma", "Eira", "graniitti", "Huippuvuoret", "kartta", "noppakivi", "purjehdus", "purjehtija", "tiedemies", "tutkija", "tutkimusmatka", "tutkimusmatkailija"], "sv": ["hskm", "maratonrutt", "MM05", "HAMs samling", "forskare", "forskningsresa", "forskningsresen\u00e4r", "granit", "karta", "seglare", "Spetsbergen", "vetenskapsman"]} | Point | 24.956406 | 60.15418 | Eric Adlercreutz, Heikki Häiväoja ja Johanna Häiväoja: Adolf Erik Nordenskiöldin muistomerkki, 1985. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Adolf Erik Nordenskiölds minnesmärke | Eric Adlercreutz, Heikki Häiväoja och Johanna Häiväoja: Adolf Erik Nordenskiölds minnesmärke, 1985. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901) friherre, geolog och forskningsresande, var en av Finlands mest framstående vetenskapsmän under 1800-talet och den första forskningresande som seglade genom nordostpassagen från Ishavet till Stilla havet. Nordenskiöld föddes och studerade i Finland men hamnade i landsflykt till Sverige 1857 efter att ha uttryckt alltför liberala idéer om politiken i Ryssland. Nordenskiöld blev 1858 intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, professor och ledamot av Svenska akademin. Samma år företog han sin första forskningsresa till Spetsbergen. Därefter följde seglingen genom nordostpassagen 1878-79 och resorna till Grönland 1870 och 1883.Skulptören Heikki Häiväoja och arkitekten Eric Adlercreutz har planerat det 3,5 meter höga monumentet som består av tre granitblock. Porträttbysten av Nordenskiöld är gjord av Johanna Häiväoja. På en reliefkarta finns seglingen genom nordostpassagen inprickad. Granitblocken symboliserar isberg och packis, som är de största hindren för regelbunden båttrafik i nordostpassagen. Monumetet är symboliskt placerat nära havet.Verket hör till HAM:s egen samling. | Eric Adlercreutz, Heikki Häiväoja, and Johanna Häiväoja: Memorial to Adolf Erik Nordenskiöld, 1985. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22969 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Cedercreutz", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Cedercreutz", "en": "Artist Emil Cedercreutz"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1928", "sv": "Publicerad 1928", "en": "Published 1928"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6605 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/äidinrakkaus.jpg | Vuonna 1928 pystytettiin Unioninkadun ja silloisen Puutarhakadun kulmauksessa olevaan puistikkoon tammaa ja varsaa esittävä Äidinrakkaus-veistos. Kuvanveistäjä Emil Cedercreutz (1879-1949) oli tarjonnut veistosta Helsingille 1927 ja kaupunginhallitus osti sen 95 000 markalla. Toteutunut veistos eroaa tarjotusta luonnoksesta. Alunperin tamma seisoi pää pystyssä mutta toteutuneessa versiossa se kääntää turpansa varsaa kohden. Veistos on pronssia.Hevoset olivat Cedercreutzin suosikkiaihe, ja hän halusi esittää ne todenmukaisesti ja ihaillen niin kuin Äidinrakkaudessakin. Kenraali Mannerheimin kerrotaan sanoneen Cedercreutzin kuvanveistäjälaadusta, että "Kuka tahansa pystyy veistämään minut, mutta vain Emil Cedercreutz pystyy veistämään hevosen alleni."Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | "Maternal Love" consists of a mare and a foal cast in bronze. The realized sculpture differs from Emil Cedercreutz' (1879-1949) original idea which would have portrayed the mare's head upright. In the actual work, her head is turned towards her foal which expresses the mare's maternal instincts towards her young.Horses were a favourite subject for Cedercreutz and, as seen in "Maternal Love", the artist wanted to represent them realistically and with admiration. General Mannerheim is said to have stated that: "Anyone can sculpt me but only Emil Cedercreutz can sculpt a horse underneath me".The sculptor Emil Cedercreutz had offered "Maternal Love" to the City of Helsinki in 1927 and was bought by the municipal board. In 1930 the work was erected in a small park at the corner of Unioninkatu and, what was at the time, Puutarhakatu.The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Äidinrakkaus | Äidinrakkaus / Maternal love | Varsapuistikko, Unioninkadun ja Kaisaniemenkadun kulmaus, Kluuvi | Föslkvären, Unioninkadun och Kaisaniemenkadun kulmaus, Kluuvi | Varsapuistikko, Unioninkadun and Kaisaniemenkadun kulmaus, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aidinrakkaus-emil-cedercreutz/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aidinrakkaus-emil-cedercreutz/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aidinrakkaus-emil-cedercreutz/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.655454+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["hevonen", "hevoset", "tamma", "varsa", "HKTM", "pronssi", "graniitti", "el\u00e4imet", "el\u00e4in"], "sv": ["h\u00e4st", "h\u00e4star", "mamma", "barn", "brons", "hskm", "djur", "granit"], "en": ["animals", "child", "horse", "horses", "mother", "mum", "bronze", "hcam", "animal", "granite"]} | Point | 24.95012 | 60.1735 | Emil Cedercreutz: Äidinrakkaus, 1928. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Moderskärlek | Emil Cedercreutz: Moderskärlek, 1928. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Moderskärlek, skulpturen av ett sto med sitt föl, avtäcktes 1930. Skulptören Emil Cedercreutz (1879-1949) erbjöd skulpturen till staden 1927, och den inköptes för 95 000 mark. På Cedercreutz skiss står hästen med höjt huvud, men skulpturens häst vänder mulen mot fölet. Hästar var Cedercreutz favoritmotiv och han ville avbilda dem realistiskt och med beundran. General Carl Gustav Mannerheim lär ha kommenterat Cedercreutz talanger med följande ord: "Kuka tahansa pystyy veistämään minut, mutta vain Emil Cedercreutz pystyy veistämään hevosen alleni." d.v.s. att vem som helst kunde göra en skulptur av honom, men endast Emil Cedercreutz av hans häst.Materialet är brons. Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Emil Cedercreutz: Maternal love, 1928. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22970 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Harald S\u00f6rensen-Ringi", "sv": "Konstn\u00e4r Harald S\u00f6rensen-Ringi", "en": "Artist Harald S\u00f6rensen-Ringi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1912", "sv": "Publicerad 1912", "en": "Published 1912"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6534 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aitiyden-ilo2.jpg | Villa Ensin omistaja liikemies Uno Staudinger osti sisäänkäyntiä koristavat kaksi veistosta Äitiyden ilo (1911) ja Näkemiin perimätiedon mukaan Norjasta. Tästä syystä tekijää on pidetty norjalaisena. Tekijä on kuitenkin ruotsinmaalainen kuvanveistäjä Harald Sörensen-Ringi. Teokset on ilmeisesti valettu pronssiin Tukholmassa, osoitteessa Västmannagatan 81. Valaja on ollut Olle Meyer. Villa Ensin veistokset jäivät kuvanveistäjän viimeisiksi töiksi.Harald Sörensen-Ringi syntyi 1872 Skönissä Länsi-Norrlannin läänissä Ruotsissa ja kuoli 1912 Tukholmassa. Hän oli Hasselbergin oppilas ja opiskeli sen lisäksi Pariisissa. Töissään hänellä oli kyky tavoittaa muodon kauneus ja runollisenherkkä tunnelma. Hän on tehnyt mm. useita muotokuvia sekä Kustaa II Adolfin patsaan Sundsvalliin. Sörensen-Ringi on ollut mukana myös yhteisnäyttelyssä Norjassa, josta Nasjonalgalleriet Oslossa on ostanut Natten (Yö) -nimisen teoksen. Villa Ensin teokset ovat peräisin ilmeisesti samasta näyttelystä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Uno Staudinger, the owner of Villa Ensi, bought the pieces The Joy of Motherhood (1911) and Goodbye, placed at the entrance to the Villa, according to the family history from an exhibition in Norway, which is why the sculptor is believed to have been Norwegian.In fact, however, the sculptor, Harald Sörensen-Ringi, was Swedish. Sörensen-Ringi was born in Skön in Sweden's West Norrland in 1872 and died in 1912 in Stockholm. He studied under Hasselberg in Sweden, and in Paris. Sörensen-Ringi was a master of beautiful form and poetic atmosphere. His oeuvre comprises numerous portraits and a statue of king Gustav II Adolf, located in Sundsvall, Sweden. The Villa Ensi pieces are prime examples of Sörensen-Ringi's talent. Sörensen-Ringi's contacts with Norway probably derived from the founder he used. He participated in a joint exhibition in Norway, from which Norway's National Gallery purchased a piece named Natten (Night). The Villa Ensi works were probably purchased from the same exhibition.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Äitiyden ilo / La joie de la Maternite | Äitiyden ilo / La joie de la Maternite / The Joy of Motherhood | Villa Ensi, Merikatu 23, Eira | Villa Ensi Havsgatan 23, Eira | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aitiyden-ilo-la-joie-de-la-maternite-harald-sorensen-ringi/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.667435+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.941648 | 60.155064 | Harald Sörensen-Ringi: Äitiyden ilo / La joie de la Maternite, 1912. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Moderslycka / La joie de la Maternite | Harald Sörensen-Ringi: Moderslycka / La joie de la Maternite, 1912. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Affärsmannen Uno Staudiger köpte de två skulpturerna "Moderslycka" (La joie de la Maternite 1911) och "Farväl" i en utställning i Norge eller i Sverige. De är gjorda av en svensk konstnär, skulptören Sörensen-Ringi och är gjuts av Otto Meyer på Västmansgatan 81 i Stockholm.Harald Sörensen-Ringi var född 1872 i Skön i Västra Norrlands län i Sverige och dog i Stockholm 1912. Han var elev till Hasselberg och studerade också i Paris. Han har bl.a. gjort Gustav II Adolfs staty i Sundsvall och ett flertal porträtt. Villa Ensis entréskulpturer är goda exempel på Sörensen-Ringis stil att kombinera formskönhet med lyrisk stämning. Sörensen-Ringi lät tydligen gjuta sina skulpturer i Norge. Han deltog också i en gemensam utställning i Norge och Nasjonalgalleriet i Oslo köpte en skulptur, "Natten", av honom. Troligen är Villa Ensis skulpturer köpta från samma utställning.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Harald Sörensen-Ringi: The Joy of Motherhood / La joie de la Maternite, 1912. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22971 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1945", "sv": "Publicerad 1945", "en": "Published 1945"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6548 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-1.jpg | Helsingin ensikotiyhdistyksen toimitalon ulko-oven viereen sijoitettu Äiti ja lapsi -veistos on versio Eduskuntatalon istuntosalissa olevasta Aaltosen Tulevaisuus-hahmosta. Siinä Wäinö Aaltonen kuitenkin vielä selvemmin lähestyy antiikin esikuvia: hahmo on kuvattu torsona, kuten olivat yleensä kaivauksissa löydetyt alkuperäiset teoksetkin.Tässä sijoituspaikassaan muoto saa myös vertauskuvallista sisältöä. Äitiyden onni ei ole ehyt. Paljaana ja haavoitettuna naishahmo kääntyy poispäin kuin kätkien surunsa. Vastakohtana on äidin käsivarsilla istuvan lapsen katsojaan päin kurottava, luottavainen avoimuus ja viattomuus. Veistoksen malleina ovat olleet Aaltosen Lempi-sisar, joka oli naimisissa Aaro Hellaakosken kanssa, sekä heidän pieni poikansa.Talo on Ensikotien liitolle (nyk. Ensi- ja turvakotien liitto) alunalkaen rakennettu. Suunnittelijana toimi arkkitehti Elna Kiljander, jolla oli miehensä Gunnar Finnen kautta yhteyksiä taidemaailmaan. Hän teki jo suunnitteluvaiheessa ovisyvennykseen veistoskomeron. Tosin silloin ei vielä ollut tiedossa, mikä veistos siihen tulisi. Talo vihittiin käyttöönsä 2.6. 1942. Samana vuonna Wäinö Aaltonen lahjoitti liitolle luonnoksen Tulevaisuus-veistoksesta. Kansanedustaja Miina Sillanpää, joka tuolloin toimi liiton johdossa, sai valutyön rahoittajiksi Kuluttajain Keskusosuuskunnan ja Kansayhtiön. Teos valettiin pronssiin Artturi Halosen valimossa Lapinlahdella 1943. Koska talo oli vaurioitunut pommituksissa yöllä 6-7. 2. 1943, veistos asetettiin paikalleen vasta sodan jälkeen.Wäinö Aaltonen voitti 1930 pidetyn eduskuntatalon istuntosalin veistoskilpailun, jonka teemana oli Työ ja tulevaisuus. Wäinö Aaltosen ehdotuksessa siihen kuului viisi allegorista hahmoa Raivaaja, Henkinen työ, Tulevaisuus, Usko ja Sadonkorjaaja. Tulevaisuutta esittää nainen lapsi sylissään, muut allegoriset hahmot on esitetty miesfiguureilla. 30-luvun ihanteiden mukaisesti Aaltonen on esittänyt ihmisfiguurit alastomina ja antiikin suurten esikuvien mukaisesti tyylitellen.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon k… | Although the "Mother and Child/Future" is a version of the work "Future" in the Parliament Building it is much more expressly classical: the figure is depicted as a torso in likeness to the original sculptures found in archaeological digs.The particular location of the sculpture lends symbolic content to the work, expressing the fragility of happiness in motherhood. The naked and hurt female figure turns away from the viewer as if to hide her anguish. In contrast, the child held by the mother reaches towards the viewer with trustful openness and innocence. Aaltonen's sister Lempi, who was married to the author Aaro Hellaakoski, and their small son modelled for the piece.The building was designed and built for the Federation of Mother and Child Homes and Shelters. The architect was Elna Kiljander who, through her husband sculptor Gunnar Finne, was closely connected with the art world. Already at the design stage Kiljander included a niche in the doorway. However, it was not yet known at the time what would be placed in it. The building was inaugurated on June 2, 1942. In the same year Aaltonen donated the sculpture to the Federation. Thanks to Miina Sillanpää, a member of Parliament and the head of the Federation at the time, the casting was financed by Kuluttajain Keskusosuuskunta (Central consumer co-operative) and Kansa Co. The work was cast in bronze by Artturi Halonen in Lapinlahti in 1943. Because of the damage suffered by the building in the night bombings of February 6-7, 1943, the piece was not placed in the niche until after the war.In 1930, Wäinö Aaltonen won the sculpture competition for the Parliament's assembly chamber. The theme of the competition was "Work and the Future". Aaltonen's proposal comprised five allegorical figures, namely Settler, Intellectual Work, Future, Faith and Harvester. While the other figures were men, "Future" consisted of a woman and a child. According to 1930s ideals, Aaltonen made nude figures stylizing them in a classical manner. He sought to answer to the contemporary de… | Äiti ja lapsi / Tulevaisuus | Äiti ja lapsi, Tulevaisuus / Mother and Child, The Future | Helsingin ensikoti ry:n toimitalon ovisyvennys, Ensikodintie 4, Vallila | Helsingin ensikoti ry, Ensi-Kotivägen 4, Vallgård | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aiti-ja-lapsi-tulevaisuus-waino-aaltonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.678778+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.953733 | 60.19513 | Wäinö Aaltonen: Äiti ja lapsi / Tulevaisuus, 1945. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Mor och barn / Framtiden | Wäinö Aaltonen: Mor och barn / Framtiden, 1945. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Skulpturen vid entrén till Helsingfors mödrahemsförenings hus i Vallgård är en version av "Framtiden" i riksdagshusets plenisal. Här närmar sig dock Aaltonen de antika förebilderna och avbildar modersfiguren som en torso.Formen har också en symbolisk innebörd. Moderslyckan är inte ogrumlad. Oskyddad och sårad vänder sig kvinnofiguren bort som för att dölja sin sorg. I kontrast till modern vänder sig barnet med tillit mot åskådaren, öppet och oskuldsfullt. Wäinö Aaltonens syster Lempi, som var gift med Aaro Hellaakoski, och hennes son stod modell för skulpturen.Huset är byggt av Ensikotien liitto (Mödrahemsförbundet, numera Ensi- ja turvakotien liitto) och ritat av arkitekten Elna Kiljander som var gift med skulptören Gunnar Finne. Hon ritade in nischen bredvid dörren redan när huset planerades, innan man visste vilken skulptur som skulle placeras i den. Huset invigdes den 2 juni 1942. Samma år fick förbundet Wäinö Aaltonens utkast till "Framtiden" i gåva. Riksdagsman Miina Sillanpää, som var ordförande för förbundet, ordnade finansiärer för en bronsavgjutning (Kuluttajain Keskusosuuskunta och Kansa). "Framtiden" gjöts i brons 1943 av Artturi Halonens gjuteri i Lapinlahti. Eftersom huset hade skadats i bombningarna natten mellan 6 och 7 februari 1943, ställdes skulpturen på sin plats först efter kriget.Wäinö Aaltonens förslag "Arbete och framtid" vann år 1930 en tävlan om skulpturer för riksdagshuset. Förslaget bestod av fem allegoriska figurer "Rödjaren", "Det andliga arbetet", "Framtiden", "Tron" och "Skörden". Framtiden symboliseras av mor och barn, medan de övriga figurerna är män i olika ställningar. I enlighet med 30-talets ideal är Aaltonens figurer nakna och stiliserade som antikens stora förebilder.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Wäinö Aaltonen: Mother and Child / The Future, 1945. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22973 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Erkki Kannosto", "sv": "Konstn\u00e4r Erkki Kannosto", "en": "Artist Erkki Kannosto"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1989", "sv": "Publicerad 1989", "en": "Published 1989"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6606 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/äläjännitä.jpg | Taiteilija on toteuttanut teoksen yhdessä viiden Taideteollisen korkeakoulun opiskelijan kanssa.Teoksessa on kolme siluettimaista hahmoa. Polkupyörään rennosti nojaileva miesfiguuri ja kaksi naishahmoa kohtaavat samassa tilassa, jossa jalankulkijat liikkuvat. Veistos on kuin pysäytetty hetki kadulla käytävästä keskustelusta. Paperinukkemaisten hahmojen sommitelma on jännitteinen ja odottaa laukeamistaan. Materiaali on maalattua betonia. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Erkki Kannosto made 'Take it easy' together with five students from the Helsinki University of Art and Design. The work comprises three silhouette-like figures - a male figure leaning on a bicycle and two female figures on the sidewalk. The sculpture depicts a frozen moment in the street. Its composition is very loaded, as if waiting for release. The material of the work is painted concrete. The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Älä jännitä | Älä jännitä / Take it easy | Savelanpolku, Pukinmäki | Lerstrandsstigen, Pukinmäki | Savelanpolku, Pukinmäki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ala-jannita-erkki-kannosto/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ala-jannita-erkki-kannosto/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ala-jannita-erkki-kannosto/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00720 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.690051+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM"], "en": ["hcam"], "sv": ["hskm"]} | Point | 24.992256 | 60.239586 | Erkki Kannosto: Älä jännitä, 1989. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Spänn inte | Erkki Kannosto: Spänn inte, 1989. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | "Älä jännitä" (fritt översatt "Slappna av") utfördes i samarbete med fem studerande från Konstindustriella högskolan. Det består av tre siluettfigurer, en man som i en avslappnad posé lutar sig mot sin cykel och två kvinnor som möts i samma rum som fotgängarna. Ett fruset ögonblick av ett samtal på gatan. De pappersdockslika figurernas komposition är spänd och väntar på en lösning.Figurerna är gjorda av färgad betong. Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Erkki Kannosto: Take it easy, 1989. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22974 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Ville Vallgren", "sv": "Konstn\u00e4r Ville Vallgren", "en": "Artist Ville Vallgren"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1927", "sv": "Publicerad 1927", "en": "Published 1927"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6611 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/albert-edelfelt_ateneum.jpg | Ville Vallgren teki 1927 Suomen taideakatemian tilauksesta taidemaalari Albert Edelfeltin (1854-1905) muistopatsaan. Vallgren kuvasi taiteilijatoverinsa ja hyvän ystävänsä työskentelemässä taiteilijantakki yllään ja paletti kädessään. Kielitaitoisella Edelfeltillä oli erinomaiset suhteet ulkomaille, erityisesti Ranskaan. Ikätoverit Vallgren ja Edelfelt olivat myös yhdessä mukana Pariisin boheemin elämän pyörteissä 1870-luvulla.Edelfeltin näköispatsas pystytettiin alunperin Ateneumin päätynurmikolle Mikonkadun puolelle 1928, mutta siirrettiin siitä Keskuskadun puolelle 1930. Arkkitehtonisen miljöön voimakkaan muuttumisen ja ilkivallan vuoksi veistos siirrettiin kuitenkin 1976 Eiraan. Patsas ehti olla Eirassa, Juhani Ahontien ja Chydeniuksentien risteyksessä useita vuosikymmeniä, kunnes se syksyllä 2003 vietiin konservoitavaksi ja palautettiin taiteilijan 150-vuotisjuhlallisuuksien yhteydessä kesällä 2004 takaisin Ateneum-rakennuksen läheisyyteen. Edelfeltin syntymäpäivänä heinäkuun 21. veistos kukitettiin ja "julkistettiin" Ateneumin länsipäädyn puistikossa.Albert Edelfelt (1854-1905) oli aikansa johtava kuvataiteilija Suomessa. Hänen tuotantonsa kehittyi 1870-luvun historiallisista maalauksista 80-luvun realistisiin muotokuviin ja kansankuvauksiin ja myös kansallisen kirjallisuuden ja maisema-aiheiden kuvauksiin.Veistos on siirretty Ateneumin sisätiloihin 2017. Se ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In 1927, the Fine Arts Academy of Finland commissioned a memorial statue of the painter Albert Edelfelt (1854- 1905) from Ville Vallgren. The realistic bronze piece was originally located in the Ateneum park but moved to Eira in 1976 and again to Ateneum park 2004.The work depicts Edelfelt at work; he is wearing his artist¿s coat and holds a palette in his hand. In his time, Albert Edelfelt was the most admired painter in Finland. His began with historical paintings in the 1870s and progressed to realistic portraits and folk themes as well as depictions of themes from Finnish literature and scenery. Edelfelt, who spoke several languages, had excellent contacts abroad, in France, for instance, where his role in making Finnish culture known was very significant.The sculpture was under conservation 2003-2004 and was be erected in its original place in the Ateneum park in summer 2004.The sculpture has been relocated in to the Ateneum building in 2017. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Albert Edelfelt (Siirretty) | Albert Edelfelt (Relocated) | Keskuskatu 9 | Centralgatan 9 | Keskuskatu 9 | http://hamhelsinki.fi/sculpture/albert-edelfelt-ville-vallgren/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/albert-edelfelt-ville-vallgren/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/albert-edelfelt-ville-vallgren/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.700731+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["konservointi", "palautus", "HKTM", "siirto", "siirretty"], "en": ["hcam"], "sv": ["hskm"]} | Point | 24.944063 | 60.170067 | Ville Vallgren: Albert Edelfelt, 1927. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Albert Edelfelts staty (Omlokaliserad) | Ville Vallgren: Albert Edelfelts staty, 1927. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Ville Vallgren gjorde statyn av konstnären Albert Edelfelt år 1927 på beställning av Finlands konstakademi. Bronsskulpturen upprestes ursprungligen i den lilla parken invid Ateneum på Mikaelsgatan, men flyttades därifrån till Centralgatans sida år 1930. På grund av omgivningens arkitekturiska förändringar och illdåd flyttades statyn 1976 till Eira, där den stod i årtionden i korsningen av Juhani Ahos väg och Chydeniusvägen. År 2003 fördes skulpturen för att konserveras och returnerades därefter till sin gamla plats i Ateneums park på Centralgatan. Till äran av Edelfelts 150 års jubileum avtäcktes statyn på hans födelsedag den 21 juni år 2004.Ville Vallgren avbildade sin goda vän Edelfelt klädd i målarrock och med paletten i handen. Albert Edelfelt (1854-1905) var sin tids främsta bildkonstnär i Finland. Hans produktion utvecklades från historiemåleri under 1870-talet till realistiskt porträttmåleri, folklivsskildringar och litterära, nationella motiv samt landskap på 1880-talet. Den språkkunnige Edelfelt hade utmärkta kontakter till utlandet, bl.a. i Frankrike var hans insats för den finska kulturen av stor betydelse.Statyn har flyttats till Ateneums byggnad. Den ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Ville Vallgren: Albert Edelfelt, 1927. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22975 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Ivan Martos", "sv": "Konstn\u00e4r Ivan Martos", "en": "Artist Ivan Martos"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1814", "sv": "Publicerad 1814", "en": "Published 1814"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6535 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aleksanteri1-1.jpg | Helsingin yliopiston kirjaston pihalla sijaitsevalla Aleksanteri I:n rintakuvalla on värikäs historia. Turun Akatemia tilasi veistoksen Venäjän tuon ajan merkittävimpiin kuuluvalta kuvanveistäjältä Ivan Martosilta. Vanhoista asiakirjoista käy selville, että Akatemia maksoi veistoksesta 6800 ruplaa vuonna 1814.Aleksanteri I:n rintakuva siirrettiin 1832 - viisi vuotta Turun palon (1827) jälkeen - Helsingin vastavalmistuneen yliopiston juhlasaliin, jota suunnitellessaan arkkitehti C.L. Engel oli ottanut huomioon veistoksen sijoituksen. Kansallismielisten ylioppilaiden vaatimuksesta ja konsistorin päätöksellä keisarin rintakuva poistettiin 1932 juhlasalista ja sijoitettiin konsistorin saliin. Kansallismuseon pihalla veistos oli vuodesta 1944 vuoteen 1957, jolloin se siirrettiin nykyiselle paikalleen Helsingin yliopiston kirjaston nurmikolle, nyt ilman koristelistoja ja tekstejä. Näistä tehtiin uudet versiot kymmenen vuotta myöhemmin (Eero Pettersson/Aulis Blomstedtin toimisto). Aleksanterin rintakuva edustaa uusklassista hallitsijakuvaperinnettä. Keisari on kuvattu roomalaisena imperaattorina.Aleksanteri I:n rintakuva on pronssia. Sen korkeus on luonnollista kokoa huomattavasti suurempi, n. 130 cm. Jalustassa olevan tekstin on alunperin muotoillut professori Johan Erik Wallenius.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The bust of Alexander I, now located in the courtyard of the University of Helsinki Library, has a colourful history. It is believed that the Empress Elizabeth donated the bust to the Turku Academy in 1814. It is more probable, however, that the Academy itself commissioned it directly from the artist Ivan Martos, one of the most important sculptors in Russia at the time. In 1832, five years after Turku burnt down (1827), the piece was transferred to the grand hall of the newly finished University of Helsinki building whose architect, C.L. Engel, had made preparations already in the building's plans for locating the piece. I n 1932, nationalist students demanded its removal from the grand hall, and it was moved to the yard of the National Museum. The sculpture was transferred to its present location in the yard of the Library of the University of Helsinki in 1957, with its ornamental strips and text removed. However, new versions were made ten years later (Eero Petterson/Aulis Blomsted's office).The bust of Alexander I is a typical NeoClassical image of a ruler. The emperor is depicted as a Roman imperator. The bust is cast in bronze. Ivan Martos' sculpture is considerably larger than life-size: the piece is 130 cm high. The text on the pedestal was originally composed by Professor Johan Erik Wallenius.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Aleksanteri I | Aleksanteri I/ Alexander I | Unioninkatu 36, Kluuvi | Unionsgatan 36, Kluuvi | Unioninkatu 36, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aleksanteri-i-ivan-martos/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aleksanteri-i-ivan-martos/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aleksanteri-i-ivan-martos/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.710434+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["autonomia", "valtiomiehet", "valtiomies", "yliopisto"]} | Point | 24.950407 | 60.170074 | Ivan Martos: Aleksanteri I, 1814. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Alexander I | Ivan Martos: Alexander I, 1814. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Alexander I:s porträttbyst i Helsingfors universitets biblioteks trädgård har en intressant historia. Det berättas att porträttet var kejsarinnan Elisabeths gåva till Åbo akademi 1814. Troligt är att den beställdes av akademin direkt av konstnären Ivan Martos, en av tidens främsta skulptörer i Ryssland.Porträttet flyttades 1832 - fem år efter Åbo brand (1827) - till Helsingfors universitets solennitetssal som nyss blivit färdig. Arkitekten C.L. Engel hade beaktat porträttet när han planerade salen. Kejsarporträttet avlägsnades från festsalen 1932 efter krav från nationellt sinnade studenter. Bysten ställdes sedan på Nationalmuseets gård och flyttades till sin nuvarande plats vid universitetsbiblioteket 1957, denna gång utan dekorlister och inskriptioner. Av listerna och texterna gjordes nya versioner tio år senare (Eero Pettersson, Aulis Blomstedts byrå). Porträttbysten av Alexander I representerar den nyklassiska härskarporträtt-traditionen. Kejsaren är avbildad som romersk imperator.Ivan Martos porträttbyst av Alexander I är gjuten i brons och skalan är betydligt större än naturlig storlek - bysten är ca 130 cm hög. Texten på sockeln formulerades av professor Johan Erik Wallenius.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Ivan Martos: Alexander I, 1814. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22976 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1939", "sv": "Publicerad 1939", "en": "Published 1939"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6542 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aleksis-kivi.jpg | Aleksis Kivi (1834-1872) on Suomen kansalliskirjailija. Wäinö Aaltosen (1894-1966) tekemä pronssinen muistopatsas paljastettiin 10.10.1939. Patsaan valmistumista oli edeltänyt kaksivaiheinen veistoskilpailu 1928-30. Ensimmäisen vaiheen voitti Carl Wilhelms ja toisen Aukusti Veuro. Tehtävän sai kuitenkin lopulta Wäinö Aaltonen, jonka aseman eräänlaisena "kansallisveistäjänä" katsottiin olevan sopiva kansalliskirjailijan kuvaamiseen. Muistopatsastoimikunta tilasi Aaltoselta 1932 veistoksen kipsiluonnoksen, joka valmistui 1934 ja valettiin pronssiin 1939. Wäinö Aaltonen teki muistopatsaskilpailuun modernismin virtausten houkuttelemana toisenkin, tyylitellymmän ja kubistisen ehdotuksen. Siihen olisi liittynyt ympäristösuunnitelma, jossa mm. Kansallisteatterin julkisivu olisi muutettu täysin ja jäsennelty klassisin graniittipylväin.Aleksis Kivi on muistomerkissään melankolisen mietiskelevä ja sisäänpäinkääntynyt. Veistoksen tyyli on hillittyä, realismiin nojaavaa klassismia - Suomen julkisen taiteen 1920- ja 1930-lukujen valtatyyliä, jota Aaltonen itsekin oli omalla tuotannollaan määrittämässä. Aleksis Kiven kasvonpiirteet Aaltonen sai A.E. Forssellin kirjailijan kuoleman jälkeen tekemästä muotokuvapiirroksesta. Aaltonen piti kuitenkin näköisyyttä tärkeämpänä kirjailijan mielenmaiseman kuvaamista. Aaltonen kehitteli kasvoaihetta jo 1926 osallistuessaan Tampereen Aleksis Kivi -muistomerkin kilpailuun. Kirjailijan istuvan figuurin mallin kuvanveistäjä otti 1926 tekemästään istuvaa naista esittävästä maalauksesta.Istuvan kirjailijan tuolin alla ovat Aleksis Kiven tuotannosta aiheensa saamat reliefit: Sydämeni laulu, Keinu ja Seitsemän veljeksen Pako Impivaarasta.Takaosassa on teksti: Mi ikävyys mi hämäryys sieluni ympär kuin syysiltanen, autiol maall turha vaiva täällä turha ompi taistelo ja kaikisuus maailman turha. En taivasta mä tahdo, en yötä Gehennan enp'enään neitosta syliin suo. Osani olkoon: tietämisen tuskast pois, kaik äänetön tyhjyys olkoon.Veistoksen taakse istutettiin vuonna 1989 hopeasalava. Teos kuuluu HAM… | Aleksis Kivi (1834-1872) is Finland's national author. Wäinö Aaltonen's (1894-1966) bronze memorial to him was unveiled on October 10, 1939. The unveiling was preceded by a two-stage competition in 1928-30, the first of which was won by Carl Wilhelms and the second by Aukusti Veuro. However, the memorial was finally commissioned from Wäinö Aaltonen. In 1932, the memorial committee commissioned a plaster draft which was finished in 1934 and cast in bronze in 1939.The memorial shows a melancholic and contemplative, even introverted Aleksis Kivi. It represents a composed, realistic Classicism, the established trend in Finnish art in the 1920s and 1930s, partly defined by the works of Aaltonen himself. Aaltonen borrowed Aleksis Kivi's features from a portrait A. E. Forsell made of the dead author. Aaltonen had already worked on the features while preparing his entry in a competition for an Aleksis Kivi memorial arranged in Tampere in 1926. Aaltonen modelled Kivi's sitting figure on a painting of a sitting woman the sculptor had made earlier in 1926.The author is sitting in a chair under which there are three reliefs inspired by Kivi's literary works "Sydämeni laulu", "Keinu" and "Seitsemän veljestä pakenee Impivaarasta" ("My Heart Sings", "Swing" and "The Seven Brothers flee Impivaara").The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Aleksis Kiven muistomerkki | Aleksis Kivi Memorial | Rautatientori, Kluuvi | Järnvägstorget, Kluuvi | Rautatientori, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aleksis-kiven-muistopatsas-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aleksis-kiven-muistopatsas-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aleksis-kiven-muistopatsas-waino-aaltonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.721453+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kirjallisuus", "HKTM", "kansalliskirjailija", "kirjailija", "Seitsem\u00e4n veljest\u00e4", "graniitti", "pronssi", "aleksis kivi", "muistopatsas", "kansallisteatteri"], "en": ["literature", "Finnish author", "granit", "national author", "writer", "author", "bronze", "hcam", "Finnish National Theatre", "National Theatre"], "sv": ["f\u00f6rfattare", "nationalf\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "litteratur", "granit"]} | Point | 24.943893 | 60.171627 | Wäinö Aaltonen: Aleksis Kiven muistopatsas, 1939. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Yehia Eweis | Aleksis Kivis minnesmärke | Wäinö Aaltonen: Aleksis Kivi, 1939. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Yehia Eweis | Aleksis Kivi (1834-1872) är Finlands nationalförfattare. Wäinö Aaltonens (1894-1966) Kivi-monument i brons avtäcktes den 10 oktober 1939. Monumentet var resultatet av en tävling som ordnades i två etapper 1928-30. I den första tävlingen gick första priset till Carl Wilhelms och i den andra till Aukusti Veuro. Uppdraget gavs slutligen ändå till Wäinö Aaltonen. Monumentkommittén beställde först en gipsmodell 1932 som blev färdig 1934 och som gjöts i brons 1939. Monumentet framställer en melankoliskt grubblande och inåtvänd Kivi. Stilen är behärskad klassicism med rötter i realismen, den offentliga konstens förhärskande stil under 1920- och 1930-talen, en stil som Aaltonen själv med sin produktion var med och utformade. Aleksis Kivis ansiktsdrag fick Aaltonen från det porträtt av Kivi som A.E. Forssell hade tecknat ur minnet efter författarens död. Aaltonen gjorde de första utkasten till ansiktet redan 1926 när han deltog i en tävling om Kivimonumentet i Tammerfors. Modellen till den sittande figuren kommer från en målning av en sittande kvinna som Aaltonen gjorde 1926.Nedanför författarens stol finns reliefer med motiv från Kivis produktion Mitt hjärtas sång, Gungan och Flykten från Impivaara i Sju bröder. Wäinö Aaltonen gjorde även ett mer stiliserat och kubistiskt förslag till tävlingen. I förslaget ingick den omgivande miljön, bl.a. Finlands Nationalteaters fasad hade genomgått en total förändring och försetts med klassiska pelare i granit.Verket hör till HAM:s egen samling. | Wäinö Aaltonen: Aleksis Kivi Memorial, 1939. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Yehia Eweis | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22977 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tamas Ortutay", "sv": "Konstn\u00e4r Tamas Ortutay", "en": "Artist Tamas Ortutay"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1971", "sv": "Publicerad 1971", "en": "Published 1971"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6600 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/alkumuna.jpg | Unkarilaisen taiteilijan Tamas Ortutayn (s. 1946) veistos kuvaa Kalevalan ensimmäisen runon säettä maailman synnystä:Muuttuivat murut hyviksimunasen alainen puolialaiseksi maaemäksimunasen yläinen puoliyläiseksi taivahaksiNuoren unkarilaisen taiteilijan Tamás Ortutayn veistos oli Budapestin kaupungin lahja Helsingille. Se paljastettiin Pihlajistossa 13.9.1971 taiteilijan ja molempien maiden arvovaltaisten edustajien läsnäollessa. Taiteilija oli tuolloin stipendiaattina Suomessa. Hän inspiroitui Kalevalasta isänsä työn kautta. Tämä mm. dramatisoi Kalevalan unkarilaiselle Thalia-teatterille ja esitys vieraili myös Suomessa.Idea veistoksen saamisesta Helsinkiin syntyi Unkarin presidentin vierailun yhteydessä. Vierailun seurueeseen kuului taiteilijan isä, tunnettu fennougristi akateemikko Guyla Ortutay. Tunnusteluja Helsingin kaupungin suuntaan veistoksen mahdollisesta vastaanotosta teki akateemikko Kustaa Vilkuna.Sittemmin Tamás Ortutay loi kansainvälisen uran kuvanveistäjänä ja keraamikkona, jonka tavaramerkkinä ovat suuret maataiteen tapaan toimivat veistosryhmät, joissa hän koettaa sovittaa yhteen taiteen ja luonnon.Alkumuna on myös suurimuotoista keramiikkaa ja tehty korkeapolttoisesta shamotti-massasta, joka kestää pakkasta. Veistos tunnetaan myös nimellä Maailman synty.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Hungarian artist Tamas Ortutay's (born 1946) work is inspired by the first poem in Kalevala which depicts the creation of the world: For at once the crumbs grew comely And the pieces beautiful. One egg's lower half transformed And became the earth below, And its upper half transmuted And became the sky above; (transl. by Eino Friberg) The work is large-scale ceramics, realized using the high- fired shamotti technique. The piece was donated by the city of Budapest to the city of Helsinki and it belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. The work was unveiled in 1971. | Alkumuna | Alkumuna / The Beginning | Salpausseläntie, Pihlajisto | Salpausselkävägen, Rönninge | http://hamhelsinki.fi/sculpture/alkumuna-tamas-ortutay/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/alkumuna-tamas-ortutay/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/alkumuna-tamas-ortutay/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00710 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.733758+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["keramiikka", "HKTM", "eepos", "Kalevala", "laatta", "maailman synty", "shamotti"], "sv": ["hskm", "ceramic", "chamotte", "epos", "Kalevala", "keramik"], "en": ["hcam", "epic", "Kalevala", "Origin of Life", "shamotti"]} | Point | 25.002754 | 60.231537 | Tamas Ortutay: Alkumuna, 1971. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Urägget | Tamas Ortutay: Urägget, 1971. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Den ungerske konstnären Tamas Ortutays (f. 1946) skulptur illustrerar strofen om världens skapelse i den första dikten i Kalevala:Skärvorna bli sköna stycken Undre halvan utav ägget blir till moder Jord därnedan, övre halvan utav ägget blir till himmelen i höjden. Urägget är en keramikskulptur i högbränd chamotte-massa, en gåva till Helsingfors av Budapest 1971. Verket hör till HAM:s egen samling. | Tamas Ortutay: The Beginning, 1971. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22978 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kain Tapper", "sv": "Konstn\u00e4r Kain Tapper", "en": "Artist Kain Tapper"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1993", "sv": "Publicerad 1993", "en": "Published 1993"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6607 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/alkunaytos4.jpg | Kain Tapper on luonut mittavan uran suomalaisen kuvanveiston parissa. Hänen orgaanisista luonnonmuodoista johdetut ja työstöjäljillä koristellut veistoksensa antavat viitteitä ekspressiivisen taiteen vaikutuksesta hänen tuotantoonsa.Suomen Kansallisoopperan pääsisäänkäynnin edessä olevalla aukiolla sijaitsee kuudesta osasta muodostuva teos Alkunäytös. Se rakentuu kolmesta geometrisesta kappaleesta ja niiden matalista kuvitteellisista varjoista. Teoksessa piilevä humoristisuus ja illusorisuus tulee esille siinä, etteivät luonnolliset varjot osu koskaan yhteen maasta tummalla värityksellä erotettujen "tekovarjojen" kanssa. Havaintotodellisuudesta riippumattomien maailmojen luominen on ollut aina taiteilijoiden etuoikeus.Alkunäytöksen materiaalina on graniitti. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Kain Tapper has made an extraordinary career in Finnish sculpture. His work, derived from organic natural forms and ornamented by chisel marks, shows the influence of expressive art. 'The Prelude' is located in the square by the main entrance to the Finnish National Opera. It consists of six parts: three geometrical forms and their imaginary shadows. Actual shadows never coincide completely with the 'artificial' ones, highlighting the humour and illusion hidden in the work. Creating such worlds, independent of the observable reality, has always been the privilege of artists. 'The Prelude' is made of granite. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Alkunäytös | Alkunäytös/ The Prelude | Ooppera, Helsinginkadun ja Mannerheimintien risteys, Töölö | Operan, Mannerheimvägen 15, Bortre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/alkunaytos-kain-tapper/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/alkunaytos-kain-tapper/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/alkunaytos-kain-tapper/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.749172+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kivi", "milj\u00f6taide", "graniitti", "ymp\u00e4rist\u00f6teos"]} | Point | 24.928318 | 60.181633 | Kain Tapper: Alkunäytös, 1993. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ouvertyr | Kain Tapper: Ouvertyr, 1993. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Kain Tapper har gjort en lång karriär inom den finska skulpturkonsten. Hans arbeten utgår från organiska naturformationer med spår av konstnärens bearbetning och intryck från den expressiva konsten. Ouvertyr som består av sex delar står framför Finlands Nationalopera. Skulpturen består av tre fristående, geometriska former och deras skuggor. De målade skuggorna sammanfaller aldrig med de naturliga skuggorna - de ger en humoristisk och illusiorisk dimension till skulpturen. Att skapa alternativa världar som är oberoende av vår gestaltade verklighet, har alltid varit konstnärernas privilegium.Skulpturens material är granit. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Kain Tapper: The Prelude, 1993. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22979 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Jarmo Vellonen", "sv": "Konstn\u00e4r Jarmo Vellonen", "en": "Artist Jarmo Vellonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1988", "sv": "Publicerad 1988", "en": "Published 1988"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6612 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/vellonen-kiviallas-closeup2.jpg | Jarmo Vellosen veistosryhmä sijaitsi uudessa Forum-korttelissa Simonkadun puoleisella pienellä sisäaukiolla 1980-luvun lopulta 1990-luvun puoliväliin. Remontin yhteydessä veistosryhmä siirrettiin pois, kunnes se vuonna 2005 pystytettiin Villa Aikalan pihalle Helsingin Meilahteen.Teoskokonaisuuden osat ovat mustaa graniittia. Kooltaan suurimmassa on allassyvennys ja istumiseen sopiva tasanne. Alunperin veistosryhmään kuului myös erillinen kivireliefi.Kuvanveistäjä Jarmo Vellonen tekee veistosten lisäksi myös tila- ja ympäristötaidetta. Vellonen on teoksissaan yhdistellyt mm. kiveä ja puuta. Joissakin teoksissa on myös muinaisuuteen viittaavia merkkejä ja symbolisia merkityksiä.Veistosryhmä ei kuulu Helsingin taidemuseon kokoelmaan. | From the late 1980s to the mid-1990s, Jarmo Vellonen's sculpture group was located in a small courtyard on the Simonkatu side of the Forum block in Helsinki. During a renovation project the sculptures were removed, until the work was re-erected in 2005 in the yard of Villa Aikala in Meilahti.The three elements of the piece are made of black granite. The largest has a basin and a platform for sitting on. Originally the group also included a separate stone relief.In addition to sculptures, Jarmo Vellonen also works with installations and environmental art, often combining stone and wood. Some of his works also contain symbolic meanings and references to prehistory.This work does not belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Forumin kiviallas (siirretty Meilahteen) | Allasveistos / Pool Sculpture | Villa Aikala, Johannisbergintie 8, Meilahti | Villa Aikala, Johannesbergsvägen 8, Mejlans | http://hamhelsinki.fi/sculpture/forumin-kiviallas-siirretty-meilahteen-jarmo-vellonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/forumin-kiviallas-siirretty-meilahteen-jarmo-vellonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/forumin-kiviallas-siirretty-meilahteen-jarmo-vellonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.764104+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["siirretty", "vesi", "siirto", "poistettu"]} | Point | 24.889685 | 60.193787 | Jarmo Vellonen: Forumin kiviallas (siirretty Meilahteen), 1988. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Forums stenskulpturgrupp (flyttad till Mejlans) | Jarmo Vellonen: Forums stenskulpturgrupp (flyttad till Mejlans), 1988. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Jarmo Vellonens skulpturgrupp stod i det nya Forumkvarteret, på en liten innergård på Simonsgatans sida, från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet. I samband med reparationer flyttades skulpturerna bort, tills de placerades på gårdsplanen till Villa Aikala år 2005.Verkhelheten består av svart granit. Den största delen har en bassäng och en avsats som man kan sitta på. Ursprungligen hörde också en separat stenrelief till skulpturgruppen.Utöver skulpturer skapar skulptören Jarmo Vellonen också rums- och miljökonst. Han har kombinerat bland annat sten och trä i sina konstverk. I vissa av hans verk förekommer tecken och symboliska betydelser som hänvisar till forntiden.Skulpturgruppen hör inte till Helsingfors konstmuseums samling. | Jarmo Vellonen: Pool Sculpture, 1988. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22980 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Cedercreutz", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Cedercreutz", "en": "Artist Emil Cedercreutz"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1924", "sv": "Publicerad 1924", "en": "Published 1924"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6536 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/arcum-dentit-apollo.jpg | Taiteiden suojelujumalaa Apolloa esittävän veistoksen Arcum Tendit Apollo (Apollo jännittää joustaan) Emil Cedercreutz (1879-1949) suunnitteli alun perin kirjailija Aleksis Kiven muistomerkiksi ja osallistui sillä myös muistomerkistä järjestettyyn yleiseen kilpailuun 1920-luvulla. Monien vaiheiden jälkeen patsastoimikunta tilasi Wäinö Aaltoselta Aleksis Kiven näköispatsaan, joka paljastettiin Kansallisteatterin edessä Rautatientorilla 1939 ja on siinä edelleen.Joustansa jännittävä Apollo-veistos säilyi kipsinä Harjavallassa Cedercreutzin museon kokoelmissa, kunnes Emil Cedercreutzin säätiö valatti sen pronssiin ja lahjoitti Helsingille. Veistos sijoitettiin lahjoittajien toivomuksesta lähelle Satakuntataloa ja se paljastettiin Lastenlehdon puistossa 3.4.2001. Kesällä 2005 teos vietiin varastoon Kampin ajotunnelin rakennustöiden vuoksi. Veistos palautettiin puistoon syksyllä 2010. Uusi paikka on puiston itäpäässä, Ruoholahdenkadun ja Lapinlahdenkadun kulmauksessa. Kaksi metriä korkea jalusta on Varpaisjärven mustaa diabaasia. Pronssinen Apollo ratsuineen on kooltaan 132 x 135 x 66 cm. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Emil Cedercreutz' (1879-1949) "Arcum Tendit Apollo" was donated to the City of Helsinki by the Emil Cedercreutz Foundation and now the work belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. The work was revealed 2000 in Children's grove in the Kamppi district. | Arcum Tendit Apollo | Arcum Tendit Apollo | Lastenlehdon puisto, Kamppi | Barnslundens park, Kampen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/arcum-tendit-apollo-emil-cedercreutz/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/arcum-tendit-apollo-emil-cedercreutz/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/arcum-tendit-apollo-emil-cedercreutz/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.775996+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["rider", "horse", "Antiquity", "animal", "bronze", "hcam", "diapase", "God"], "fi": ["hevonen", "HKTM", "siirretty", "siirto", "pronssi", "antiikki", "diapaasi", "jumala", "pronssiveistos", "ratsastaja"], "sv": ["h\u00e4st", "brons", "hskm", "antiken", "diapas", "gud", "ryttare", "djur"]} | Point | 24.929125 | 60.166508 | Emil Cedercreutz: Arcum tendit Apollo, 1924. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Yehia Eweis | Arcum Tendit Apollo | Emil Cedercreutz: Arcum tendit Apollo, 1924. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Yehia Eweis | Skulpturen Arcum Tendit Apollo (Apollo spänner sin båge) föreställer konsternas beskyddare, guden Apollo. Emil Cedercreutz (1879-1949) hade ursprungligen planerat skulpturen som ett monument över författaren Alexis Kivi, och han deltog också med verket i en allmän tävling som ordnades om minnesmärket på 1920-talet.Efter många turer beställde monumentkommittén minnesmärket av skulptören Wäinö Aaltonen, och 1939 restes en porträttlik skulptur av nationalskalden framför Nationalteatern på Järnvägstorget.Skulpturen med Apollo som spänner sin båge fanns som gipsmodell på Emil Cedercreutz museum i Harjavalta tills museistiftelsen lät gjuta den i brons och skänkte den till Helsingfors stad. Enligt donatorernas önskan placerades skulpturen nära Satakuntatalo och avtäcktes i Barnslundens park 3.4.2001.Den två meter höga basen är av svart diabas från Varpaisjärvi. Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Emil Cedercreutz: Arcum tendit Apollo, 1924. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Yehia Eweis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22982 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Viktor Jansson", "en": "Artist Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1951", "sv": "Publicerad 1951", "en": "Published 1951"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6543 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/arvid_morne.jpg | Arvid Mörne (1876-1946) oli suomenruotsalainen runoilija ja kirjallisuudentutkija. Mörnen kirjallisen tuotannon pääpaino on runoudessa, jonka inspiraation lähteinä olivat Suomenlahden saaristo, meri ja ruotsinkielisen väestön asuttamat rannikkoalueet, erityisesti Uusimaa. Kirjallisesta tuotannosta kumpuaa esiin myös Mörnen poliittinen näkemys, jossa korostui sosiaalisen oikeudentunnon vaatimus yhteiskunnassa.Nylands Nation järjesti 1949 kutsukilpailun Mörnen muistopatsaan saamiseksi Helsinkiin. Suositun kilpailun päätteeksi Viktor Janssonin (1886-1958) kaksi luonnosehdotusta palkittiin. Lautakunta kuitenkin piti Janssonin luonnostelmia liian allegorisina ja pyysi vielä uuden, lopulta tilaukseen johtaneen ehdotuksen. Janssonin itsensä mielestä runoilijan muistomerkissä täytyi olla mukana symboliikkaa ja lopputulos tulikin olemaan jonkinlainen kompromissi, jossa Jansson esittää hieman tyylitellyn runoilijan hahmon seisomassa pronssiseinän edessä. Mörnen hahmo näyttäytyy veistoksessa henkisen toiminnan miehenä.Veistos valmistui 1951 Arvid Mörnen syntymän 75-vuotisjuhlan muistoksi ja paljastettiin 6.5.1951. Veistos on pronssia ja sen korkeus on 220 cm. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Arvid Mörne (1876-1946) was a Finnish-Swedish poet and literature scholar. Mörne's poetry was mainly inspired by the archipelago of the Gulf of Finland, the sea and the coastal regions inhabited by Finland's Swedish-speaking population, especially in the province of Uusimaa. His works also voice his political views, the call for a social sense of justice.Arvid Mörne's memorial consists of a bronze plate placed in front of a rocky wall and a realistic figure of the poet standing.The work, 2.2 metres high, was commissioned from Viktor Jansson (1886-1958) and completed in 1951. It was unveiled on May 6, 1952 to commemorate Arvid Mörne's 75th anniversary. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Arvid Mörnen muistomerkki | Memorial to Arvid Mörne | Itäisen puistotien ja Ehrenströmintien kulmaus, Kaivopuisto | Hörnet av Östra Allén och Ehrenströmsvägen, Brunnsparken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.788955+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["runoilija", "runous", "kirjallisuus", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "kirjailija", "pronssi", "graniitti", "tutkija"], "sv": ["diktare", "poet", "f\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "litteratur", "forskare", "granit"], "en": ["poet", "scholar", "literature", "author", "writer", "bronze", "hcam", "marathontrack", "granite"]} | Point | 24.961582 | 60.155857 | Viktor Jansson: Arvid Mörne, 1951. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Arvid Mörnes minnesmärke | Viktor Jansson: Arvid Mörne, 1951. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Arvid Mörne (1876-1946) var en finlandssvensk diktare och litteraturforskare. Mörnes inspirationskällor var Finska vikens skärgård, havet och de svenska kustbygderna, framför allt Nyland. Hans diktning bär också spår av hans politiska grundsyn, en stark känsla för social rättvisa.Nylands Nation ordnade en tävling om Mörnes minnesmärke år 1949. Viktor Janssons (1886-1958) förslag belönades, men han ombads ännu att göra ett nytt förslag som man sedan gjorde en beställning på. Monumentet över Arvid Mörne består av en bronsplatta med en realistisk avbildning av den stående diktaren med bergväggen som bakgrund. Skulpturen är 220 cm hög. Skulpturen beställdes av Viktor Jansson. Den blev färdig 1951 till minnet av Mörnes 75-årsjubileum och avtäcktes den 6 maj 1952. Verket hör till HAM:s egen samling. | Viktor Jansson: Memorial to Arvid Mörne, 1951. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22983 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1889", "sv": "Publicerad 1889", "en": "Published 1889"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6608 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/atlantit.jpg | Theodor Höijerin suunnittelema Vakuutusyhtiö Kalevan talo valmistui vuonna 1889. Rakennuksen lähtökohtana oli pohjoisitalialainen varhaisrenessanssi, mutta Höijerin arkkitehtuuri sisältää vain viitteellisiä yhtymäkohtia renessanssin ylempien kerrosten arkkitehtuurin ollessa lähinnä barokkimaisen runsasta.Toisen kerroksen kulmaulokkeen Atlantit valmisti Robert Stigell. Atlantti sanan kreikankielinen vastine atlas merkitsee taivasta kannattelevaa taruhenkilöä ja hellenistisen arkkitehtuurin miestä kuvaavaa kannattajapatsasta. Atlantit korvasivat pylväät ja pilarit yleisesti myös barokin arkkitehtuurissa. Stigellin Atlantit ovat eläimentaljaan sonnustautuneita, antiikin ihanteiden mukaisia miesfiguureita Robert Stigell edusti renessanssin luonnonmukaisuuteen liittyvää realismia Suomen kuvanveistotaiteessa. Hän oli opiskellut ensin kivenhakkaajaksi Pietarissa ja jatkanut sitten opintojaan Taideyhdistyksen piirustuskoulussa Suomessa, San Lucan akatemiassa Roomassa sekä Ecole des Beaux-Arts:ssa Pariisissa.Muita Stigellin julkisivu-veistoksia Helsingissä on: mm. Aleksi 13 -tavaratalon julkisivuveistokset Metsästys ja Kehruu sekä Vanhan ylioppilastalon Ilmarinen ja Väinämöinen.Atlantit eivät ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Insurance Company Kaleva building, designed by Theodor Höijer, was completed in the year 1889. The design is based on early Renaissance of the north of Italy but the finished building merely refers to the period and the upper levels approach Baroque. The bay in the corner on the first floor, named Atlantes, was made by Robert Stigell. The Greek word 'atlas' refers to the mythical being supporting the heavens as well as the male figures of Hellenic architecture which were commonly used instead of columns and pillars also in Baroque architecture. Stigell's atlantes are dressed in animal skins and conform to classicist ideals. Robert Stigell's work represented the naturalist realism of the Renaissance.Originally he studied in Paris to become a stone cutter and later continued his studies in the drawing school of the Fine Arts Association of Finland, at the San Luca academy in Italy and the Ecole des Beaux-Arts in Paris. Works by Stigell located in Helsinki include the pieces in the facade of the department store Aleksi 13, titled Hunting and Spinning, and the statues of Ilmarinen and Väinämöinen in the facade of the Old Student Union building.Atlantes don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Atlantit | Atlantit / Atlantes | Vakuutusyhtiö Kalevan talo, Erottaja 2, Kamppi | Försäkringsbolaget Kalevas hus Skillnaden 2, Kampen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/atlantit-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/atlantit-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/atlantit-robert-stigell/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.801434+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.943428 | 60.1655 | Robert Stigell: Atlantit, 1889. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Atlanter | Robert Stigell: Atlanter, 1889. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Försäkringsbolaget Kalevas hus är ritat av Theodor Höijer och stod färdigt 1889. Utgångspunkten för fasadarkitekturen är norditaliensk ungrenässans, men Höijers arkitektur innehåller närmast antydningar till den historiska stilen och de övre våningarna har barockinspirerade detaljer.Atlanterna i andra våningens utsprång skulpterades av Robert Stigell. Atlas, det grekiska ordet för atlant, är en mytisk figur som bär upp himlavalvet och är en skulptur med bärande funktion i den hellenistiska arkitekturen. Också i barockarkitekturen är det vanligt med atlanter istället för kolonner och pelare. Stigells Atlanter är iklädda djurhudar och skulpterade enligt antika ideal. Robert Stigell representerar realismen inom skulpturkonsten. Han hade studerat till stenhuggare i Petersburg och fortsatte sedan sina studier vid Konstföreningens ritskola i Helsingfors, San Luca-akademin i Rom och Ecole des Beaux-Arts i Paris.Stigell har bl.a. gjort fasadskulpturerna Jakten och Spinnerskan på nuvarande Aleksi 13 och Ilmarinen och Väinämöinen på Gamla studenthusets fasad.Atlanter ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Robert Stigell: Atlantes, 1889. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22984 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Lauri Astala", "sv": "Konstn\u00e4r Lauri Astala", "en": "Artist Lauri Astala"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1999", "sv": "Publicerad 1999", "en": "Published 1999"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6613 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aurinkolabyrintti1.jpg | Taiteilija Lauri Astalan (s. 1958) teos Aurinkolabyrintti rakentuu kahdesta sisäkkäisestä osasta: kivilabyrintista sekä aurinkokellosta. Torni labyrintin keskellä kätkee sisäänsä aurinkokellon ja sinne päästään pienen portaan kautta. Aurinkokello on puolipallon muotoinen kulho ja ajan määrittelemistä varten sen keskellä on viisari sekä pinnassa käyriä ja merkintöjä kellon- ja kalenteriajan havainnoimiseksi.Teos julkistettiin Helsinki-päivänä 12.6.1999. Aurinkolabyrintti on kustannuksiltaan ja mittakaavaltaan suurin yksittäinen hanke jonka kaupungin taidemuseo on toteuttanut 90-luvulla.Teokseen on käytetty graniittia yli kymmentä eri lajia. Kiveä on työstetty erilaisin tavoin, mutta pääasiallisesti teos koostuu lohkopintaisista verkkomuureista. Taiteilija on luonut puistoon teoksen joka mittakaavansa ja jykevän hahmonsa ansiosta tuo sinne oman pienoismaailmansa. Maakumpareen päällä oleva teos hallitsee visuaalisesti ympäristöään. Se on samalla maamerkki, leikkipaikka, tapaamispiste ja oleskelutila. Aurinkolabyrintistä löytyy myös toinen ja kolmas taso; teos on taiteellinen kokonaisuus jossa teoksen suhteet, materiaalit ja ulkomuodon detaljit ovat tarkoin punnittuja. Sitä voi tarkastella kappaleena joka on sovitettu taiteilijan muokkaamaan ympäristöön.Kolmas taso liittyy labyrinttiin ja aurinkokelloon; kellon löytää kun on löytänyt tiensä labyrintin keskelle ja tieto, tässä tapauksessa aika, selviää kun osaa tulkita ajanmääritykseen vaadittavan messinkitaulukon sisällön.Taiteilija asettaa näin katselijan eräänlaisten haasteiden ja tehtävien eteen, jotka taas voivat herättää kysymyksiä liittyen auringon ja muiden taivaankappaleiden liikkeisiin, maailmankaikkeuteen ja ajan olemukseen. Aurinkolabyrintti on kuin toiseen maailmaan avautuva ikkuna - kun sen läpi on katsonut haluaa tietää enemmän.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Lauri Astala's (b. 1958) "Solar Labyrinth" comprises two parts; a stone labyrinth and a sun dial hidden inside a stone tower in the centre of the labyrinth, mounted on a low platform. The sundial is a semicircular bowl, with the dial, signs and markings indicating the time and date on the inside of the bowl."Solar Labyrinth" is the largest and most expensive single project realised by the Helsinki City Art Museum in the 1990s. The work was unveiled on Helsinki Day on June 12, 1999.The artist has created a work whose size and massive shape forms its own miniature world in the park where it is located. Placed on a hillock, it dominates the surroundings. On the one hand, "Solar Labyrinth" is a landmark, a place for children to play, a meeting point and a place to sit down and relax. On the other, it is an environment unto itself, its dimensions, materials and details of form all carefully balanced to form an artistic whole. The work is an object carefully placed in an environment that has been moulded by the artist.There is yet a third aspect to the "Solar Labyrinth". To find the sundial one must first clear the labyrinth, and to use the information the dial provides, that is, to tell the time, one must first master the contents of its brass table. Astala presents the viewer with challenges and tasks which pose questions about the movement of the sun and other celestial bodies, the universe and the essence of time. "Solar Labyrinth" is like a window opening to another world - once you look out of the window, you want to know more about what you see.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Aurinkolabyrintti | Aurinkolabyrintti/ Sunlabyrinth | Säveltäjänpuisto, Pukinmäki | Tonsättarparken, Pukinmäki | Säveltäjänpuisto, Pukinmäki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aurinkolabyrintti-lauri-astala/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aurinkolabyrintti-lauri-astala/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aurinkolabyrintti-lauri-astala/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00720 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.818544+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["tid", "klock", "milj\u00f6", "milj\u00f6konst", "sol", "timer", "brons", "hskm", "granit"], "fi": ["aurinko", "kutsukilpailu", "ymp\u00e4rist\u00f6taide", "HKTM", "pronssi", "graniitti", "milj\u00f6taide", "aika", "kello"], "en": ["clock", "environment", "environmental art", "solar", "sun", "time", "bronze", "hcam", "granite"]} | Point | 24.989431 | 60.24531 | Lauri Astala: Aurinkolabyrintti, 1999. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Rikkonen | Sollabyrinten | Lauri Astala: Sollabyrinten, 1999. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Rikkonen | Konstnären Lauri Astalas (f. 1958) verk " Sollabyrinten" består av en stenlabyrint samt ett solur som är placerat i mitten av labyrinten. Soluret har formen av en skål i vars mitt en visare är upprest. På skålens yta finns kurvor och markeringar med vars hjälp tiden kan utläsas.Sollabyrinten offentliggjordes på Helsingfors-dagen den 12.6.1999. Sollabyrinten är till sitt omfång och till sin budjet det största projekt konstmuseet genomfört på 90-talet.Verkets huvudmaterial granit som förekommer i över tio olika sorter. Stenarna har bearbetats på olika sätt men i huvudsak består verket av kilad cyklopmur.Konstnären har skapat ett verk i parkmiljön som genom sitt omfång och sin tyngd skapar en egen miniatyrvärld. Verket är placerat på en liten kulle och dominerar visuellt sin omgivning. Konstverket är samtidigt ett landmärke, en lekplats, en träffpunkt och ett uterum. Sollabyrinten har även ett andra och ett tredje plan. Verket är en konstnärlig helhet där dess dimensioner, material och formgivningens detaljer är noga övervägda. Man kan betrakta det som ett formgivet stycke utplacerat i en av konstnären planerad miljö. Det tredje planet hänvisar till labyrinten och soluret ; genom att finna vägen genom labyrinten till soluret finner man vetskapen, i detta fall tiden, då man kunnat utläsa innehållet i den mässingtavla som finns i soluret.Konstnären ställer åskådaren inför vissa uppgifter och utmaningar vilka vidare kan ställa honom frågor rörande solens och planeternas banor, världsaltet och tidens väsen. Sollabyrinten är som ett fönster in i en annan värld - då man sett in vill man veta mer.Verket hör till HAM:s egen samling. | Lauri Astala: Sunlabyrinth, 1999. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Rikkonen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22985 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gerda Qvist", "sv": "Konstn\u00e4r Gerda Qvist", "en": "Artist Gerda Qvist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1931", "sv": "Publicerad 1931", "en": "Published 1931"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6530 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/aurinkokello_qvist.jpg | Helsingin kaupunki järjesti 1931 kilpailun julkisille paikoille asetettavista veistoksista. Eräs kilpailun perusteella toteutetuista teoksista on Gerda Qvistin (1883-1957) tekemä Aurinkokello Hietaniemessä. Auringon kulkua osoittava numerotaulu on pronssia ja sen alla oleva jalusta on mustaa graniittia. Jalustassa on piirtokirjoitukset:: TEMPUS FUGIT (aika katoaa) sekä vuosiluku ja signeeraus MCMXXXI G. Qvist. Sivujen korkokuvissa on Gerda Qvistille ominaista kuvasymboliikkaa, joka on tuttua hänen mitalitaiteestaan. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Gerda Qvist oli ensimmäisiä naiskuvanveistäjiä sekä mitalitaiteen uranuurtaja Suomessa. Hän loi kansainvälisen uran, vaikka ei paria Pohjoismaihin suuntautunutta matkaa lukuun ottamatta, poistunut kotimaasta. Alkuun hän teki yksipuolisia mitaleja eli plaketteja, mutta siirtyi sitten kaksipuolisiin, joissa tunnettujen henkilöiden muotokuvien lisäksi takaosan fantasiauvat nousevat mielenkiinnon kohteiksi. Hän teki mm. Topeliuksen, Agricolan ja Sibeliuksen muistomitalit. Myös Minna Canth, Tolstoi sekä Bethoven ja Albert Schweitzer innoittivat häntä tekemään mitalin. Lisäksi hän teki lukemattomia tilausteoksia mm. Pariisin maailmannäyttelyyn 1932 häneltä tilattiin Suomen elinkeinoja kuvaavat plaketit.Gerda Qvistin taiteilijanlaatu näkyi selkeissä monumentaalisissa muodoissa ja herkässä kuvauksessa, joka helposti tavoitti näköisyyden. Hän oli myös tarkka painotyön jäljestä. Kun hänen luottopainonsa Saksassa tuhoutui sodassa, hän oli aikeissa jättää mitalitaiteen teon kokonaan.Tanskassa 1940-luvulla sotaa paossa olleiden suomalaisten ns. sotalasten muistomerkkissä on Gerda Qvistin suunnittelema lapsiaiheinen pronssimedaljonki. Kivilohkareesta tehty muistomerkki on Kööpenhaminan Churchill-puistossa. | In 1931, the City of Helsinki organised a competition for public sculptures. One of the many realised entries was "The Sundial" by Gerda Qvist (1883-1957). The pedestal of "The Sundial" is black granite and the dial is worked from metal. The work includes raised figures and the inscriptions TEMPUS FUGIT, MCMXXXI and the signature G. QVIST.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Aurinkokello (2) | Aurinkokello / Sundial (2) | Hietaranta | Sandstrand | Hietaranta | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aurinkokello-2-gerda-qvist/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aurinkokello-2-gerda-qvist/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aurinkokello-2-gerda-qvist/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.831695+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["klocka", "tid", "sol", "timer", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "granit"], "fi": ["aurinko", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "pronssi", "graniitti", "aika", "kello"], "en": ["clock", "solar", "sun", "time", "bronze", "hcam", "marathontrack", "granite"]} | Point | 24.907654 | 60.174236 | Gerda Qvist: Aurinkokello (2), 1931. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Solur (2) | Gerda Qvist: Solur (2), 1931. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Helsingfors stad ordnade en allmän skulpturtävling 1931 om verk till stadens offentliga platser. Ett av de många förslag som utfördes var Gerda Qvists (1883-1957) Solur. Soluret står på ett postament av svart granit med reliefer och inskriptionerna TEMPUS FUGIT (tiden flyr), årtalet MCMXXXI och G. QVIST.Verket hör till HAM:s egen samling. | Gerda Qvist: Sundial (2), 1931. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22986 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1935", "sv": "Publicerad 1935", "en": "Published 1935"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6537 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | https://www.hamhelsinki.fi/wp-content/uploads/2017/11/Pekka_Vaskinen_Aurinkokello_1935.jpg | Teosta on kutsuttu myös Aurinkokelloksi. Ilmansuunnat on pyöreä levy, jonka reunassa hymyilee neljät ilkikuriset kasvot. Teoksen päälle on kaiverrettu kompassilevy, joka lepää kuutiomaisella jalustalla. Graniittinen veistos on noin metrin korkea ja puolitoista metriä leveä.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The work Points of the compass is also called as Sundial.Points of the compass is a round slab with four smiling mischievous or roguish faces protruding from it's peripheral. On the top of the work is the engraved compass plate which rests on the cubic base. The granite sculpture is about one metre high and one-and-a-half metres in width.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Ilmansuunnat (Aurinkokello) | Points of the compass (Sundial) | Aleksis Kiven Peruskoulu, Porvoonkatu 2, Alppila | Aleksis Kivis skola, Borgågatan 2, Alphyddan | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aurinkokello-1-paavo-vaskinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aurinkokello-1-paavo-vaskinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aurinkokello-1-paavo-vaskinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.843879+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["klocka", "sol", "timer", "hskm", "granit"], "fi": ["aurinko", "HKTM", "kokoelmateos", "graniitti", "HAMin kokoelma", "aika", "kello"], "en": ["clock", "solar", "sun", "time", "hcam", "granite"]} | Point | 24.951258 | 60.187683 | Gunnar Finne: Ilmansuunnat (Aurinkokello), 1935. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Väderstrecken (Solur) | Gunnar Finne: Väderstrecken (Solur), 1935. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Väderstrecken har också kallats Soluret.Väderstrecken består av en kubsockel på vilken vilar en rund skiva med en graverad kompass. På skivans kanter finns fyra luriga gubbansikten som ler och spanar ut i alla väderstreck. Denna granit skulptur är ca en meter hög och en och en halv meter bred.Verket hör till HAM:s egen samling. | Gunnar Finne: Points of the Compass (Sundial), 1935. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22987 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kari Huhtamo", "sv": "Konstn\u00e4r Kari Huhtamo", "en": "Artist Kari Huhtamo"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1988", "sv": "Publicerad 1988", "en": "Published 1988"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6544 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/AVARTE2.jpg | Kari Huhtamo on yksi 60-luvulla aloittaneista kuvanveistäjistä, joka on vakiinnuttanut asemansa myös monumenttien tekijänä. Huhtamon töissä löytyy avaruudellisia aineksia, mutta myös muistumia arkaaisesta menneisyydestä. Huolimatta kiiltävän sileästä ja teräksenkylmästä materiaalista hänen veistostensa muotokielessä on verevyyttä, joka vertautuu Willendorfin Venukseen. Hänen veistostensa rytmi aiheuttaa katsojassa liikkeen ja läheisyyden elämyksen, joka on heijastusta teräsrakennelmien usein humoristisesta "ruumiinkielestä". Huhtamon luomassa pelkistetyssä tyylissä voi nähdä viitteitä mm. Henry Mooren, Jean Arpin ja Brancusin 20-luvun tuotantoon.Huhtamo on tehnyt paljon julkisia teoksia, monumentaalisia teräskonstruktioita, joiden valmistukseen on taiteilijan ohella osallistunut myös tietokoneasiantuntijoita, insinöörejä, arkkitehteja ja käsityöläisiä. Hän on tehnyt myös grafiikkaa ja suunnitellut värikkäitä tekstiiliteoksia. Avarten julkisivuveistoksen ja Malminkaari 23:n teräskonstruktion lisäksi Huhtamo on tehnyt monumentaalisia terästeoksia Järvenpäätaloon (1989) ja Vuosaaren B-voimalaitokseen (1998). Niissä Kari Huhtamon monumenttitaide käy viehkeästi ja tyylikkäästi vuoropuhelua arkkitehtoonisen ympäristönsä kanssa.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Ks. myös "Teräskonstruktio", Malmilla. | Kari Huhtamo belongs to a group of artists who started out in the 1960s and have since become established monumentalists. His works are characteristically spatial, but also remind the viewer of an archaic past. Despite their polished and steel-cold material, his works have a full-bloodedness similar to the Willendorf Venus. Their rhythm, created by the steel structures' often humorous body language, is suggestive of movement and intimacy. Huhtamo's reductive style of representation style is reminiscent of Henry Moore's, Jean Arp's and Brancusi's works from the 1920s.Huhtamo has made numerous public steel-constructed monuments in collaboration with computer experts, engineers, architects and craftsmen. His oeuvre also includes works of graphic art and colourful textiles.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.See also: Steel Construction. | Avarten julkisivuveistos | Avarte | Hiekkakiventie 2, Malmi | Sandstensvägen 2, Malmi | Hiekkakiventie 2, Malmi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/avarten-julkisivuveistos-kari-huhtamo/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00710 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.858503+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 25.018274 | 60.239502 | Kari Huhtamo: Avarten julkisivuveistos, 1988. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Avartes fasadskulptur | Kari Huhtamo: Avartes fasadskulptur, 1988. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Kari Huhtamo började sin verksamhet på 60-talet och hör till de skulptörer som etablerat sin ställning också som monumentalkonstnär. Det finns kosmiska element i hans arbeten, men även reminiscenser av en arkaisk forntid. Trots det skinande blanka och kyliga stålet har skulpturernas formspråk en mustighet som kan jämföras med Willendorfs Venus. Deras rytm ger betraktaren en känsla av rörelse och närhet som framkallas av stålkonstruktionernas ofta humoristiska "kroppspråk". I Huhtamos avskalade stil finner man referenser till bl.a. Henry Moores, Jean Arps och Brancusis 20-talsproduktion.Huhtamo har utfört många offentliga verk, monumentala stålkonstruktioner för vilka han fått hjälp av datorexperter, ingenjörer, arkitekter och hantverkare. Han har också gjort grafik och skapat färggranna textilverk. Utom Avartes fasadskulptur och stålkonstruktionen på Malmbågen 23 har han utfört monumentala stålverk till Järvenpäähuset (1989) och B-kraftverket i Nordsjö. I dem för Kari Huhtamos monumentalkonst en förtjusande och elegant dialog med den arkitektoniska miljön.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.Se även "Stålkonstruktion". | Kari Huhtamo: Avarte, 1988. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22988 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Alpo Jaakola", "sv": "Konstn\u00e4r Alpo Jaakola", "en": "Artist Alpo Jaakola"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1972", "sv": "Publicerad 1972", "en": "Published 1972"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6601 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/avoinsyli.jpg | Jaakola kuuluu taiteilijoihin, jotka tulivat 60-luvulla tunnetuiksi uusrealistisen avantgarden puolustajina. Jaakolan avantgarde-tuotantoon kuuluu mm. koneenosista rakennettuja teoksia. Häntä voidaan pitää myös abstraktin sarjakuvan uranuurtajana Suomessa. Hullunkurista perhettä kuvaava penkkiveistos tuntuu kutsuvan kulkijaa lepäämään hetkeksi syliinsä. Veistos on graniittia. Avoin syli on ollut esillä Helsingin Juhlaviikoilla ja se on hankittu Helsingin kaupungin taidemuseon kokoelmiin 1977.Veistos oli alun perin Meilahdessa taidemuseorakennuksen sisäänkäynnin vieressä osoitteessa Tamminiementie 6 ja siirrettiin sieltä Helsingin kaupungin Talvipuutarhan ruusutarhaan vuonna 2016. | Jaakola belongs to those artists, who became well-known in the 60s as an advocate of the new realist avant-garde. Jaakola's avant-garde works include, among other things, works built with machine parts. He also is known to have made a series of pioneering abstract works in Finland.The comical family depicted on the bench beckon passers-by to rest a moment in their arms. The sculpture is granite."Open Arms" was put on show for the Helsinki Festival and in 1977 was acquired for the Helsinki City Art Museum collection. | Avoin syli (Kivipenkki) | Open Arms (stone bench) | Kaupungin puutarha | Stadsträdgården | Kaupungin puutarha | http://hamhelsinki.fi/sculpture/avoin-syli-kivipenkki-alpo-jaakola/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/avoin-syli-kivipenkki-alpo-jaakola/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/avoin-syli-kivipenkki-alpo-jaakola/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.874100+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["hcam", "family", "granite"], "fi": ["graniitti", "HKTM", "perhe"], "sv": ["granit", "familj", "hskm"]} | Point | 24.932238 | 60.186104 | Alpo Jaakola: Avoin syli (Kivipenkki), 1972. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Den öppna famnen (Stenbänken) | Alpo Jaakola: Den öppna famnen (Stenbänken), 1972. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Jaakola hör till de konstnärer som blev kända som den avantgardistiska nyrealismens försvarare på 1960-talet. Till Jaakolas avantgarde-arbeten hör bl.a. verk som består av maskindelar. Han är också den abstrakta seriens pionjär i Finland. Bänkskulpturen avbildar en rolig familj som erbjuder de förbipasserande en stunds vila i sin famn. Materialet är granit. Den öppna famnen deltog i en utställning under Helsingfors festspel och förvärvades till stadens konstmuseums samlingar 1977. | Alpo Jaakola: Open Arms (stone bench), 1972. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22989 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Terho Sakki", "sv": "Konstn\u00e4r Terho Sakki", "en": "Artist Terho Sakki"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1995", "sv": "Publicerad 1995", "en": "Published 1995"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6609 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/virtanen-4.jpg | Professori Terho Sakki on kuvanveistäjä, jonka tuotanto on laajasti ollut esillä sekä Suomessa että ulkomailla. Hänen tuotantoaan Helsingissä edustaa mm. Lasse Virenin juoksijapatsas Kisahallin takana olevassa puistossa.Artturi Ilmari Virtanen (15.01.1895 - 11.11.1973) oli Suomen biokemian tutkimuksen perustaja. Hän toimi biokemian professorina Teknillisessä korkeakoulussa sekä Helsingin yliopistossa. Elämäntyönsä hän suoritti Valion laboratorion ja sen jälkeen Biokemiallisen tutkimuslaitoksen johtajana vuosina 1921-1970. Virtasen laaja tutkimustyö palkittiin Nobelin kemian palkinnolla vuonna 1945. Hänen tutkimustuloksistaan tunnetuin lienee rehun säilöntä- menetelmä, joka kantaa hänen nimeään: maaseudulla kaikkien tuntema A.I.V -rehu. Veistoksen on tilannut Valio Oy suoraan taiteilijalta, eikä se kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Sculptor and professor Terho Sakki's abstract works are a common sight in Finland and abroad. In Helsinki his works include the statue of a running Lasse Viren. The memorial to A.I. Virtanen was commissioned by Valio directly from the artist. Artturi Ilmari Virtanen (January 15, 1895-November 11, 1973) founded biochemical research in Finland. He was the professor of biochemistry at both the Helsinki University of Technology and the University of Helsinki. His work at the Valio laboratory and as the director of the Biochemical research institution in 1921-1970 were, however, most formative of his career. His extensive research brought him a Nobel Prize in chemistry in 1945. Virtanen's most famous invention is probably the method of feed storage named after him.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | A. I. Virtasen muistomerkki | Memorial to A.I. Virtanen | Meijeritie 4, Pitäjänmäki | Mejerivägen 4, Pitäjänmäki | Meijeritie 4, Pitäjänmäki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/a-i-virtasen-muistomerkki-terho-sakki/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/a-i-virtasen-muistomerkki-terho-sakki/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/a-i-virtasen-muistomerkki-terho-sakki/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00370 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.889395+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["minnesm\u00e4rke"], "en": ["memorial", "memorial statue"], "fi": ["muistomerkki"]} | Point | 24.873117 | 60.22431 | Terho Sakki: A.I. Virtasen muistomerkki , 1995. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | A.I. Virtanens minnesmärke | Terho Sakki: A.I. Virtanen, 1995. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Skulptörens, professor Terho Sakkis, produktion har visats både i Finland och utomlands. Bl.a. löparstatyn av Lasse Virén i parken bakom Sporthallen är Terho Sakkis arbete. Artturi Ilmari Virtanen (1895-1973), banbrytare för den biokemiska forskningen i Finland, var professor i biokemi vid Tekniska högskolan och vid Helsingfors universitet. Sin huvudsakliga forskargärning utförde han i Valios laboratorier och som chef för Biokemiska forskningsanstalten. Virtanen fick Nobelpriset i kemi 1945. Det mest kända resultatet av hans forskning är metoden för konservering av färskt kreatursfoder, den s.k. AIV-metoden. Valio beställde skulpturen direkt av konstnären, så den ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Terho Sakki: Memorial to A.I. Virtanen, 1995. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22990 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Raimo Utriainen", "sv": "Konstn\u00e4r Raimo Utriainen", "en": "Artist Raimo Utriainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1990", "sv": "Publicerad 1990", "en": "Published 1990"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6554 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/arvo-turtiainen.jpg | Veistoksen materiaalina on Raimo Utriaisen (1927-1994) teoksille ominainen eloksoitu alumiini ja jalusta on haponkestävää terästä. Veistoshankkeen takana oli Kallio-seura.Karhupuiston viereinen alue Kallion kirjaston takana on saanut nimensä alueen työläisten olojen parantamiseksi työskennelleen raittiusmies, filosofian tohtori Matti Heleniuksen (1870-1920) mukaan.Runoilija Arvo Turtiainen (1904-1980) kirjoitti luonnontunnelmista ja rakkaudesta, mutta paremmin hänet tunnetaan työväen tuntemusten kuvaajana. Sodanvastaisuus ja yhteiskunnalliset kysymykset ovat saaneet tärkeän aseman hänen tuotannossaan. Helsinkiläisaiheisen lyriikkansa vuoksi hän sai lempinimen Stadin Arska. Arvo Turtiainen oli näkyvä jäsen taiteilijaryhmä Kiilassa, johon myöhemmin liittyi myös Raimo Utriainen.Veistoksen materiaali alumiini vaikuttaa kylmältä ja puhuttelemattomalta. Koneellisesti viimeistelty pinta ja toistettavuus viittaisivat teolliseen massatuotantoon. Kapeiden alumiinisäleiden muodostaman veistoksen välittämä tunnelma on kuitenkin kaikkea muuta kuin viileä. Liikkeen vaikutelma syntyy valon taittumisesta ja heijastumisesta erilaisissa valaistusolosuhteissa. Veistoksen uusia mielleyhtymiä avaava rakenne paljastuu lähestyttäessä teosta eri suunnista. Muistomerkissä nähdyt purjeen ja tiimalasin muodot vievät katsojan perimmäisten ajatusten lähteille. Nykyaikaisten materiaalien ja ihmiskunnan suurten kysymysten yhdistäminen olikin Raimo Utriaiselle tyypillistä.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The work is made of anodized aluminium and its pedestal of acid- resistant steel. It was realized by the Kallio-seura, a neighbourhood association. Although the poet Arvo Turtiainen (1904-1980) wrote on nature and love, he is known best as the voice of working-class sentiments. Pacifism and social questions played a very important role in his poems, and because they often concerned Helsinki, he received the nickname 'Stadin Arska'. Turtiainen was also an influential figure in 'Kiila', a group of artists which Raimo Utriainen also joined later on.The material of the work, aluminium, appears cold and inconsequential. The machine-finished surface and repetitiveness refer to industrial mass production. Yet the work's atmosphere is anything but cold. The reflections of light from the aluminium slats create a sense of movement, and approached from different directions, the work inspires new associations in the viewer's imagination. The resemblances of an hour-glass and a sail lead the viewer to profound thoughts; assimilating modern materials and deep philosophical questions are indeed typical of Raimo Utriainen's (1927-1994) work.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Arvo Turtiaisen muistomerkki | Memorial to Arvo Turtiainen | Matti Heleniuksen puisto, Agricolankatu /Porthaninkatu, Kallio | Matti Helenius park, Agricolankatu /Porthaninkatu, Kallio | Matti Heleniuksen puisto, Agricolankatu /Porthaninkatu, Kallio | http://hamhelsinki.fi/sculpture/arvo-turtiaisen-muistomerkki-raimo-utriainen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/arvo-turtiaisen-muistomerkki-raimo-utriainen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/arvo-turtiaisen-muistomerkki-raimo-utriainen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00530 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.904518+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["runoilija", "ter\u00e4s", "HKTM", "alumiini", "kirjailija"], "sv": ["diktare", "poet", "st\u00e5l", "f\u00f6rfattare", "aluminium", "hskm", "litteratur"], "en": ["poet", "literature", "aluminium", "author", "writer", "steel", "hcam"]} | Point | 24.95396 | 60.18396 | Raimo Utriainen: Arvo Turtiaisen muistomerkki, 1990. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Arvo Turtiainens minnesmärke | Raimo Utriainen: Arvo Turtiainens minnesmärke, 1990. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Skulpturens material är aluminium och postamentet syrabeständigt stål. Initiativet till minnesmärket togs av Berghäll-sällskapet. Diktaren Arvo Turtiainen (1904-1980) skrev om naturstämningar och kärlek, men är bäst känd som skildrare av arbetarnas känslor och sinnesstämningar. Pacifism och samhällsfrågor intar en viktig ställning i hans produktion. Hans dikter med Helsingforsmotiv gav honom smeknamnet "Stadin Arska". Turtiainen var medlem i konstnärsgruppen Kiila, som också Raimo Utriainen senare anslöt sig till.Materialet aluminium kan verka kallt och mindre tilltalande. Den maskinellt bearbetade ytan och reproduktionsmöjligheten refererar till industriell masstillverkning. Men den stämning som skulpturens smala aluminiumspjälor förmedlar är allt annat än sval. Ljuset som bryts och speglas i skulpturen skapar ett intryck av rörelse. Betraktad från olika håll ger skulpturen olika idéassociationer, till exempel ett segel eller ett timglas som kan föra tankarna till de yttersta frågorna. Kombinationen av moderna material och mänsklighetens stora frågor var också ett drag som är typiskt för Raimo Utriainen (1927-1994). Verket hör till HAM:s egen samling. | Raimo Utriainen: Memorial to Arvo Turtiainen, 1990. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22991 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Heikki H\u00e4iv\u00e4oja", "sv": "Konstn\u00e4r Heikki H\u00e4iv\u00e4oja", "en": "Artist Heikki H\u00e4iv\u00e4oja"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1955", "sv": "Publicerad 1955", "en": "Published 1955"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6567 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/betonisinfonia2.jpg | Asuintalon seinässä Munkkiniemessä on Heikki Häiväojan (s. 1929) betoninen reliefi nimeltään Betonisinfonia, toiselta nimeltään Leikkiviä lapsia. Reliefin vapaamuotoinen tapahtuma sekä muoto ja ulkoreunojen säännöllisyys ovat voimakkaassa kontrastissa keskenään. Tätä erittelyä sisäinen / ulkoinen rikkoo ainoastaan oikean yläreunan lentoon lähtevät linnut, joiden avulla teos kiinteytyy yhtenäiseksi kokonaisuudeksi ja kohtaa ympäristönsä.Taitelijan muita töitä Helsingissä ovat Urbanisti-veistos Kuntatalon pihalla Kalliossa, Yhteistyö-monumentti Kontulan ostoskeskuksessa, Sodanajan naisen muistomerkki Porthanin rinteessä, sekä A.E. Nordenskiöldin muistomerkki yhteistyössä Johanna Häiväojan ja arkkitehti E. Adlercreutzin kanssa Kaivopuistossa.Betonisinfonia ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Heikki Häiväoja's (b. 1929) relief "Concrete Symphony" is located on the façade of a residential building in Munkkiniemi's Kadetintie."Concrete Symphony" depicts a free-form event that looks like it has crashed into a massive concrete slab. What is taking place in the piece is in sharp contrast with its form and the rigidness of the figures' outlines. This differentiation of internal event and external appearance is broken only by the group of birds taking off, unifying the piece and linking it to its surroundings.Other works by Heikki Häiväoja include "Urbanist", "Memorial to Adolf Erik Nordenskiöld", "Cooperation monument" and "Memorial to Women in Times of War".Concrete Symphony doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Betonisinfonia | Betonisinfonia / Concrete Symphony | Kadetintie 3, Munkkiniemi | Kadettvägen 3, Munkkiniemi | Kadetintie 3, Munkkiniemi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/betonisinfonia-heikki-haivaoja/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/betonisinfonia-heikki-haivaoja/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/betonisinfonia-heikki-haivaoja/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00330 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.919012+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["betoni", "Leikkivi\u00e4 lapsia"]} | Point | 24.87503 | 60.195545 | Heikki Häiväoja: Betonisinfonia, 1955. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Betongsymfoni | Heikki Häiväoja: Betongsymfoni, 1955. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Heikki Häiväojas (f. 1929) relief Betongsymfoni är placerad på fasaden av ett bostadshus på Kadettvägen i Munksnäs.Reliefens fria formspråk och de yttre kanternas regelbundenhet är i stark kontrast med varandra. Detta motsatsförhållande bryts endast av fåglarna utanför verkets högra hörn, och med hjälp av dessa sammanbinds verket till en enhetlig helhet som möter sin omgivning.Konstnärens andra verk i Helsingfors är "Urbanisti" och "Sodanajan naisen muistomerkki" i Berghäll, "Yhteistyö" i Gårdsbacka köpcentrum och A.E. Nordenskiölds minnesmärke i Brunnsparken, som förverkligats tillsammans med Johanna Häiväoja och arkitekt E. Adlercreutz.Betongsymfoni ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Heikki Häiväoja: Concrete Symphony, 1955. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22992 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Markus Jusslin", "sv": "Konstn\u00e4r Markus Jusslin", "en": "Artist Markus Jusslin"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1990", "sv": "Publicerad 1990", "en": "Published 1990"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6615 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/bigandy.jpg | Helsingin kaupungin rakennusvirasto on teettänyt työllistämistyönä työnjohtaja Jukka Toivosen johdolla leikkimielisiä veistoksia: pingviinejä, lehmiä, koiria, Suomi-leijonia, Disney-hahmoja jne. leikkipuistoihin, koirapuistoihin ja muihin julkisiin paikkoihin eri puolille kaupunkia.Big Andyn valmisti Markus Jusslin energialaitoksen käytöstä poistetusta sähköpylväästä. Suomi-Amerikka- yhdistysten liitto antoi asiantuntija-apua intiaanikulttuuriin kuuluvan toteemin oikeaoppisesta veistämistyylistä.Teos on vaurioitunut ja poistettu paikaltaan. Se ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Helsinki City Public Works Department has commissioned several playful pieces of sculpture, including penguins, cows, dogs, lions (a symbol of Finland) and Disney characters, placed in playgrounds around the city. The work has been carried out by unemployed 'sculptors' under foreman Jukka Toivonen. 'Big Andy' was made by Markus Juslin, using a decommissioned utility pole from the energy board. The League of Finnish-American Societies provided its expertise concerning the correct manner of carving American Indian totems.The art piece is damaged and has been removed. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Big Andy -toteemi (Poistettu) | Big Andy -toteemi / Big Andy totem pole (Removed) | Ison Antin leikkipuisto, Marjaniemi | Stor-Anders lekpark, Marudd | http://hamhelsinki.fi/sculpture/big-andy-toteemi-markus-jusslin/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/big-andy-toteemi-markus-jusslin/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/big-andy-toteemi-markus-jusslin/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.934128+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["lastentarha"]} | Point | 25.080763 | 60.20578 | Markus Jusslin: Big Andy -toteemi, 1990. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Big Andy -totempålen (Bortförts) | Markus Jusslin: Big Andy -totempålen, 1990. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Helsingfors stads byggnadsverk har låtit göra lekfulla skulpturer till lek- och hundparker och andra offentliga platser i olika delar av staden: pingviner, kossor, hundar, Finlands lejon, Disney-figurer m.m. Arbetet har utförts som sysselsättningsarbete under Jukka Toivonens ledning.Big Andy är gjord av Markus Jusslin som på traditionellt sätt skurit ut totempålen ur en gammal elstolpe. Finland-Amerika-föreningarnas förbund bistod med experthjälp, bl.a. hur man rättroget täljer en totempåle enligt gammal indiansk tradition.Verket är skadat och har bortförts. Det ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Markus Jusslin: Big Andy totem pole, 1990. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22994 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 C.E. Sj\u00f6strand", "sv": "Konstn\u00e4r C.E. Sj\u00f6strand", "en": "Artist C.E. Sj\u00f6strand"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1887", "sv": "Publicerad 1887", "en": "Published 1887"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6632 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/bramante1.jpg | Arkkitehti Theodor Höijerin suunnittelema Ateneum-rakennus valmistui 1887 Suomen taideyhdistyksen ja Suomen taideteollisuusliiton ylläpitämien taidekoulujen ja -kokoelmien käyttöön. Julkisivua koristaa teksti Concordia res parvae crescunt(Sovussa pienet asiat kasvavat).C.E. Sjöstrand sai Ateneumin rakennuksen fasadin veistoskoristelun tehtäväkseen. Julkisivun päätykolmiossa taiteen jumalatar seppelöi taiteen ja taideteollisuuden. Päätyä kannattelevat neljä karyatidia; naishahmoa, joilla on käsissään neljän eri taiteenalan symbolit: kuvanveisto, maalaus, piirustus ja arkkitehtuuri.Pääoven yläpuolella rintakuvissa on kolme taiteenhistorian suurta mestaria: Bramante, Feidias ja Rafael.Muusta rakennuksen koristelusta vastasivat kuvanveistäjä Ville Vallgren ja koristeveistäjä Magnus von Wright. C. E. Sjöstrand oli ruotsalainen kuvanveistäjä, joka oli innoittunut jo varhain Kalevalasta ja jonka Fredrik Cygnaeus kutsui Suomeen toteuttamaan Henrik Gabriel Porthanin muistomerkin. Tämän jälkeen Sjöstrand vaikutti pitkään Suomessa taiteilijana ja kuvanveistonopettajana. Häntä kunnioitetaan Suomen veistotaiteen perustajana. | The Ateneum building, designed by architect Theodor Höijer, was completed in 1887. It was originally built for the art schools and collections of the Fine Arts Association of Finland and the Finnish Society of Crafts and Design. The inscription "Concordia res parvae crescunt" (Small things grow in harmony) on the facade refers to the coexistence of the fine and the applied arts in the same building.Execution of the facade's decoration was commissioned from sculptor Carl Eneas Sjöstrand. In the triangular tympanum, the Goddess of Art is holding wreaths above the symbols of the fine and the applied arts. The tympanum is supported by four caryatids, or female figures, who are holding the symbols of sculpture, painting, geometry and architecture. Above the main entrance are the portraits of the three great masters of art, Bramante, Phidias and Raphael. The rest of the building was decorated by sculptor Ville Vallgren and decorative sculptor Magnus von Wright.The fasade decoration doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ateneumin julkisivuveistokset | Facade decoration of Ateneum / Ateneumin julkisivuveistokset | Ateneum, Kaivokatu 2, Kluuvi | Ateneum, Brunnsgatan 2, Gloet | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ateneumin-julkisivuveistokset-c-e-sjostrand/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.946054+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.944498 | 60.170307 | C.E. Sjöstrand: Ateneumin julkisivuveistokset, 1887. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Bramante, Feidias och Rafael / Ateneums fasadskulpturer | C.E. Sjöstrand: Bramante, Feidias och Rafael / Ateneums fasadskulpturer, 1887. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Ateneum, byggnaden för Finska konstföreningens och Konstflitföreningens samlingar och skolor, som ritats av arkitekten Theodor Höijer, stod färdig 1887. Fasadens motto lyder: Concordia res parvae crescunt (Genom endräkt växer små företag).C.E. Sjöstrand fick uppdraget att utföra fasadens skulpturer. På gavelfältet bekransar konstens gudinna konsten och konstindustrin. Mittgruppen uppbärs av fyra karyatider: kvinnofigurer som föreställer Arkitekturen, Geometrin, Skulpturen och Målarkonsten. Ovanför huvudentrén ser vi bysterna av konsthistoriens stora mästare: Bramante, Fidias och Rafael. Den övriga skulpturutsmyckningen gjordes av Ville Vallgren och dekorationsskulptören Magnus von Wright.C.E. Sjöstrand var en svensk skulptör som redan tidigt inspirerades av Kalevala. Han inbjöds till Finland av Fredrik Cygnaeus för att utföra ett minnesmärke över H.G. Porthan. Sjöstrand verkade sedan länge i Finland som skulptör och lärare vid Finska konstföreningens ritskola. Han bär äretiteln "den finländska skulpturens fader". | C.E. Sjöstrand: Facade decoration of Ateneum, 1887. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22995 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Viktor Jansson", "en": "Artist Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1931", "sv": "Publicerad 1931", "en": "Published 1931"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6555 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/convolvulus.jpg | Convolvulus on vertauskuvallinen nuorta naista esittävä veistos. Convolvulus on peltokierron eli kansanomaiselta nimeltään elämänlangan kasvitieteellinen nimitys. Viktor Jansson (1886-1958) teki vuodesta 1929 lähtien useita nuorta naista esittäviä veistosluonnoksia. Hämeenlinnassa on toinen tähän sarjaan kuuluva teos nimeltään Nuoruus. Yhteistä veistoksille on pyrkimys hienostuneeseen ja puhtaaseen, hieman abstrahoituun muotoon. Convolvuluksessa nainen nostaa kätensä puolittain suojaavaan, osittain siunaavaan eleeseen. Veistosta on pidetty mm. kevään pohjoiseen saapumisen vertauskuvana.Veistos oli satoa 1930-31 kilpailusta, jonne Helsingin kaupunki kutsui kuvanveistäjiä tarkoituksenaan koristaa kaupunki julkisin veistoksin. Convolvulus on pronssia ja sen korkeus on 240 cm. Patsaan toinen, 120 cm korkuinen versio on Hietaniemen hautausmaan vanhassa osassa Bertel Hintzen haudalla. Convolvulus-veistoksen mallina on ollut kuvanveistäjän tytär Tove Jansson. Jansson aloitti kuvanveistäjän opintonsa Suomen Taideyhdistyksen piirustuskoulussa 1903-05, jossa hänen opettajinaan toimivat mm. Viktor Malmberg ja Robert Stigell. Erityisesti Stigellillä oli vaikutusta nuoreen Janssoniin, joka opiskeluaikoinaan myös työskenteli apulaisena opettajansa kivenhakkaamossa ja ateljeessa.Jansson teki pitkiä opintomatkoja Pariisiin ainakin vuosina 1908-1909 ja 1910-1911 ja tutustui siellä myös tulevaan vaimoonsa Signe Hammarsteniin. Janssonin töitä oli esillä ensimmäistä kertaa vuonna 1908 Suomen taideyhdistyksen kevätnäyttelyssä. Varsinaisena Janssonin läpimurtona on pidetty vuoden 1911 Suomen Taiteilijain näyttelyä, jossa erityisesti taiteilijan Rodin-henkiset eroottiset veistokset herättivät skandaalinomaista huomiota.Taiteilijauransa aikana Janssonin ilmaisu muuttui klassisesta pelkistetympään suuntaan. Erityisesti 1920-luvun kuluessa Jansson mieltyi ystävänsä Gunnar Finnen tavoin kansainvälisiin virtauksiin, joissa relistisen todellisuudenkuvauksen sijaan pyrittiin modernimpaan ja dekoratiivisempaan ilmaisuun. Jansson ei silti koska… | 'Convolvulus' is a symbolical sculpture depicting a young woman. The title derives from the Latin name of the field bindweed, 'convolvulus arvensis', traditionally also known as the lifeline. The work was entered in a competition arranged in 1930-31 by the City of Helsinki to acquire public sculptures. Viktor Jansson's (1886-1958) work is cast in bronze and its height is 2.4 metres. Another version, 1.2 metres high, is located on Bertel Hinze's grave in the old section of the Hietaniemi graveyard. The work was modelled for by Viktor Jansson's daughter Tove Jansson, the author of the 'Moomin' books.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Convolvulus | Convolvulus | Kaisaniemenpuisto, Kluuvi | Kajsaniemiparken, Kluuvi | Kaisaniemenpuisto, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/convolvulus-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/convolvulus-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/convolvulus-viktor-jansson/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.959920+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["viktor jansson", "Kaisaniemi", "graniitti", "HKTM", "muumi", "pronssi"], "sv": ["viktor jansson", "granit", "brons", "hskm"], "en": ["viktor jansson", "bronze", "hcam", "granite"]} | Point | 24.944536 | 60.173748 | Viktor Jansson: Convolvulus, 1931. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Convolvulus | Viktor Jansson: Convolvulus, 1931. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Convolvulus är en symbolisk skulptur som föreställer en ung kvinna. Convolvulus är det vetenskapliga namnet för det vi vardagligt kallar snårvindan eller livstråden.Viktor Jansson (1886-1958) gjorde fr.o.m. 1929 flera utkast till skulpturer föreställande en ung kvinna, av vilka Convolvulus är en. Gemensamt för skulpturerna var en strävan till ett förfinat och rent uttryck och en i viss mån abstraherad form. Convolvulus framställer kvinnan med ena handen lyft i en gest som kan uppfattas dels beskyddande, dels välsignande. Skulpturen har bl.a. tolkats som en symbol för vårens ankomst. Convolvulus är en av de skulpturer som inköptes efter stadens tävling om konstverk för offentliga platser 1930-31. Viktor Janssons bronsskulptur är 240 cm hög. En annan 120 cm hög version av Convolvulus finns på Bertel Hintzes grav på Sandudds begravningsplats.Viktor Janssons dotter Tove Jansson stod modell för skulpturen. Verket hör till HAM:s egen samling. | Viktor Jansson: Convolvulus, 1931. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22996 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Taisto Martiskainen", "sv": "Konstn\u00e4r Taisto Martiskainen", "en": "Artist Taisto Martiskainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1970", "sv": "Publicerad 1970", "en": "Published 1970"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6568 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/crescendo.jpg | Vuonna 1968 käydyn kilpailun kansalaissodan uhrien muistomerkistä voitti Taisto Martiskainen (1943-1982) ehdotuksellaan Crescendo. Teoksen nimi on musiikkisanastoa ja tarkoittaa "voimistuen". Muutoin abstraktisti hahmotellun veistoksen aaltomaisista poimuista työntyy ihmispäitä. Ne yrittävät ikään kuin vapautua raskaan muodon vankilasta.Hahmojen pyrkiessä irtautumaan puitteistaan niiden ilmeet vääntyvät tuskaisiin kouristuksiin. Yksilölliset piirteet ovat lähes täysin kadonneet ja synkeä monotonisuus saa aikaan melkeinpä painajaismaisen tunnelman. Teoksen ekspressionistisesti veistetyt muodot ja surrealistinen abstraktin kärsimyksen kuvaus luovat yhdessä voimakkaan tunnelman. Teokseen on veistetty Maiju Lassilan, Elmer Diktoniuksen ja Elvi Sinervon kirjoittamia muistolauseita. Lisäksi siinä on katkelma Kansainvälisestä ja etusivulla teksti: Punaisten puolella taistelleiden, kaatuneiden ja vankileireillä tuhoutuneiden naisten ja miesten muistolle. Takasivulla lukee: Kun kaikki tiet päättyvät täytyy ajatella.Veistos paljastettiin 30.8.1970 ja se kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Teoksen materiaali on pronssia ja jalusta on punaista graniittia. | Taisto Martiskainen's (1943-1982) entry 'Crescendo' won the 1968 competition for a memorial to victims of the Civil War. The name 'Crescendo' is a musical term and means increasing in volume. This abstract work consists of wave-like folds from which human heads jut out, as if trying to free themselves from the prison of the surrounding heavy form. As the figures try to release themselves their faces twist in agony. Individual characteristics have vanished almost completely, and a grim monotony creates a nightmarish atmosphere. The expressionistic forms and surrealistically abstract representation of suffering create a very strong feeling.The memorial verses written by the poets Maiju Lassila, Elmer Diktonius and Elvi Sinervo are inscribed in the work. It also contains a passage of the 'Internationale' and, on the front side, the text "In memory of the men and women who fought, fell and perished in prison camps for the Reds", and, on the back, the text "When all roads end it is time to think".The bronze sculpture was unveiled in 1970. The pedestal is made of red granite. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Crescendo / Vuoden 1918 Kansalaissodan uhrien muistomerkki | Crescendo (Vuoden 1918 Kansalaissodan uhrien muistomerkki)/ A Memorial to those who fell in the 1918 | Nordenskiöldinkatu/ P.Stadiontie, Taka-Töölö | Nordenskiöldsgatan / Norra Stadionvägen, Bortre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/crescendo-vuoden-1918-kansalaissodan-uhrien-muistomerkki-taisto-martiskainen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/crescendo-vuoden-1918-kansalaissodan-uhrien-muistomerkki-taisto-martiskainen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/crescendo-vuoden-1918-kansalaissodan-uhrien-muistomerkki-taisto-martiskainen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.976216+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "maratonreitti", "MM05", "pronssi", "kansalaissota", "sota", "taistelu", "taisto martiskainen", "graniitti"], "sv": ["brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "krig", "taisto martiskainen", "granit"], "en": ["bronze", "hcam", "marathontrack", "taisto martiskainen", "war", "granite"]} | Point | 24.925196 | 60.190807 | Taisto Martiskainen: Crescendo / Vuoden 1918 Kansalaissodan uhrien muistomerkki, 1970. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Teija Mononen | Crescendo / Monumentet över offren år 1918 | Taisto Martiskainen: Crescendo / Monumentet över offren år 1918, 1970. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Teija Mononen | Taisto Martiskainens (1943-1982) förslag Crescendo kom på första plats i en tävlan om ett monument över offren under inbördeskriget 1918. Crescendo är en musikterm för "med växande tonstyrka". Ur skulpturens abstrakta vågformade veck tränger människohuvuden som om de försökte frigöra sig från den tunga formens fängelse. Anletsdragen är förvridna av smärta, alla individuella drag är nästan utplånade och verkets kusliga monotoni skapar en mardrömslik stämning. De expressionistiskt huggna formerna och den surrealistiska, abstrakta beskrivningen av lidandet skapar tillsammans en stark stämning. Skulpturen har inskriptioner med texter av Maiju Lassila, Elmer Diktonius och Elvi Sinervo samt ett stycke ur Internationalen.På framsidan finns texten "Punaisten puolella taistelleiden, kaatuneiden ja vankileireillä tuhoutuneiden naisten ja miesten muistolle" (Till minne av de kvinnor och män som stred på den röda sidan, stupade och förintades i fånglägren) och på baksidan "Kun kaikki tiet päättyvät täytyy ajatella" (När alla vägar tar slut måste vi tänka). Monumentet avtäcktes 1970. Skulpturen är utförd i brons och sockeln är av röd granit. Verket hör till HAM:s egen samling. | Taisto Martiskainen: Crescendo / A Memorial to those who fell in the 1918, 1970. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Teija Mononen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22997 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Walter Runeberg", "sv": "Konstn\u00e4r Walter Runeberg", "en": "Artist Walter Runeberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1893", "sv": "Publicerad 1893", "en": "Published 1893"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6623 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/danaidit2.jpg | Danaidit olivat kreikkalaisessa mytologiassa Argoksen kuninkaan Danaoksen viisikymmentä tytärtä. Riitaannuttuaan veljensä Aigyptoksen kanssa ja paetessaan Egyptistä Danaos kieltäytyi antamasta tyttäriään puolisoiksi tämän viidellekymmenelle pojalle. Lopulta kuningas suostui, mutta antoi tyttärilleen käskyn surmata miehensä hääyönä.Ainoastaan Hypermnestra ei totellut. Hänen miehensä jäi elämään ja surmasi Danaoksen kostoksi veljiensä surmasta. Aviomiehensä surmanneet isälleen kuuliaiset tyttäret puolestaan joutuivat kreikkalaisten Manalassa Haadeksessa rangaistukseksi ikuisesti kantamaan vettä rikkinäisillä ruukuilla. Tämä loputtoman työn vertauskuva on paljon käytetty aihe länsimaisessa kuvataiteessa.Walter Runeberg on käsitellyt myyttiä hienostuneen tyylitellysti. Lähes luonnollista kokoa olevat kaksi naista on muotoiltu varsin naturalistisesti, mutta asennoissa ja ilmeissä on edelleen voimakas pyrkimys ihanteellisuuteen. Ekspressiivisempi Art Nouveau alkaa kuitenkin tehdä jo tuloaan tässä teoksessa. Veistoksesta huokuu vahva eroottinen lataus, joka korostuu hahmojen asennoissa. Loputon kärsimys ja syvä epätoivo on kuvattu paradoksaalisen sulokkaasti.Teos valmistui vuonna 1893 ja se pystytettiin alunperin Eiraan liikemies Uno Staudingerin hankkimana Sairaala Ensin (nyk. Villa Ensi) puistoon. Veistos sijoitettiin 1950 tilapäisesti Lastensairaalan piha-alueelle.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In Greek mythology, the Danaides are the fifty daughters of Danaus, the king of Argos. After falling into a dispute with his brother Aigyptos and fleeing Egypt, Danaus refused to marry his daughters to Aigyptos' fifty sons. Finally, he agreed, however, instructing his daughters to kill their husbands during the wedding night. One of the daughters, Hypermnestra, neglected the orders and her husband killed Danaus in revenge of his slain brothers. The obedient daughters were also punished - they were condemned to pour water perpetually into a jar with a hole in the bottom in Hades.This symbol of endless labour is a well-worn subject in Western art. In Walter Runeberg's hands it has received a refined and stylish treatment. Despite the rather naturalistic forms of the two women in the sculpture their postures and faces still show a strong idealistic influence. The stronger expressiveness of Art Nouveau is, however, already present. The work has a substantial erotic charge, highlighted by the positions of the figures. Runeberg has depicted their endless suffering and deep despair with paradoxical gracefulness.The bronze sculpture was finished in 1893 and was originally located in the park of the Sairaala Ensi hospital (now Villa Ensi) thanks to Uno Staudinger, a businessman. Now it is located in the district of Töölö outside the Childrens' Clinic.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Danaidit | Danaidit / The Danaides | Lastenklinikka, Stenbäckinkatu 11, Taka-Töölö | Barnkliniken, Stenbäcksgatan 11, Bortre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/danaidit-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/danaidit-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/danaidit-walter-runeberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:21.989418+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["deponointi", "sairaala", "talletus"]} | Point | 24.909246 | 60.186623 | Walter Runeberg: Danaidit, 1893. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Danaiderna | Walter Runeberg: Danaiderna, 1893. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Danaiderna var kung Danaos femtio döttrar i den grekiska mytologin. Efter ett gräl med brodern Aigyptos flydde Danaos från Egypten med sina döttrar och vägrade ge dem som hustrur åt broderns femtio söner. Slutligen tvingades Danaos ge efter, men han befallde döttrarna att dräpa sina män på bröllopsnatten. Endast Hypermestra skonade sin man som sedan dräpte Danaos för att hämnas för sina bröder. Som straff dömdes danaiderna att för evigt ösa vatten med söndriga krukor i Hades. Symbolen för det fåfänga arbetet förekommer ofta i bildkonsten.Walter Runebergs grepp är förfinat stiliserande. De två kvinnornas gestalter i nästan naturlig storlek är närmast naturalistiska, men i kroppsställningarna och ansiktsuttrycken kan man urskilja en stark strävan till idealisering. Inflytande från Art Noveau-stilens expressivare uttryck kan redan skönjas. Danaiderna kännetecknas av en stark erotisk laddning, som betonas av gestalternas ställningar. Evigt lidande och djup förtvivlan avbildas paradoxalt intagande.Walter Runebergs Danaiderna är från 1893 och placerades ursprunligen på affärsmannen Uno Staudigers initiativ i Sjukhuset Ensis park (Villa Ensi). Materialet är brons.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Walter Runeberg: The Danaides. 1893. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22998 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 J. T. Sergel", "sv": "Konstn\u00e4r J. T. Sergel", "en": "Artist J. T. Sergel"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1805", "sv": "Publicerad 1805", "en": "Published 1805"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6633 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ehrensvardin-hauta-1.jpg | Augustin Ehrensvärdin (1710-1772), Suomenlinnan perustajan hautamuistomerkki on Suomenlinnassa Susisaaren suurella linnanpihalla. Itse Kustaa III teki luonnoksen hautamuistomerkkiä varten Parolan nummella ja sen viimeisteli C. A. Ehrensvärd. Työn sai toteuttaakseen kuvanveistäjä J. T. Sergel. Lopulliseen asuunsa hautamuistomerkki valmistui vasta vähän ennen Ruotsin vallan loppua luultavasti v. 1805.Augustin Ehrensvärd oli 10 vuotta väliaikaisesti haudattu (1772-1782) kaupungin hautausmaalla olleeseen hautaholviin odottamassa Viaporin haudan valmistumista. Laivan keulanmuotoiset osat, antiikin kypärä, kilpi. miekka ja serafimiritarikunnan ketju on valettu voittoisan saaristolaivaston luojan kunniaksi Ruotsinsalmen taistelussa vallattujen tykkien metallista.Hautapaaden graniittijalusta oli paikoillaan jo v. 1788; sen oli hakannut Nils Stenstam ja siinä on teksti: Tässä lepää kreivi Augustin Ehrensvärd, sotamarsalkka, ritari ja Kuninkaallisen Majesteetin Ritarikunnan komentaja, töittensä, Suomenlinnan linnoituksen ja armeijan laivaston ympäröimänä. - Kustaa III:n käskystä ja hänen luonnoksensa mukaan pystytetty 1788 elähdyttämään tämän sotapäällikön ja kansalaisen esimerkkiä seuraten mieliä ja sydämiä harrastamaan ja tahtomaan isänmaan hyötyä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The memorial to Augustin Ehrensvärd (1710-1772), the founder of the Suomenlinna island fortress, is located in the large courtyard on Suomenlinna's Susisaari island. The memorial is based on a sketch made by the Swedish king Gustavus III, which was finalized by C.A. Ehrensvärd. It was commissioned from J.T. Sergel, and finally completed in probably 1805, only a few years before Sweden ceded Finland to Russia. During 1772-1782 Ehrensvärd lay in a temporary vault in the city cemetery until he could be moved to the grave in Suomenlinna.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ehrensvärdin hauta | Ehrensvärdin hauta / Ehrensvärd's grave | Linnanpiha, Susisaari, Suomenlinna | Borggården på Vargön, Sveaborg | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ehrensvardin-hauta-j-t-sergel/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.002595+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.98585 | 60.14414 | J. T. Sergel: Ehrensvärdin hauta, 1805. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ehrensvärds grav | J. T. Sergel: Ehrensvärds grav, 1805. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Monumentet på Augustin Ehrensvärds (1710-1772) grav, Sveaborgs skapare, finns på den s.k. stora borggården på Vargön. Det första utkastet till ett monument på Parolamalmen gjordes av självaste Gustav III. Utkastet bearbetades av C.A. Ehrensvärd. Monumentet utformades slutligen av skulptören J.T. Sergel.Monumentet stod färdigt först något innan den svenska tidens slut, antagligen 1805. Augustin Ehrensvärds stoft var tillfälligt placerat i ett gravvalv på stadens gravgård fram till 1782 då graven på Sveaborg var färdig. Till den segerrika skärgårdsflottans skapares ära gjöts fartygsstävarna, den antika hjälmen, svärdet och skölden, och serafimerordens kedja i brons av kanoner som hade tagits i slaget vid Svensksund 1790. Granitstommen höggs redan 1788 av stenhuggaren Nils Stenman.På långsidorna finns följande inskrifter:"Här hvilar Grefve Augustin Ehrensvärd Fältmarksalk Riddare och Commendeur af Kgl Mijts Orden Omgifven af sina Werk Sveaborgs fästning Arméens flotta Efter Gustaf IIIs befallning och Egit utkast Uprest MDCCLXXXVIII At i Fältherrens och Medborgarens spår Lifva Snillen at kunna hjertan at vilja gagna Fäderneslandet."Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | J. T. Sergel: Ehrensvärd's grave, 1805. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
22999 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Felix Nylund", "sv": "Konstn\u00e4r Felix Nylund", "en": "Artist Felix Nylund"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1941", "sv": "Publicerad 1941", "en": "Published 1941"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6533 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ehrenstrom-ja-engel3.jpg | Felix Nylundin taiteessa näkyy puhtaan veistoksellisen muodon kunnioitus. Varhaisista teoksista kumpuaa sielukas ja lyyrinen tunnelma. Myöhemmin hän siirtyi tyylitellympään ja selväpiirteisempään muotoon.Reliefissä on kuvattu vastatusten Helsingin keskustan suunnittelijat. Tekstissä lukee: J.A.Ehrenström 28.8.1762-15.4.1874 C.J.L.Engel 3.7.1776-14.5.1840 Nämä miehet loivat Helsingin monumentaalisen keskuksen - Dessa män skapade Helsingfors monumentala centrum. Helsinki-Seura, Helsingfors-Samfundet Pro Helsingfors Felix Nylund kuoli ennen teoksen valmistumista ja työn suorittivat loppuun alkuperäisluonnosten pohjalta Oskari Jauhiainen ja Aimo Tukiainen. Teoksen valmistumista valvoivat lisäksi Emil Wikström ja Viktor Jansson.Teos paljastettiin Helsingin yliopiston muurissa vuonna 1941 ja sen materiaalina on pronssi. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Felix Nylund's art displays a respect for pure sculptural shape. While his early works flow with soulful and lyric atmosphere, he later turned towards more stylized and clear form. The relief Ehrenström and Engel depicts the planners of Helsinki's city centre facing each other. The piece is inscribed with the text "J.A.Ehrenström 28.8.1762- 15.4.1874 C.J.L.Engel 3.7.1776-14.5.1840 Nämä miehet loivat Helsingin monumentaalisen keskuksen - Dessa män skapade Helsingfors monumentala centrum. Helsinki-Seura, Helsingfors- Samfundet Pro Helsingfors" (J.A.Ehrenström August 28, 1762- April 15, 1874 C.J.L.Engel July 3, 1776-May 14, 1840 These men created the monumental centre of Helsinki.)Felix Nylund died just before the relief was completed. It was finished by Oskari Jauhiainen and Aimo Tukiainen on the basis of original drawings. In addition, Emil Wikström and Viktor Jansson supervised the work. The work was unveiled in 1941 and it is made of bronze. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ehrenström ja Engel | Ehrenström ja Engel / Ehrenström and Engel | Yliopistonkatu 1 | Universitetsgatan 1 | Yliopistonkatu 1 | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ehrenstrom-ja-engel-felix-nylund/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ehrenstrom-ja-engel-felix-nylund/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ehrenstrom-ja-engel-felix-nylund/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.016790+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["pronssilaatta"]} | Point | 24.950558 | 60.169968 | Felix Nylund: Ehrenström ja Engel, 1941. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ehrenström och Engel | Felix Nylund: Ehrenström och Engel, 1941. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Felix Nylunds konst kännetecknas av respekt för den rena skulpturala formen. Hans tidigaste verk är själfulla och lyriska. Senare övergick han till en mer stiliserad och distinkt form. Reliefen avbildar skaparna av Helsingfors centrum i profil, vända mot varandra. Texten lyder: "J.A.Ehrenström 28.8.1762-15.4.1874 C.J.L.Engel 3.7.1776-14.5.1840 Nämä miehet loivat Helsingin monumentaalisen keskuksen - Dessa män skapade Helsingfors monumentala centrum. Helsinki-Seura, Helsingfors-Samfundet Pro Helsingfors" Felix Nylund dog innan reliefen var färdig och arbetet slutfördes utgående från Nylunds skisser av Oskari Jauhiainen och Aimo Tukiainen. Arbetet övervakades dessutom av Emil Wikström och Viktor Jansson. Reliefen som är gjuten i brons avtäcktes 1941. Den ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Felix Nylund: Ehrenström and Engel, 1941. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23000 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Anu Kiiskinen", "sv": "Konstn\u00e4r Anu Kiiskinen", "en": "Artist Anu Kiiskinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1996", "sv": "Publicerad 1996", "en": "Published 1996"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6539 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/eilentänäänhuomenna.jpg | Mustankivenpuisto on tehty Vuosaaren entisen kivilouhimon paikalle. Puiston halki kiemurtelee Anu Kiiskisen maasta ja kivestä muokattu maisemateos nimeltään Elo, jonka suunnittelutyön yhteydessä Eilen tänään huomenna teräsveistos syntyi. Veistos on puiston läntisen sisäänkäynnin kohdalla päiväkodin vireisellä pienellä aukiolla ja se liittyy luontevasti maisemateoksen kanssa Vuosaaren merelliseen aihemaailmaan. Veistoksen materiaali on polttoleikattua cortén teräslevyä ja mitat ovat 2 x 3 metriä. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Mustankivenpuisto (Blackstone park) is located at the former Vuosaari quarry. an earth-and-stone work, which winds through the park. Kiiskinen conceived the steel sculpture 'Yesterday Today Tomorrow' during the designing of 'Elo', an earth-and-stone work, which winds through the park. The steel is located at the western entrance to the park in a small square near a day-care centre. Together with 'Elo', it is an integral element of Vuosaari's marine environment. The piece is made of flame-cut steel plate and measures 2 by 3 metres. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Eilen, tänään, huomenna | Eilen Tänään Huomenna/ Yesterday Today Tomorrow | Mustankivenpuisto, Vuosaari | Svartstensparken, Vuosaari | Mustankivenpuisto, Vuosaari | http://hamhelsinki.fi/sculpture/eilen-tanaan-huomenna-anu-kiiskinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/eilen-tanaan-huomenna-anu-kiiskinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/eilen-tanaan-huomenna-anu-kiiskinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00980 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.032447+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["steel", "hcam", "anu kiiskinen", "environmental art"], "fi": ["ymp\u00e4rist\u00f6taide", "ter\u00e4s", "anu kiiskinen", "milj\u00f6taide", "HKTM"], "sv": ["milj\u00f6konst", "anu kiiskinen", "st\u00e5l", "hskm"]} | Point | 25.13964 | 60.20554 | Anu Kiiskinen: Eilen, tänään, huomenna, 1996. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Museokuva | Igår, idag, imorgon | Anu Kiiskinen: Igår, idag, imorgon, 1996. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Museokuva | Svartstensparken ligger vid det gamla stenbrottet i Nordsjö. Genom parken slingar sig Anu Kiiskinens lanskapskonstverk "Liv" av jord och sten som också stålskulpturen "Igår, idag, imorgon" ansluter sig till. Skulpturen står vid parkens västra ingång på en öppen plats vid ett daghem och ansluter sig naturligt till den marina miljön i Nordsjö. Den mäter 2 x 3 meter och är utskuren med skärbrännare av cortén-stålplåt.Verket hör till HAM:s egen samling. | Anu Kiiskinen: Yesterday Today Tomorrow, 1996. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Museokuva | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23001 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Lauri Lepp\u00e4nen", "sv": "Konstn\u00e4r Lauri Lepp\u00e4nen", "en": "Artist Lauri Lepp\u00e4nen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1953", "sv": "Publicerad 1953", "en": "Published 1953"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "LINK", "name": {"fi": "Puhuvat patsaat", "sv": "Statyn talar till dig", "en": "The statue talks to you"}, "www": {"fi": "http://www.vihreatsylit.fi/?p=6761", "sv": "http://www.vihreatsylit.fi/sv/?p=6761", "en": "http://www.vihreatsylit.fi/en/?p=6761"}, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6604 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/einoleino.jpg | Eino Leino (1878-1926) on suomalaisen lyriikan rakastettu klassikko. Eino Leinon seura, Suomen kulttuurirahasto ja Kustannus Oy Otava järjestivät 1948 Eino Leinon muistomerkkikilpailun. Lopullinen tulos ratkesi vasta 1951 järjestetyssä kutsukilpailussa, johon osallistuivat ensimmäisessä mittelössä parhaiten menestyneet. Lauri Leppänen (1895-1977), Eino Leinon henkilökohtainen ystävä, sai lopulta muistomerkin tehtäväkseen. Muistomerkki paljastettiin 1953.Muotokuvataiteilijana ja sankarimuistomerkkien suunnittelijana ansioituneen Leppäsen tekemästä veistoksesta tuli dynaaminen ja massiivinen, eurooppalaisessa runoilijoiden muistomerkkiperinteessä yleinen haltioitumista ja innoitusta korostava teos. Veistos on Leppäsen tuotannolle luonteenomaisesti ekspressiivinen ja tehokasta luonteikkuutta hakeva. Pronssinen muistomerkki on jalustoineen 4,2 metriä korkea.Ennen veistoksen pystytystä sen sijoituspaikasta käytiin laajaa keskustelua. Lauri Leppänen sanoi suunnitelleensa patsaan Eino Leinon kadun ja Topeliuksenkadun kulmaan ja toivoi, ettei veistosta sijoitettaisi Esplanadin puiston sisään vaan paikkaan, jossa se saisi neutraalin arkkitehtonisen taustan.Kuvanveistäjä Leppäsen nuoret kollegat ja ateljee-avustajat tekivät kepposen Leinon patsaalle ennen veistoksen pronssivalua ja painoivat viidenmarkan kolikon runoilijan ojennettuun vasempaan kämmeneen. Heidän mielestään runoilija oli todennäköisesti rahan tarpeessa. Kolikko on edelleen paikoillaan, vaikkakaan ei selkeästi erotu pronssin seasta. Tekijänoikeudenhaltijana kuvanveistäjä Leppänen on aikoinaan hyväksynyt harmittoman kepposen, eikä ole vaatinut teoksesta uutta valua.Leinon runosta "Väinämöisen laulu" on veistokseen valettu siteeraus:YKSI ON LAULU YLITSE MUIDEN IHMISEN AATTEHEN HENGEN ANKARA LAULU.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Patsas puhuu sinulle: http://www.vihreatsylit.fi/?p=6761 | Eino Leino (1878-1926) is a well-loved classic author of Finnish lyrics. In 1948, the Eino Leinon society, the Finnish Cultural Foundation and the publishing company Otava organized a competition for a memorial to Eino Leino. The results first came in 1951 when the best participants of the first round were invited to the second round. The memorial was finally commissioned from Lauri Leppänen (1895-1977), a personal friend of Eino Leino.Leppänen is known for his portraits and memorials. This sculpture is dynamic and massive, a typical example of European memorials to poets in its emphasis on exaltation and inspiration. Its expressiveness and strong character are emblematic of Leppänen's work.The memorial is made of bronze and 4.2 metres high. It was unveiled on July 6, 1953, on the 75th anniversary of Eino Leino. Its location was debated widely prior to the unveiling. Lauri Leppänen had designed it for placement in the corner of "Eino Leinon katu" and "Topeliuksen katu" streets. He had therefore hoped that it would not be placed within the Esplanadi park - but rather in a place where it would have a neutral, architectural background.The sculpture includes a passage from Leino's poem 'Väinämöisen laulu' (The song of Väinämöinen): Yksi on laulu ylitse muiden ihmisen aattehen hengen ankara laulu (One is the voice above all others/the stern voice of man's beliefs)The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum.The statue talks to you: http://www.vihreatsylit.fi/en/?p=6761 | Eino Leino | Eino Leino | Teatteriesplanadi, Kaartinkaupunki | Teateresplanaden, Kaartinkaupunki | Teatteriesplanadi, Kaartinkaupunki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/eino-leino-lauri-leppanen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/eino-leino-lauri-leppanen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/eino-leino-lauri-leppanen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00130 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.048721+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["runoilija", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "kirjailija", "pronssi", "markka", "puhuvapatsas", "puhuva patsas"], "en": ["poet", "author", "writer", "bronze", "hcam", "marathontrack", "The statue talks"], "sv": ["f\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "Statyn talar"]} | Point | 24.945229 | 60.16757 | Lauri Leppänen: Eino Leino, 1953. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Yehia Eweis | Eino Leino | Lauri Leppänen: Eino Leino, 1953. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Yehia Eweis | Eino Leino (1878-1926) är den finska lyrikens avhållne klassiker. Eino Leino-sällskapet, Suomen kulttuurirahasto och förlaget Otava ordnade 1948 en tävling om en staty av Leino. Vem som skulle få uppdraget avgjordes slutligen i en tävling för inbjudna 1951. Uppdraget gick till Lauri Leppänen (1895-1977) som var personlig vän till Eino Leino.Leppänen, känd för sina porträtt och hjältegravsmonument, gjorde en dynamisk och massiv Eino Leino, som i den europeiska diktarmonumenttraditionens anda betonar inspirationen och hänryckningen. Eino Leino-statyn är gjuten i brons och 4,2 m hög. Den avtäcktes den 6 mars 1953 på Leinos 75-årsdag, efter en omfattande diskussion om var statyn skulle placeras. Lauri Leppänen hade tänkt sig att statyn skulle stå i hörnet av Eino Leinos gata och Topeliusgatan och ville att statyn skulle placeras så att den fick en mer neutral arkitektonisk bakgrund än inne på Esplanaden. På sockeln finns ett Leino-citat: "Yksi on laulu ylitse muiden ihmisen aattehen hengen ankara laulu"Verket hör till HAM:s egen samling.Statyn talar till dig: http://www.vihreatsylit.fi/sv/?p=6761 | Lauri Leppänen: Eino Leino, 1953. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Yehia Eweis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23002 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1938", "sv": "Publicerad 1938", "en": "Published 1938"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6610 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/elaman_nektaria.jpg | Opiskeltuaan ensin arkkitehtuuria G. Finne siirtyi Taideteollisuuskouluun, josta hän valmistui huonekaluarkkitehdiksi. Tämän jälkeen hän suuntasi kulkunsa Wieniin, vuosisadan alun suureen taidekeskukseen, ja sai siellä vaikutteita mm. kuuluisalta arkkitehdiltä Joseph Hoffmannilta. Wieniläisvaikutteet ovat aistittavissa Finnen tuotannossa tiettynä keveytenä sekä siroutena, mikä erottuu ajan suomalaisesta hieman karusta kansallisromanttisesta tyylistä.Arkkitehti Väinö Vähäkallion suunnitteleman Oy Alko Ab pääkonttorin seinässä oleva Elämän nektaria -teos on viidestä osasta koostuva keramiikkareliefi, jossa Gunnar Finnen ilmaisutyyli on klassinen, mutta tyylittelevä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Having first studied architecture Gunnar Finne enrolled in the Institute of Industrial Arts from where he graduated as a furniture designer. He then travelled to Vienna, the great city of art at the turn of the century, where he was much influenced by, for example, the renowned architect Joseph Hoffmann. Hoffmann's influence is apparent in the lightness and subtlety of Finne's work which was uncommon among Finnish sculptors of the period who applied a slightly rugged National Romantic style. The work is a relief consisting of five parts and mounted on the facade of the Alko Inc. headquarters designed by Väinö Vähäkallio. Despite being stylized, Finne's means of expression are clearly classical. While his intention was not to produce realistic figures but to stress symbolism and the context created by the surroundings, he never abandoned clear human or animal form.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Elämän nektaria | Elämän nektaria / The Nectar of Life | Oy Alkoholiike Ab, Salmisaarenranta 7, Ruoholahti | ALKO-bolagen, Sundholmsstrand 7, Gräsviken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/elaman-nektaria-gunnar-finne/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.064676+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.900856 | 60.163227 | Gunnar Finne: Elämän nektaria, 1938. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Livets nektar | Gunnar Finne: Livets nektar, 1938. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Gunnar Finne studerade först arkitektur och sedan vid Centralskolan för konstflit, där han blev möbelarkitekt. Han fortsatte sina studier i Wien, det unga seklets stora konstcentrum, där han bl.a. tog intryck av arkitekten Joseph Hoffmann. Något som avspeglar sig i hans verk i den lätthet och elegans som skiljer hans verk från tidens karga nationalromantiska stil. Stilen i den keramikrelief i fem delar som Finne utförde för Alkos huvudkontor (arkitekt Väinö Vähäkallio) är klassisk och samtidigt stiliserande. Figurerna är inte realistiska, utan symboliskt gestaltade men med tydligt urskiljbara människo- och djurfigurer.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Gunnar Finne: The Nectar of Life, 1938. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23003 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Wikstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Wikstr\u00f6m", "en": "Artist Emil Wikstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1902", "sv": "Publicerad 1902", "en": "Published 1902"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6540 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/eliaslönnrot.jpg | Elias Lönnrot (1802-84) oli lääketieteen tohtori, kielitieteilijä sekä suomen kielen ja kansanrunouden tutkija ja kerääjä. Vuosina 1853-62 hän toimi Helsingin yliopiston suomen kielen ja kirjallisuuden professorina. Lönnrot oli merkittävimpiä suomen kielen kehittäjiä 1800-luvulla ja työskenteli uutterasti sen aseman parantamiseksi. Lönnrotin julkaisutoiminta oli erittäin laajaa. Se ulottui lääketieteellisistä artikkeleista Kantelettareen (1841) sekä kansalliseepokseen Kalevalaan, jonka runot hän keräsi, toimitti ja julkaisi (1835, 1849). Myös suomalais-ruotsalainen sanakirja oli hänen toimittamansa (1880). Lönnrotista tuli jo elinaikanaan kansallisesti tunnustettu ja palkittu suurmies.Suomalaisen Kirjallisuuden Seura järjesti Lönnrotin muistomerkkikilpailun 1899. Emil Wikström (1864-1942) sai veistoksen tehtäväkseen. Lopullinen, 1901 valmistunut ehdotus oli muuttunut huomattavasti alkuperäisestä luonnoksesta ja siinä oli näkyvissä patsaskilpailussa toiseksi jääneen Emil Halosen ehdotuksen vaikutusta. Veistos valettiin pronssiin Brysselissä ja paljastettiin dramattisissa olosuhteissa, yöllä 18.10.1902. Suomi oli vielä osa Venäjän keisarikuntaa ja kansallistunnon ilmenemistä vahdittiin tarkasti. Helsingin kaupunki oli edelleisenä vuonna luovuttanut patsaalle paikan Kirkkotorilta.Muistomerkissä yhdistyy realistinen veistosnäkemys osittain runollisiin ja mielikuvituksellisiin aiheisiin. Lönnrot istuu runonkerjuumatkalla pieksut jalassa kirjoittamassa muistikirjaan kuuntelemiaan syntysanoja ja lauluja. Selvästi näköisenä esitetyn Lönnrotin vierellä on kaksi runohengen ruumiillistumaa. Vasemmalla on Väinämöinen, Kalevalan eeppisten ja loitsurunojen symboli. Oikealla jalustan juurella on Kantelettaren ja Kalevalan lyyristen ja laulurunojen vertauskuvana Impi.Veistoksen kivisen jalustan sivulla on kalevalaisen tietäjän Antero Vipusen "piilokuva". Vipusen viiksekkäät kasvot ovat kohokuvana ja ylösalaisin Väinämöisen alla.Vipunen oli tietäjä-jättiläinen, jolta Väinämöinen meni kysymään neuvoa ja tiedustelemaan puuttuvia sa… | Elias Lönnrot (1802-84) was a Doctor of Medicine, a linguist, a scholar of the Finnish language and a collector of Finnish folk poetry. He was the professor of Finnish language and literature at the University of Helsinki in 1853-62 and also played a key role in developing Finnish and improving its status in the 19th century. Lönnrot published extensively; his works extend from articles on medicine to `Kanteletar' (1841), a collection of Finnish folklore, and `Kalevala' (1835, 1849), the Finnish national epic, whose poems he also collected and edited. In addition, he edited a Finnish-Swedish dictionary (1880). Already during his lifetime Lönnrot won national acclaim. He also received numerous awards.In 1899 the Finnish Literature Society organized a competition for a memorial for Lönnrot. The memorial was commissioned from Emil Wikström (1864-1942), the winner of the competition. The final proposal (1901), however, differed considerably from the original draft. It was clearly influenced by Eemil Halonen's competition entry which had finished second. Wikström's sculpture was cast in bronze in Brussels and unveiled on October 18, 1902. The work combines realistic sculpture with poetical and fantastic themes. It depicts Lönnrot on one of his folklore-collecting journeys, writing down the mythical words and poems he has just been sung. Beside the clearly realistically depicted Lönnrot are two personifications of poetic spirit. On Lönnrot's left is Väinämönen, the symbol of `Kalevala's' epic and magic verses, rising from the head of Vipunen, represented in bas-relief. On the right is Impi, symbolising the lyric poems and songs of `Kalevala' and `Kanteletar'.Wikström intended to add Tapio, the forest god, as a protector of cattle but due to high costs the idea had to be abandoned. After the memorial was unveiled, Wikström was criticized for depicting both Lönnrot and the folklore figures with equal realism. The front of the pedestal contains Lönnrot's name and the text: "Sain sanat salasta ilmi, Kalevala" (The words I … | Elias Lönnrot | Elias Lönnrot | Lönnrotin puistikko, Lönnrotinkatu 5, Kamppi | Lönnrotsskvären Lönnrotsgatan 5-7, Kampen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/elias-lonnrot-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/elias-lonnrot-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/elias-lonnrot-emil-wikstrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.079149+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["scholar", "author", "national author", "writer", "bronze", "hcam", "Kalevala", "emil wikstr\u00f6m", "researcher"], "fi": ["HKTM", "kilpailu", "kansalliskirjailija", "kirjailija", "pronssi", "Kalevala", "tutkija", "emil wikstr\u00f6m"], "sv": ["f\u00f6rfattare", "nationalf\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "Kalevala", "forskare", "emil wikstr\u00f6m"]} | Point | 24.938704 | 60.166687 | Emil Wikström: Elias Lönnrot, 1902. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Elias Lönnrot | Emil Wikström: Elias Lönnrot, 1902. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Elias Lönnrot (1802-84) var doktor i medicin, språkvetere och forskare i det finska språket och den finska folkdiktningen. Han var professor i finska och finsk litteratur vid Helsingfors universitet 1853-62. Lönnrot utvecklade det finska språket på 1800-talet och arbetade idogt för att förbättra det finska språkets ställning. Lönnrots texter omspänner ett vitt område, han publicerade allt från artiklar i medicin till Kanteletar (1841) och nationaleposet Kalevala, vars dikter han upptecknade, redigerade och gav ut (1835, 1849). Han var också redaktör för den finsk-svenska ordboken som gavs ut 1880.Lönnrot var redan under sin livstid en uppburen och prisbelönt storman. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (finska litteratursällskapet) ordnade en tävlan om ett monument 1899. Emil Wikström (1864-1942) fick uppdraget. Hans slutliga förslag som var färdigt 1901 hade förändrats mycket sedan den första skissen och visade intryck av Emil Halonens förslag som hade fått andra pris. Skulpturen gjöts i brons i Bryssel och avtäcktes den 18 oktober 1902.Wikström kombinerar ett realistiskt avbildande med motiv från dikt och fantasi. Lönnrot avbildas med pjäxor på fötterna och i färd med att skriva ursprungsord och sånger i sitt skrivblock. Bredvid honom till vänster stiger Väinämöinen, symbolen för Kalevalas episka sånger och trollkväden, upp ur Vipunens buk som framställs i relief. På högra sidan vid sockelns fot sitter den väna mön Impi, som symboliserar de lyriska sångerna i Kanteletar och Kalevala. På stensockeln finns en dold bild av kalevala-vetaren Antero Vipunen. Vipunens ansikte är avbildat uppochner under Väinämöinen.Det var meningen att Tapio, kreaturens beskyddare, skulle stå bakom Lönnrot, men av kostnadsskäl lämnades den tredje figuren bort. Efter avtäckningen kritiserades Wikström för att han hade avbildat både Lönnrot och de mytologiska gestalterna i samma realistiska stil.På sockeln finns utöver Lönnrots namn texten "Jag fick ut de dolda orden, Kalevala".Verket hör till HAM:s egen samling. | Emil Wikström: Elias Lönnrot, 1902. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23004 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Sanna Koivisto", "sv": "Konstn\u00e4r Sanna Koivisto", "en": "Artist Sanna Koivisto"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1995", "sv": "Publicerad 1995", "en": "Published 1995"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6541 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/emilha.jpg | Sanna Koiviston suunnittelema, pronssiinvalettu muistoreliefi valmistui vuonna 1995. Teos koostuu Emil Halosen profiilikuvasta sekä tekstistä: "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen."Halonen oli taiteilijana graniitin käsittelyn ja puunveiston uranuurtaja, jonka opintoja Taideyhdistyksen piirustuskoulussa edelsi puusepän peruskoulutus. Halonen loi maineensa humorististen kansantyyppien kuvaajana, mutta hänen myöhäisempää tuotantoaan leimaa akateemisempi tyyli. Taiteilija suunnitteli lukuisia sankari- ja hautapatsaita sekä reliefejä, joista 17 on sijoitettu Hietaniemen hautausmaalle. Kalevala-aiheet muodostavat niinikään jatkuvan teeman taiteilijan tuotannossa. Henkikirjojen mukaan Halonen muutti perheineen Pitkänsillanranta 17:n (nykyinen Siltasaarenkärki 1) asuin- ja ateljeehuoneistoon 30.12.1919. Ateljeen rakentaminen oli aloitettu jo vuonna 1912. Linnansalmelta Helsinkiin muutettuaan taiteilija oleskeli Pitkänsillanrannan asunnossaan tiivisti aina kuolemaansa, vuoteen 1950, saakka.Muistoreliefi ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The bronze memorial relief by Sanna Koivisto was completed in 1995. It consists of a profile of Eemil Halonen and the text "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen" (The sculptor Eemil Halonen lived and worked in this studio in Saariniemi during 1912-1950).Halonen's approach to granite and wood was creative. Before he enrolled in the drawing school of the Finnish Art Society he trained as a carpenter. Although he is famous for his humorous folksy caricatures, his later work is more academic in style. He designed numerous memorials to fallen soldiers, grave stones and reliefs, 17 of which are in the Hietaniemi cemetary. The Kalevala is another typical theme in Halonen's oeuvre. According to the records, Halonen and his family moved to the residence and studio in Pitkänsillanranta 17 (now Siltasaarenkärki 1) on December 30, 1919, although the studio had been under construction from 1912. After having moved from Linnansalmi to Helsinki he spent most of his time in the Pitkänsillanranta apartment until his death in 1950.The relief doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Emil Halosen ateljeen muistoreliefi | Emil Halosen ateljeen muistoreliefi / Memorial Relief of the Emil Halonen studio | Siltasaarenkärki, Siltasaari | Broholmsudden 1, Broholmen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/emil-halosen-ateljeen-muistoreliefi-sanna-koivisto/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00530 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.094940+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.945621 | 60.17776 | Sanna Koivisto: Emil Halosen ateljeen muistoreliefi, 1995. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Relief till minne av Emil Halonens ateljé | Sanna Koivisto: Relief till minne av Emil Halonens ateljé, 1995. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | En minnesrelief i brons med Emil Halonens profil och text. Texten på reliefen lyder: "Tässä Saariniemen atelierihuoneistossa asui ja työskenteli v. 1912-1950 kuvanveistäjä Eemil Halonen" och påminner oss alltså att Halonen arbetade i denna ateljé från år 1912-1950.Emil Halonen var banbrytare när det gällde användningen av granit och trä. Han var till en början snickare och studerade senare vid konstföreningens ritskola. Halonen skapade sig ett rykte som skildrare av humoristiska folkliga typer, men hans senare produktion präglas av en mer akademisk stil. Halonen utförde ett stort antal hjältegravar, gravmonument och reliefer - på Sandudds begravningsplats finns sjutton. Han arbetade också med motiv från Kalevala. Halonen flyttade enligt mantalslängderna till bostads- och ateljévåningen på Långbrokajen 17 (nuvarande Broholmsudden 1) den 30 december 1919. Atlején hade börjat byggas redan 1912. Efter flyttningen från Linnansalmi till Helsingfors bodde och arbetade Halonen på Långbrokajen fram till sin död 1950.Minnesreliefen ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Sanna Koivisto: Memorial Relief of the Emil Halonen studio, 1995. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23005 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Denise Ziegler", "sv": "Konstn\u00e4r Denise Ziegler", "en": "Artist Denise Ziegler"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1999", "sv": "Publicerad 1999", "en": "Published 1999"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6617 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/epigrammeja.jpg | Katukaivojen valurautaisiin kansiin liittyvä Denise Zieglerin teos koostuu 8 muistolaatasta, jotka ovat jalkakäytävillä eri puolilla Helsingin keskustaa. Kaivon pyöreässä valurautaisessa kannessa on ohikulkijalle omistettu, lyhyt epigrammimuotoinen runo tai viesti.Lyhyet runo-viestit käsittelevät ohikulkijan tilannetta ja sijoituspaikkaa. Niiden ideana on vahvistaa jalankulkijan asemaa olennaisena ja yksilöllisenä osana kaupunkiympäristöä. "Muistolaatat" sijaitsevat valikoiduissa paikoissa Pohjoisesplanadilla, Mannerheimintiellä, Simonkadulla, Etelärannassa, Kampintorilla ja Yliopistokadun jalkakäytävillä. Epigrammeja Helsingin kaupungin jalankulkijoille -teoksen on tilannut Helsingin kaupungin rakennusviraston katuosasto. Teos liittyy katuosaston katutaide-sarjaan ja se kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Denise Ziegler on Sveitsissä syntynyt taiteilija, joka on asunut Suomessa vuodesta 1990. Hänen teoksiaan on mm. Helsingin kaupungin taidemuseossa ja Kiasmassa. Epigrammit:1. TÄMÄ TIE VIE MUISTOMERKKIEN JA RAKENNUSTEN OHI POHJOISEEN.Mannerheiminaukio, Kiasman edessä2. MINUT SIJOITETTIIN PUISTON LAIDALLE. OHIKULKIJA, KÄVELE KESKELLÄ TIETÄ.Pohjoisesplanadi / Kluuvinkatu, puiston laidalla3. OLEN KAUKOLÄMMÖN KANSI, MAANALAISTEN KÄYTÄVIEN VARTIJA.Yliopistonkadulla, Porthanian edessä4. KAUPUNGIN TAKAHUONEESSA NAUTIT NÄKYMÄSTÄ MERELLE.Eteläranta, Vanhan Kauppahallin takana5. TÄLLÄ PAIKALLA ODOTTI NAINEN JUURI KUN PUNAINEN PAKETTIAUTO AJOI OHI.Pohjoisesplanadi / Mikonkatu, suojatien edessä puiston puolella.6. PUNAINEN VALOUKKO SEISOO KADUN TOISELLA PUOLELLA, TÄÄLLÄ SEISON MINÄ.Mannerheimintie / Kalevankatu7. TÄMÄ KATU VIE ALASPÄIN RAUTATIEASEMALLE, SINÄ SUUNNISTAT YLÄMÄKEEN.Simonkatu, Lasipalatsin puoleinen jalkakäytävä (kuvassa)8. SEISOT KAMPIN AUKIOLLA, KOLMIOTA YMPÄRÖI HUMINA.Kampintori | Denise Ziegler's piece consists of eight cast-iron manhole covers in different locations in the city centre. Each round cover has a short epigrammatic poem or message for passers-by.The short poems, or messages, comment on the situation and location of the reader. The aim is to reinforce the status of pedestrians as important individual elements of the urban environment. These 'memorial plaques' can be found on pavements in streets around the City centre such as Pohjoisesplanadi, Mannerheimintie, Simonkatu, Eteläranta,Yliopistokatu and in the Kampintori square.EPIGRAMS;1. THIS ROAD TAKES YOU NORTH PAST MONUMENTS AND BUILDINGS.Mannerheim square, in front of Kiasma Museum of Contemporary art.2. I WAS PLACED AT THE EDGE OF THE PARK. PASSER-BY, WALK IN THE MIDDLE OF THE ROAD.Pohjoiseplanadi / Kluuvikatu, edge of the park.3. I AM A DISTRICT HEAT COVER, A GUARDIAN OF SUBTERRANEAN TUNNELS.Yliopistokatu, in front of Porthania.4. IN THE BACK ROOM OF THE CITY YOU ENJOY THE VIEW OF THE SEA.Eteläranta, behind the Old Market Hall.5. ON THIS SPOT A WOMAN WAS WAITING, JUST AS A RED VAN DROVE BY.Pohjoisesplanadi / Mikonkatu6. THE LITTLE RED MAN STANDS ON THE OTHER SIDE OF THE STREET, I AM STANDING HERE.Mannerheimintie / Kalevankatu7. THIS STREET LEADS DOWN TO THE RAILWAY STATION, YOU ARE HEADING UPHILL.Simonkatu, square in between Lasipalatsi and Forum shopping centre (in the picture).8. YOU ARE STANDING IN A SQUARE AT KAMPPI, A TRIANGLE SURROUNDED BY THE HUM OF THE CITY.At Kamppi, next to the Ernst Billgren's Meeting points.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Epigrammeja Helsingin kaupungin jalankulkijoille | Epigrams for Helsinki citizens | Kampintori | Kamptorget | Kampintori | http://hamhelsinki.fi/sculpture/epigrammeja-helsingin-kaupungin-jalankulkijoille-denise-ziegler/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/epigrammeja-helsingin-kaupungin-jalankulkijoille-denise-ziegler/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/epigrammeja-helsingin-kaupungin-jalankulkijoille-denise-ziegler/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.111794+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["rauta", "runo", "teksti", "ymp\u00e4rist\u00f6", "ymp\u00e4rist\u00f6taide", "runous", "HKTM", "HAMin kokoelma", "Kamppi", "Kaartinkaupunki", "kaivonkansi", "keskusta", "paikkasidonnainen"], "sv": ["dikt", "j\u00e4rn", "platsspecifik", "poem", "text", "milj\u00f6", "milj\u00f6konst", "HAMs samling", "hskm"], "en": ["environmental", "iron", "poem", "site specific", "text", "environmental art", "hcam", "HAM's collection"]} | Point | 24.931566 | 60.167553 | Denise Ziegler: Epigrammeja Helsingin kaupungin jalankulkijoille, 1999. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Epigram för fotgängarna i Helsingfors centrum | Denise Ziegler: Epigram för fotgängarna i Helsingfors centrum, 1999. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Denise Zieglers installation återfinns på gjutjärnslocken till gatbrunnarna i olika delar av Helsingfors centrum. Verket består av åtta korta dikter som beskriver var och i vilken situation fotgängaren befinner sig. Epigrammen är placerade på utvalda platser på Norra Esplanaden, Mannerheimvägen, Simonsgatan, Södra hamnen, Kamptorget och Universitetsgatan. Syftet med dem är att stärka fotgängarens ställning som en väsentlig och individuell del av stadsmiljön.Verket Epigram för fotgängarna i Helsingfors har beställs av gatuavdelningen vid stadens byggnadskontor och det ingår i avdelningens gatukonstserie. Verket hör till HAM:s egen samling.Konstnären Denise Ziegler är född i Schweiz och har bott i Finland sedan 1990. Hennes verk finns bl.a. på Helsingfors stads konstmuseum och på Kiasma.1. DENNA VÄG LEDER FÖRBI MINNESMÄRKEN OCH BYGGNADER MOT NORR.Mannerheimplatsen, på trottoaren framför Kiasma2. JAG PLACERADES INVID PARKEN. FOTGÄNGARE, GÅ MITT PÅ VÄGEN.Norra Esplanaden / Glogatan, invid parken3. JAG ÄR ETT FJÄRRVÄRMELOCK, DE UNDERJORDISKA GÅNGARNAS VAKT.Universitetsgatan, framför Porthania4. I STADENS BAKRUM KAN DU NJUTA AV VYN ÖVER HAVET.Södra hamnen, bakom Gamla Saluhallen5. PÅ DENNA PLATS VÄNTADE EN KVINNA JUST DÅ EN RÖD PAKETBIL KÖRDE FÖRBI.Norra Esplanaden / Mikaelsgatan, framför skyddsvägen på parkens sida6. EN RÖD LJUSGUBBE STÅR PÅ ANDRA SIDAN GATAN, HÄR STÅR JAG.Mannerheimvägen / Kalevagatan7. DENNA GATA GÅR NERFÖR MOT JÄRNVÄGSSTATIONEN, DU GÅR UPPFÖR BACKEN. Simonsgatan, på trottoaren på Glaspalatsets sida8. DU STÅR PÅ KAMPENS TORG, TRIANGELN ÄR OMGIVEN AV BRUS. Kamptorget | Denise Ziegler: Epigrams for Helsinki citizens, 1999. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23006 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Raimo Utriainen", "sv": "Konstn\u00e4r Raimo Utriainen", "en": "Artist Raimo Utriainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1972", "sv": "Publicerad 1972", "en": "Published 1972"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6618 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/esirippu.jpg | Esirippu edustaa käännekohtaa suomalaisessa muistomerkkituotannossa, sillä se oli ensimmäisiä abstrakteja henkilömuistomerkkejä Sibeliusmonumentin ohella. Raimo Utriainen (1927-1994) voitti ehdotuksellaan ensin yleisen kilpailun 1961 ja sen jälkeen kutsukilpailun 1962. Säveltäjämestari Jean Sibeliuksen muistomerkistä järjestettiin kilpailu samoihin aikoihin. Sen voitti puolestaan kuvanveistäjä Eila Hiltunen niin ikään abtraktilla ehdotuksellaan.Ida Aalberg (1857-1915) oli Suomalaisen teatterin suuri tähti ja aikanaan Pohjoismaiden parhaana pidetty näyttelijä.Punagraniittiselta jalustalta kohoava, 9 metrin korkeuteen kurottuva pronssinen muistomerkki paljastettiin 1972. Utriaisen veistoksen visuaalinen lähtökohta on teatterin esiripun raskas mutta dynaaminen liike. Teoksen teho syntyy valon, tilan ja muodon vuorovaikutuksesta.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Curtain' marks a turning point in Finnish memorial sculpture - it is the first abstract memorial of a person to be actually realized. Raimo Utriainen's (1927-1994) entry won the general competition for the memorial in 1961 and the following invitational in 1962. The 9-metre high bronze memorial, set on a red granite pedestal, was unveiled in 1972. Ida Aalberg (1857-1915) was a famed star of the Suomalainen teatteri theatre and was considered the best actress in the Nordic countries in her time. Visually, Utriainen's work is based on the heavy, yet dynamic movement of a theatre curtain. It derives its power from the interplay of light, space and form.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Esirippu / Ida Aalbergin muistomerkki | The Curtain / Memorial to actress Ida Aalberg | Kaisaniemenpuisto, Kansallisteatterin pienen näyttämön edusta, Kluuvi | Kajsaniemiparken, Kansallisteatterin pienen näyttämön edusta, Kluuvi | Kaisaniemenpuisto, Kansallisteatterin pienen näyttämön edusta, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/esirippu-ida-aalbergin-muistomerkki-raimo-utriainen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/esirippu-ida-aalbergin-muistomerkki-raimo-utriainen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/esirippu-ida-aalbergin-muistomerkki-raimo-utriainen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.125137+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["abstrakti", "nainen", "punagraniitti", "raimo utriainen", "HKTM", "pronssi", "Kaisaniemi"], "sv": ["abstrakt", "raimo utriainen", "brons", "hskm", "granit"], "en": ["abstract", "raimo utriainen", "bronze", "hcam", "granite"]} | Point | 24.943714 | 60.17305 | Raimo Utriainen: Esirippu / Ida Aalbergin muistomerkki, 1972. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ridån / Ida Aalbergs minnesmärke | Raimo Utriainen: Ridån / Ida Aalbergs minnesmärke, 1972. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Monumentet över Ida Aalberg markerar en vändpunkt i den finländska monumenttraditionen, det är det första abstrakta personmonumentet. Raimo Utriainens (1927-1994) förslag placerades på första plats både i den allmänna tävlingen 1961 och i tävlingen för inbjudna 1962. Bronsmonumentet som höjer sig 9 meter ovanför sockeln i rödgranit avtäcktes 1972. Ida Aalberg (1857-1915) var den stora stjärnan vid Suomalainen teatteri (Finska teatern) och ansågs på sin tid vara nordens främsta skådespelerska. Den visuella utgångspunkten för monumentet är scenridåns tunga men dynamiska rörelse. Effekten uppstår genom växelverkan mellan ljus, rum och form.Verket hör till HAM:s egen samling. | Raimo Utriainen: The Curtain (Memorial to actress Ida Aalberg), 1972. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23007 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Jussi Niva", "sv": "Konstn\u00e4r Jussi Niva", "en": "Artist Jussi Niva"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1998", "sv": "Publicerad 1998", "en": "Published 1998"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6549 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/expose_new.jpg | Taiteilija Jussi Nivan (s. 1966) taideteos Expose on Helsingin kaupungin taidemuseon vuonna 1996 järjestämän kilpailun satoa. Jussi Niva osallistui kilpailuun ehdotuksella, jonka nimimerkki oli Newtonin renkaat. Kilpailun voittaneen ehdotuksen pohjalta taiteilija toteutti lasirakenteisen aseman kattoristikon sisään moniosaisen teoksen, joka ulottuu koko 84 metriä pitkän metroaseman päästä päähän.Expose teoksen materiaalina on 8 mm paksuinen läpinäkyvä polykarbonaatti, joka on maalattu tietokoneohjelmoidulla ruiskumaalaustekniikalla akryyliväriä käyttäen. Teossarja on yhdistelmä kuvaa ja välinettä. Kuvien lähtökohta on valonheittimien heijastus kaarevalla pinnalla. Samalla ne tulevat osaksi ympäristönsä valotapahtumaa läpäisten valoa ja suodattaen sitä ympärilleen. Expose on sijoitettu niin ylös, että sitä tarkastellaan taivasta vasten; teososat ovat kuin suuria läpivalaistuja valokuvia. Valosuihkut ovat alkujaan valokuvia, joita on käsitelty digitaalisesti niin, että ne ovat säilyttäneet dokumentaarisen luonteensa.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In 1996, the Helsinki City Art Museum arranged a competition for a sculpture to be placed in the Vuosaari metro station. The first prize was awarded to artist Jussi Niva's (b. 1966) entry entitled Newton's Rings. Based on Newton's Rings, Niva created a multipart piece placed in the roof trusses of the glass-and-steel station building. The piece extends the length of the 84-metre station. Expose is made of 8 mm transparent polycarbonate painted with acrylics using a computerized spray painting technique.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Expose | Expose | Vuosaaren metroasema, Vuosaari | Nordsjö metrostation, Vuosaari | Vuosaaren metroasema, Vuosaari | http://hamhelsinki.fi/sculpture/expose-jussi-niva/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/expose-jussi-niva/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/expose-jussi-niva/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00980 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.140910+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["maalaus", "prosenttitaide", "%", "akryyli", "heijastus", "metro", "metroasema", "metroasemat", "prosenttiraha", "ruiskumaalaus"], "en": ["painting", "acryl", "metro station", "Percent for Art Principle", "reflection", "subway", "subway station", "percent for art"], "sv": ["akryl", "metrostation", "m\u00e5lning", "procent till konst", "tunnelbana", "tunnelbanestation", "procentkonst"]} | Point | 25.14292 | 60.207222 | Jussi Niva: Expose, 1998. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Marja Pursiainen | Expose | Jussi Niva: Expose, 1998. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Marja Pursiainen | Konstverket Expose av konstnären Jussi Niva (f. 1966) är ett resultat av en tävling som Helsingfors stads konstmuseum ordnade år 1996. Niva deltog i tävlingen med ett bidrag som hade namnet Newtons ringar (Newtonin renkaat). På basen av det segrande förslaget förverkligade konstnären ett konstverk i många delar som placerades inne i den 84 meter långa metrostationens bärande rymdkonstruktion. Materialet i Expose är genomskinlig polykarbonat, som målats med akrylfärg med hjälp av en adb-baserad sprutmålningsteknik. Verket är en kombination av bild och medel; bildernas utgångspunkt är en ljusstråles reflektion på en böjd yta, samtidigt är bilderna en del av sin omgivnings ljusbildning genom att de släpper igenom ett filtrerat ljus. Expose är placerat högt uppe i taket och man iakttar verket med himlen som bakgrund; verkets delar är som stora, genomskinliga fotografier. Motiven, ljusstrålarna är från början fotografier som behandlats digitaliskt medan deras dokumentära karaktär bibehållits.Verket hör till HAM:s egen samling. | Jussi Niva: Expose, 1998. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Marja Pursiainen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23008 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Bj\u00f6rn Weckstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Bj\u00f6rn Weckstr\u00f6m", "en": "Artist Bj\u00f6rn Weckstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1991", "sv": "Publicerad 1991", "en": "Published 1991"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6558 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/fazerinkukko.jpg | Fazer Oy lahjoitti veistoksen Helsingin kaupungille juhlistaakseen Karl Fazerin Ranskalais-Venäläisen Konditorian 100-vuotista historiaa syyskuussa 1991. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Fazerin vuonna 1891 avaama konditoria sijaitsi alun perin puutalossa Kluuvikadulla.Taiteilija Björn Weckström suunnitteli veistoksen nykyiselle paikalleen Kluuvikadun kahvilan eteen niin, että teos on tasapainoisessa yhteydessä ympäröivän rakennusmassan kanssa. Yli neljän metrin korkeuteen kurottautuva Fazerin suositusta makeistuotteesta hahmonsa saanut figuuri on pronssia ja sen jalusta on mustaa graniittia. Tyylittely on viety niin pitkälle, että teoksessa voi nähdä muitakin hahmoja, kuten esimerkiksi selkärangan nikaman.Ks. myös Weckströmin teos "Viheltävä helsinkiläinen" Iso-Roobertinkadulla. | The Fazer Group donated 'The Fazer Rooster' to the City of Helsinki as a part of its 100th anniversary celebrations. The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. 'The Rooster' is located in front of Fazer's famous café on Kluuvikatu. It was unveiled on September 17, 1991. The bronze sculpture is a stylized Fazer symbol, a rooster. In fact, it is so stylized that it invites the viewer to see other forms - someone has suggested that Weckström used a cervical vertebra of an elk as a model. | Fazerin kukko | Fazerin kukko / The Fazer Rooster | Kluuvikatu 3, Kluuvi | Glogatan 3, Kluuvi | Kluuvikatu 3, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/fazerin-kukko-bjorn-weckstrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/fazerin-kukko-bjorn-weckstrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/fazerin-kukko-bjorn-weckstrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.156204+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "graniitti", "pronssi", "bj\u00f6rn weckstr\u00f6m", "lintu", "suklaa", "el\u00e4imet", "el\u00e4in"], "sv": ["brons", "hskm", "bj\u00f6rn weckstr\u00f6m", "choklad", "f\u00e5gel", "djur", "granit"], "en": ["bronze", "hcam", "bird", "bj\u00f6rn weckstr\u00f6m", "chocolate", "animal", "granite"]} | Point | 24.947456 | 60.16853 | Björn Weckström: Fazerin kukko, 1991. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Fazers tupp | Björn Weckström: Fazers tupp, 1991. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Fazer-bolagen donerade "Fazers tupp" till Helsingfors stad i samband med företagets 100-årsjubileum. Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. Tuppen som står på gågatan framför traditionsrika Fazers café avtäcktes den 17 september 1991. Bronsskulpturen är en stiliserad framställning av tuppen på Fazers varumärke. Stiliseringen är så långt driven att man också kan se andra gestalter i skulpturen om man vill. Någon har gissat att en halskota från en älg har varit Weckströms förebild. | Björn Weckström: The Fazer Rooster, 1991. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23009 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Nikki Bell, Ben Langlands", "sv": "Konstn\u00e4r Nikki Bell, Ben Langlands", "en": "Artist Nikki Bell, Ben Langlands"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1999", "sv": "Publicerad 1999", "en": "Published 1999"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6570 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/fifty-cities_new.jpg | Herttoniemen kauniiseen rantapuistoon sijoitettu taideteos on ympyränmuotoinen penkki, johon on kaiverrettu viidenkymmenen suurkaupungin lentokenttätunnukset.Brittiläinen taiteilijapari Ben Langlands ja Nikki Bell ovat kansainvälisesti tunnettuja nykytaiteilijoita, joiden töitä leimaa viileä tyylikkyys ja viimeistelty ulkomuoto. Helsingin kaupungin taidemuseo osti teoksen Englannin West Sussexissa sijaitsevasta "Sculpture at Goodwood" -nykytaidepuistosta 1997. Vaaleasta Portland - kivestä veistetty pyöreä penkki on läpimitaltaan kuusi metriä.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | "Fifty Cities" is a round bench, placed in an attractive park by the seashore in Helsinki's Herttoniemi district. The airport codes of fifty major cities have been inscribed in the bench. Ben Langlands and Nikki Bell are internationally well-known contemporary artists from Britain. Their works have a characteristic coolness and panache.The Helsinki City Art Museum acquired the piece from the "Sculpture at Goodwood" contemporary art park in West Sussex in 1997. The bench is made of the pale Portland stone and has a diameter of six metres.The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Fifty Cities | Fifty Cities | Tuoriniemen puisto, Herttoniemi | Torsnäsparken, Hertonäs | http://hamhelsinki.fi/sculpture/fifty-cities-nikki-bell-ben-langlands/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/fifty-cities-nikki-bell-ben-langlands/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/fifty-cities-nikki-bell-ben-langlands/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.170620+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kivi", "ben langlands", "invnro", "kansainv\u00e4linen", "nikki bell"], "sv": ["ben langlands", "nikki bell", "sten"], "en": ["ben langlands", "nikki bell", "stone"]} | Point | 25.036572 | 60.185497 | Nikki Bell ja Ben Langlands: Fifty Cities, 1999. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Fifty Cities | Nikki Bell och Ben Langlands: Fifty Cities, 1999. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Konstverket har formen av en stor bänk, i cirkelformat. På bänken finns ingraverat femtio storstadsnamn med samma förkortningsmetod som används bla. i flygtrafiken. Det brittiska konstnärsparet Ben Langlands och Nikki Bell, som formgett verket, är välkända nutidskonstnärer vars produktion präglas av en slipad utformning och en sval, arkitektonisk stilighet. Konstverket inköptes till Helsingfors stads samlingar från "Sculpture at Goodwood" i West Sussex i England i slutet av år 1997 och sattes upp i den nyanlagda Torsnäsparken i årskiftet 1998 - 99. Den av Portlandssten gjorda runda bänken har en diameter på 6 meter.Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Nikki Bell and Ben Langlands: Fifty Cities, 1999. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23010 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Carl Magnus Mellgren", "sv": "Konstn\u00e4r Carl Magnus Mellgren", "en": "Artist Carl Magnus Mellgren"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1850", "sv": "Publicerad 1850", "en": "Published 1850"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6619 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/filosofia2.jpg | Carl Ludvig Engelin suunnittelema Yliopiston pääkirjasto rakennettiin 1839-40. Julkisivun allegoriset kohokuvat laati ruotsalainen taiteilija Carl Magnus Mellgren, joka asui ja työskenteli Suomessa vuodesta 1838 lähtien.Mellgren oli teknisesti erittäin taitava mitalintekijä ja kuvanveistäjä, joka keskittyi erityisesti muistorahojen suunnitteluun. Allegoriset figuurit jakautuvat kahteen ryhmään, joista oikeanpuoleinen kuvaa teologiaa ja juridiikkaa, vasemmanpuoleinen filosofiaa ja lääketiedettä personifioivia naishahmoja. Yliopiston neljää silloista tiedekuntaa edustavat hahmot tunnistaa figuurien kantamista esineistä, joita ovat Filosofian kirja ja sauva, Lääketieteen käärme, Teologian risti ja Juridiikan vaaka.Kohokuvat eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Helsinki University Main Library was designed by Carl Ludvig Engel and completed in 1840. The allegorical reliefs on the facade were made by the Swedish artist Carl Magnus Mellgren who had lived and worked in Finland since 1838. Mellgren was an extremely skilled sculptor who concentrated on medals and especially commemorative coins.The allegorical figures are divided into two groups with that on the left symbolizing theology and justice, and the other symbolizing philosophy and medicine. The four figures represent the four faculties the University had at the time. They can be identified by the attributes they carry: the book and staff of Philosophy, the adder of Medicine, the cross of Theology and the scales of Justice.The reliefs don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Filosofia, Lääketiede, Teologia ja Juridiikka | Filosofia, lääketiede.../ Philosophy, Medicine, Theology and Justice | Unioninkatu 36, Kluuvi | Unionsgatan 36, Kluuvi | Unioninkatu 36, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/filosofia-laaketiede-teologia-ja-juridiikka-carl-magnus-mellgren/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.182226+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.950716 | 60.170338 | Carl Magnus Mellgren: Filosofia, Lääketiede, Teologia ja Juridiikka, 1850. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Filosofin, Medicinen, Teologin och Juridiken | Carl Magnus Mellgren: Filosofin, Medicinen, Teologin och Juridiken, 1850. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Universitetsbiblioteket byggdes 1836-40 efter ritningar av Carl Ludvig Engel. Fasadens relifer utfördes av den svenska konstnären Carl Magnus Mellgren, som bodde och verkade i Finland sedan 1838. Mellgren var en tekniskt mycket skicklig skulptör som främst gjorde medaljer och minnesmynt.De allegoriska kvinnofigurerna personifierar universitetets fyra fakulteter. Man kan urskilja vilka de representerar med hjälp av de föremål de bär. Filosofin har en bok och en stav i handen, Medicinen en orm, Teologin ett kors och Juridiken en våg. Filosofin och Medicinen är gruppen till höger, Teologin och Juridiken till vänster.Relifer ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Carl Magnus Mellgren: Philosophy, Medicine, Theology and Justice, 1850. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23011 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Antti Nordin", "sv": "Konstn\u00e4r Antti Nordin", "en": "Artist Antti Nordin"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1990", "sv": "Publicerad 1990", "en": "Published 1990"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6626 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/flaiflai.jpg | Hilapellon ala-aste on Helsingin ensimmäinen koulu, jossa yksi prosentti rakennuskustannuksista käytettiin kuvataiteen hankkimiseen. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Antti Nordinin veistos on kiipeilyintoisten lasten suosiossa. Vaikka teos etäisesti muistuttaakin jättimäisiä rakennuspalikoita, sopeutuu se erinomaisesti ympäristöönsä. Veistokseen kätkeytyvä humoristisuus syntyy geometrisen säännöllisen rakenteen ja huolimattomalta vaikuttavan kaltevuuden välisestä ristiriidasta.Veistos on maalattua terästä ja se pystytettiin vuonna 1990. | The Hilapelto lower stage comprehensive school was the first school in Helsinki where one per cent of construction costs were used for acquiring art works. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum.Antti Nordin's sculpture is a great climbing favourite of children. Despite its vague resemblance with giant building blocks, it fits perfectly in its surroundings. Its embedded humorousness derives from the paradox between the geometrically regular structure and the apparently careless sloping of the surfaces. The sculpture is made of steel and it was erected in 1990. | Flai-Flai (Tuhoutunut) | Flai-Flai (Destroyed) | Konalan ala-asteen koulu, Konala | Kånalas finska lågstadieskola, Ledvägen 1, Kånala | http://hamhelsinki.fi/sculpture/flai-flai-antti-nordin/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/flai-flai-antti-nordin/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/flai-flai-antti-nordin/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.192866+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["opetusvirasto", "opv", "prosenttitaide", "ter\u00e4s", "HKTM", "prosenttiraha", "antti nordin"], "sv": ["procentkonst", "st\u00e5l", "hskm", "procent till konst", "antti nordin"], "en": ["percent for art", "Percent for Art Principle", "steel", "hcam", "antti nordin"]} | Point | 24.83829 | 60.237095 | Antti Nordin: Flai-Flai, 1990. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Flai-Flai (Förstört) | Antti Nordin: Flai-Flai, 1990. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Hilapeltos lågstadieskola är den första skolan i Helsingfors där en procent av byggnadskostnaderna användes till bildkonst. Verket hör till HAM:s egen samling.Antti Nordins skulptur är mycket omtyckt av de klätterglada barnen. Trots att skulpturen påminner om jättelika byggklossar passar den bra in i miljön. Konflikten mellan den geometriskt regelbundna konstruktionen och den skenbart vårdslösa lutningen skapar ett humoristiskt intryck. Skulpturen är av målat stål och den restes 1990. | Antti Nordin: Flai-Flai, 1990. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23012 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Sakari Vapaavuori", "sv": "Konstn\u00e4r Sakari Vapaavuori", "en": "Artist Sakari Vapaavuori"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1950", "sv": "Publicerad 1950", "en": "Published 1950"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6635 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/floora.jpg | Sakari Vapaavuori on abstrakteista veistoksista ja reliefeistä tunnettu keraamikko ja muotoilija, joka loi merkittävän uran taideteollisuudessa ja työskenteli Arabian tehtailla vuosina 1947-1974. Vapaavuori käytti teoksissaan pääasiassa posliinia ja samottia, mutta kehitti ja kokeili myös uusia ulkoilmamateriaaleja ja -tekniikoita.Flooran veistos valmistui 1950-luvun alkupuolella, Arabian vuonna 1948 rakennetun päiväkodin pihalle. Samotista valmistettu teos koostuu useista lähes samanmuotoisista osista ylöskurottavaksi, kierteisen liikkeen konstruktioksi. Nimettömälle teokselle on olemassa useita tulkintoja, joista yleisin lienee äiti ja lapsi -teema. Toisaalta taiteilijan kerrotaan teosta apupoika Jalkasen kanssa kootessaan tokaisseen utelijoille, että veistoksen nimi on Jalkanen käsillään. Luultavimmin teos edustaa kuitenkin nimetöntä ja abstraktia, monille tulkinnoille avointa veistotaidetta.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Sakari Vapaavuori is a designer and ceramist known for his abstract sculptures and reliefs. He made a remarkable career in industrial arts and worked at Arabia in 1947-1974. Porcelain and chamotte were his favourites but he also developed new materials and techniques suitable for outdoor use.. The sculpture at Floora (1948) was completed in the early 1950s and placed in the yard of the day-care centre of the Arabia factories. The piece, made of chamotte comprises several almost identical parts in winding upward movement.Although this untitled piece has been offered several interpretations, the most popular is probably the mother and child theme. On the other hand, it is told that when assembling the piece with his assistant Jalkanen the artist enlightened the prying audience by saying that the piece is titled Jalkanen Standing on His Hands. The most likely interpretation is, however, that the piece is a representative of abstract and untitled sculpture open to a variety of interpretations.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Floora-päiväkodin veistos | Floora-päiväkodin veistos / Sculpture at the Floora day-care centre | Syyriankatu 3, Toukola | Syriagatan 3, Toukola | Syyriankatu 3, Toukola | http://hamhelsinki.fi/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/floora-paivakodin-veistos-sakari-vapaavuori/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00560 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.203909+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.971254 | 60.20882 | Sakari Vapaavuori: Floora-päiväkodin veistos, 1950. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Flora | Sakari Vapaavuori: Flora, 1950. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Sakari Vapaavuori, keramiker och formgivare känd för sina abstrakta skulpturer och reliefer, gjorde karriär inom konstindustrin och arbetade på Arabia 1947-1974. Vapaavuori använde huvudsakligen porslin och chamotte i sina arbete, men utvecklade och prövade också nya material och tekniker. Skulpturen är från 1950-talets början och står på gården till det daghem som Arabia byggde 1948. Materialet är chamotte. Skulpturen är utan titel och den spiralformade konstruktionen har getts flera tolkningar av vilka den vanligaste är att motivet är mor och barn. Det berättas att konstnären, när han tillsammans med sin medhjälpare Jalkanen satte ihop skulpturen, avfärdade nyfikna frågor med att påstå att skulpturen hette "Jalkanen står på händerna".Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Sakari Vapaavuori: Sculpture at the Floora day-care centre, 1950. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23013 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Wikstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Wikstr\u00f6m", "en": "Artist Emil Wikstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1895", "sv": "Publicerad 1895", "en": "Published 1895"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6550 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/pacius_new.jpg | Emil Wikströmin veistämä Fredrik Paciuksen rintakuva paljastettiin Kaisaniemen puistossa 1895. Juhlaa kunnioittivat läsnäolollaan Paciuksen leski Nina Pacius ja Zacharias Topelius. Maamme-laulun säveltäjän muotokuva on realistinen pronssinen rintakuva graniittisella jalustalla.Jalustan vauriot ovat muistona toisen maailmansodan pomminsirpaleista. Sunnuntai-iltana 6.2.1944 Kaisaniemen kentällä oli jääpalloottelu ja nuoria luistelemassa, kun vihollinen yllättäen alkoi pommittaa Helsinkiä. Kaksi koulutyttöä ja yksi pelaaja Karhu-Kissojen joukkueesta sai surmansa, lukuisia haavoittui. Helmikuun suurpommitusten jälkiä on edelleen näkyvillä myös mm. Pitkänsillan kaiteessa ja Snellmanin patsaan ja Kolmen sepän patsaan jalustoissa.Fredrik Pacius (1809-1891) oli saksalaissyntyinen viulisti ja säveltäjä, joka kutsuttiin 1835 Tukholman hovikappellista Helsingin yliopiston musiikinopettajaksi. Pacius jäi Suomeen ja vaikutti monipuolisesti suomalaisen musiikkielämän kehitykseen. Pacius sävelsi ensimmäisen suomalaisen oopperan, Zacharias Topeliuksen librettoon perustuvan Kaarle-kuninkaan metsästyksen 1852 ja muuta orkesteri- ja seremoniamusiikkia. Paciuksen ansiot eurooppalaisen musiikin esiintuojana Helsingissä sekä musiikkipedagogina olivat huomattavat. Parhaiten Pacius muistetaan kuitenkin Runebergin Maamme-runon (Vårt land) säveltäjänä.Vårt land esitettiin ensimmäisen kerran toukokuussa 1848 ylioppilaiden Floran-päivän juhlissa Kumtähden kentällä Toukolassa. Kun runo sai Paavo Cajanderin suomentamat sanat 1890-luvulla se vakiintui koko kansan omaisuudeksi ja siitä tuli Suomen kansallislaulu.Kuvanveistäjä Emil Wikström (1864-1942) opiskeli Turun piirustuskoulussa, Ateneumissa, Wienin taideakatemiassa ja Pariisissa. Hän kohosi aikanaan nopeasti yhdeksi Suomen käytetyimmistä kuvanveistäjistä. Hänen taiteensa, joka sai inspiraationsa ajan hengen mukaisesti oman maan kulttuuriperinnöstä ja erityisesti kansanrunoudesta, vetosi suomalaisiin. Wikströmin toteutettavaksi annettiin tärkeitä julkisia veistotöitä: Säätytalon päätykolmi… | Fredrik Pacius (1809-1891) was a German-born violinist and composer who was invited in 1835 from Stockholm to teach music at the University of Helsinki. In fact, he came to spend the rest of his life in Finland and played a key role in the development of Finnish music. He composed the first Finnish opera `The Hunt of King Charles', based on Zacharias Topelius' libretto, in 1852 and other orchestral and ceremonial music. His merits in introducing European music to Helsinki and as a music teacher were considerable. However, he is best known as the composer of Runeberg's poem `Maamme' (This land of ours). The song was first performed by students in May 1848, and after receiving Finnish lyrics, translated by Paavo Cajander in the 1890s, it was adopted by all Finns and became the Finnish national anthem.Emil Wikström's memorial to Pacius was unveiled in the Kaisaniemi park in 1895. The work is a realistic bust set on a granite pedestal. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Fredrik Pacius | Fredrik Pacius | Kaisaniemenpuisto, Kluuvi | Kajsaniemiparken, Kluuvi | Kaisaniemenpuisto, Kluuvi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/fredrik-pacius-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/fredrik-pacius-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/fredrik-pacius-emil-wikstrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.215138+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["ilkivalta", "muusikko", "pois", "rintakuva", "s\u00e4velt\u00e4j\u00e4", "HKTM", "pronssi", "graniitti", "emil wikstr\u00f6m", "musiikki"], "sv": ["komposit\u00f6r", "musiker", "tons\u00e4ttare", "granit", "brons", "hskm", "musik", "emil wikstr\u00f6m"], "en": ["composer", "musician", "music", "bronze", "hcam", "emil wikstr\u00f6m", "granite"]} | Point | 24.94334 | 60.174133 | Emil Wikström: Fredrik Pacius, 1895. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Fredrik Pacius | Emil Wikström: Fredrik Pacius, 1895. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Fredrik Pacius (1809-1891) var en tyskfödd violinist och kompositör som 1835 inbjöds till Helsingfors från Stockholms hovkapell för att bli musiklärare vid universitetet. Pacius stannade i Finland och kom att påverka landets musikliv på många sätt. Han komponerade den första finska operan, Kung Karls jakt som baserade sig på ett libretto av Zacharias Topelius 1852, samt en hel del orkester- och ceremonimusik. Pacius förtjänster som introduktör av europeisk musik i Helsingfors och som musikpedagog var betydande. Mest är Pacius dock känd för att han tonsatte Runebergs Vårt land. Vårt land uppfördes första gången i maj 1848 på studenternas Florafest, och när sången slutligen försågs med finsk text av Paavo Cajander på 1890-talet, blev den hela folkets egendom och Finlands nationalsång. Emil Wikströms porträttbyst av Pacius avtäcktes i Kajsaniemiparken 1895. Pacius änka Nina Pacius och Zacharias Topelius hedrade tillfället med sin närvaro. Porträttet av Vårt lands tonsättare är en realistisk porträttbyst i brons på ett postament av granit.Bildhuggaren Emil Wikström (1964-1942) studerade i Tammerfors bildkonstskola, Ateneum, och konstakademierna i Wien och i Paris. Han blev snabbt en av Finlands mest eftertraktade skulptörer. Hans konst inspirerades av det fosterländska kulturarvet och folkdiktningen, och detta var något som tilltalade finländarna. Wikström fick betydelsefulla uppdrag att utföra: Ständerhusets fris och minnesmärkena över Elias Lönnrot och J.V. Snellman. Han har också gjort granitbjörnen på Nationalmuseets trappor och Lyktbärarna på Helsingfors Järnvägsstation.Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Emil Wikström: Fredrik Pacius, 1895. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23014 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Raimo Heino", "sv": "Konstn\u00e4r Raimo Heino", "en": "Artist Raimo Heino"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1992", "sv": "Publicerad 1992", "en": "Published 1992"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6559 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/georgmalmsten.jpg | Musiikin monilahjakkuus Georg Malmstén (1902-1981) oli tunnettu etenkin viihdemusiikistaan. Hänen ikivihreät melodiansa, lastenlaulunsa sekä elokuvamusiikkinsa ovat jääneet tuoreina ihmisten mieleen.Georg Malmsténin muistomerkki pystytettiin taiteilijan syntymän 90-vuotispäivän kunniaksi. Teos koostuu punagraniittisesta paadesta, jonka päällä on pronssinen pyöreä mitali. Mitaliin on kuvattu matalana reliefinä Georg Malmsténin profiili ja toiselle puolelle joitakin hänen tunnetuimpia laulujaan. Veistos paljastettiin 1992. Erityisesti mitalintekijänä tunnettu Raimo Heino on muuntanut perinteisen muistomitali-aiheen vapaasti seisovaksi veistokseksi. Punagraniitin ja pronssin antama vaikutelma on arvokas, ilman mahtipontisuutta.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | An extremely talented musician, Georg Malmstén (1902-1981) was known especially for his popular music. His evergreen melodies, children's songs and film themes have remained fresh in peoples minds. Georg Malmstén's memorial was erected on the artist's 90th birthday. It consists of a red granite stone slab and a round bronze medal with Malmstén's profile in bas-relief. The sculpture was unveiled in 1992. The artist, Raimo Heinonen, who is known especially as a maker of medals, has revised the traditional theme of the memorial medal into a free-standing piece of sculpture. The red granite and bronze give the work dignity without pomposity.The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Georg Malmsténin muistomerkki | Memorial to Georg Malmstén | Malmsténinkulma, Etu-Töölö | Malmsténshörnet, Etu-Töölö | Malmsténinkulma, Etu-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/georg-malmsten-muistomerkki-raimo-heino/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/georg-malmsten-muistomerkki-raimo-heino/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/georg-malmsten-muistomerkki-raimo-heino/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.227559+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["muusikko", "mitali", "raimo heino", "reliefi", "HKTM", "pronssi", "graniitti", "musiikki"], "sv": ["musiker", "medalj", "raimo heino", "relief", "brons", "hskm", "musik", "granit"], "en": ["musician", "music", "medal", "raimo heino", "relief", "granit", "bronze", "hcam"]} | Point | 24.927517 | 60.171444 | Raimo Heino: Georg Malmstén -muistomerkki, 1992. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Georg Malmsténs minnesmärke | Raimo Heino: Georg Malmsténs minnesmärke, 1992. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Den mångsidige musikmannen Georg Malmstén (1902-1981) är känd framför allt för sin underhållningsmusik. En stor del av hans melodier, barnsånger och filmmusik lever kvar i folkets minne som evergreens. Georg Malmsténs minnemärke avtäcktes 1992 till minne av hans 90-årsdag. Det består av ett postament i röd granit och en rund medalj i brons med ett porträtt av Malmstén i låg relief. På baksidan finns några av hans mest kända sånger uppräknade. Konstnären Raimo Heino, känd medaljkonstnär, har förvandlat den tradtionella medaljen till ett fritt stående minnesmärke. Graniten och bronsmedlajen ger ett värdigt intryck utan överdriven högstämdhet.Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Raimo Heino: Memorial to Georg Malmstén, 1992. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23015 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Frans Sj\u00f6str\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Frans Sj\u00f6str\u00f6m", "en": "Artist Frans Sj\u00f6str\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1881", "sv": "Publicerad 1881", "en": "Published 1881"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6620 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/gornij_dubnjak2_new.jpg | Suomen kaartin pataljoonan sotilaita osallistui 1877-78 käytyyn Venäjän ja Turkin sotaan Balkkanilla.Gornij Dubnjakin linnoitettu kylä sijaitsi nykyisen Bulgarian alueella ja se oli ollut vuosisatojen ajan turkkilaisten miehittämä. Lokakuun 24. päivänä 1877 käydyn verisen taistelun jälkeen turkkilaiset pakenivat, mutta tappiot olivat molemmin puolin suuret. Suomalaisia sotilaita kuoli 24, ja 94 haavoittui.Kahdeksan kuukautta kestäneen sotaretken päätyttyä, kotiin palaavat kaartilaiset otettiin vastaan Helsingissä sankarillisin menoin. Gornij Dubnjakin taistelussa kaatuneiden suomalaisten kunniaksi pystytettiin muistomerkki Pääesikunnan pihaan neljä vuotta taistelujen alkamisen jälkeen, 24.10.1881. Kaatuneiden suomalaisten nimet on hakattu muistomerkkiin. Veistos kukitetaan kahdesti vuodessa, Gornij Dubnjakin taistelun vuosipäivänä sekä Bulgarian kansallispäivänä 3. maaliskuuta.Kyseinen taistelu on jäänyt elämään myös laulun sanoissa: "Paljon on kärsitty vilua ja nälkää Balkanin vuorilla taistellessa..."Muistomerkki ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Battle of Gornyi Dubnyak took place during the 1877-1878 war between Russia and Turkey. Men from the Finnish Guard Battalion took part in the fighting. In October 1877, 24 Finnish soldiers were killed and 99 wounded capturing the fortress at Gornyi Dubnyak in what is present-day Bulgaria. The names of the fallen Finnish soldiers are inscribed in the memorial.The memorial doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Gornij Dubnjakin taistelun muistomerkki | Gornij Dubnjakin taistelun muistomerkki / Memorial commemorating the battle of Gornyi Dubnyak | Pääesikunnan piha, Etelämakasiininkatu 8, Kaartinkaupunki | Huvudstabens gård, Södra Magasinsgatan 8, Gardesstaden | http://hamhelsinki.fi/sculpture/gornij-dubnjakin-taistelun-muistomerkki-frans-sjostrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/gornij-dubnjakin-taistelun-muistomerkki-frans-sjostrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/gornij-dubnjakin-taistelun-muistomerkki-frans-sjostrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.240461+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kaartin pataljoona", "sota", "taistelu", "sotilas"], "sv": ["krig", "krigsminnesm\u00e4rke"]} | Point | 24.94886 | 60.16425 | Frans Sjöström: Gornij Dubnjakin taistelun muistomerkki, 1881. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Minnesmärke över striden vid Gornij Dubnjak | Frans Sjöström: Minnesmärke över striden vid Gornij Dubnjak, 1881. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Striden vid Gornij Dubnjak utkämpades under kriget mellan Ryssland och Turkiet 1877-78, i vilket också soldater från den finska gardesbataljonen deltog. I ockupationen i oktober 1877 av befästningen Gornij Dubnjak, som numera ligger inom bulgariskt område, dog 24 finländare och 99 sårades. Namnen på de stupade finländarna är inhuggna i minnesmärket.Kriget lever kvar i en finsk sång: "Paljon on kärsitty vilua ja nälkää Balkanin vuorilla taistellessa..." (fritt översatt: Mycket har man lidit av köld och hunger under striderna i bergen på Balkan...)Minnesmärke ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Frans Sjöström: Memorial commemorating the battle of Gornyi Dubnyak, 1881. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23016 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Ukri Merikanto", "sv": "Konstn\u00e4r Ukri Merikanto", "en": "Artist Ukri Merikanto"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1983", "sv": "Publicerad 1983", "en": "Published 1983"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6627 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/graniittipursi.jpg | Graniittipursi on valtion taideteostoimikunnan hankinta ja se paljastettiin Sibelius-Akatemian uuden toimitalon vihkiäisten yhteydessä vuonna 1983.Veistosten rakenne ja niiden tilaratkaisut ovat saaneet harmonisen ilmaisun kontrapunktisen sommittelun vuoksi. Ukri Merikannon (1950-2010) tuotannossa on paljon musiikkiin viittaavia elementtejä, koska musiikilla on ollut suuri merkitys hänen lapsuudessaan. Olihan hänen isänsä tunnettu säveltäjä Aarre Merikanto.Modernistisen perinteen puhdaslinjaisuus yhdistettynä herkkään lyyrisyyteen on Ukri Merikannon tuotannon tunnusmerkkejä. Yhteys materiaalin ja muodon välillä on toteutettu graniittipurressa taidokkaasti. Punaisen graniitin sulkeumat ja kiilteen elävöittämä pinta antavat raskaalle kivelle mahdollisuuden irtautua jähmeydestään.Korkeudeltaan yli 3 metrin kohoava teos on mattapintaiseksi hiottua Taivassalon punagraniittia.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The Granite Boat was unveiled at the inauguration of the new Sibelius Academy building in 1983. Music played a large role in Ukri Merikanto's (1950-2010) childhood - his father was the well-known composer Aarre Merikanto - and music-related elements are common in his art; in `The Granite Boat' the harmony of structures and the use of space is based on contrapunctal composition. The purity of the modernist tradition combined with delicate lyricism is characteristic of Ukri Merikanto's works. In `The Granite Boat', Merikanto's skill is displayed in the way matter and form come together. The closures of the red granite and the surface enlivened by mica release the stone from its crushing mass.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Graniittipursi | Graniittipursi / The Granite Boat | Töölönkatu 28, Taka-Töölö | Tölögatan 28, Taka-Töölö | Töölönkatu 28, Taka-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/graniittipursi-ukri-merikanto/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/graniittipursi-ukri-merikanto/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/graniittipursi-ukri-merikanto/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00260 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.254364+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["abstrakti", "HKTM", "modernismi", "ukri merikanto", "graniitti"], "sv": ["abstrakt", "modernismen", "modernistisk", "ukri merikanto", "hskm", "granit"], "en": ["abstract", "modernism", "ukri merikanto", "hcam", "granite"]} | Point | 24.92661 | 60.178417 | Ukri Merikanto: Graniittipursi, 1983. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Granitsegel | Ukri Merikanto: Granitsegel, 1983. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Granitsegel avtäcktes vid invigningen av Sibelius-Akademins tillbyggnad 1983. I Ukri Merikantos (1950-2010) produktion finns många element som refererar till musiken. Merikanto är son till den kände kompositören Aarre Merkikanto och musiken hade ett stort inflytande på honom under barndomen. Den modernistiska traditionens renlinjighet kombinerad med känslig lyrism är kännetecken för Ukri Merikantos produktion. Sambandet mellan material och form har fått ett konstfullt utförande i Granitsegel. Den röda granitens slutenhet och glimmer som ger liv åt ytan, ger den tunga stenen en chans att frigöra sig från sin stelhet.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Ukri Merikanto: The Granite Boat, 1983. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23017 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Niilo Rikula", "sv": "Konstn\u00e4r Niilo Rikula", "en": "Artist Niilo Rikula"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1991", "sv": "Publicerad 1991", "en": "Published 1991"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6551 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/gunnarbärlund.jpg | Raskaan sarjan nyrkkeilijä Gunnar Bärlund (1911-1982) - paremmin tunnettu nimellä GeeBee - saavutti 1930-luvulla valtavan suosion. Hän voitti mm. Eurooopan mestaruuden vuonna 1934. Ammattilais-areenoilla hän eteni jopa maailmanmestarin toiseksi haastajaksi. Hän muutti Yhdysvaltoihin 1936.GeeBeen vieraillessa Helsingissä vuonna 1938 kymmenettuhannet ihmiset juhlivat häntä sankarinaan. GeeBee vieraili synnyinsijoillaan Helsingin Vallilassa vielä 1970-luvulla. Hän kuoli Floridassa 2. elokuuta 1982.Niilo Rikulan (s. 1959) toteuttama veistos on pronssia ja se paljastettiin 1991. Veistoksen tyyli noudattaa urheilijaveistokselle tyypillistä realistista taideihannetta. Luonnollista kokoa suurempi nyrkkeilijäfiguuri on juuri iskemässä, suojaten samalla toisella kädellään päätään ja vartaloaan.Kilpailun muistomerkistä järjesti Hermanni-Vallila seura. Gunnar Bärlundin omaisten aloitteesta veistoksen jalustaan on kiinnitetty pieni messinkilaatta, jossa on teksti: "In Loving Memory Eva Bärlund 1912-2006".Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The heavy weight boxer Gunnar Bärlund (1911-1982) - better known as GeeBee - was immensely popular in the 1930s. When GeeBee visited Helsinki in 1938, tens of thousands of people filled the streets in celebration of their hero. His merits include the European Championship, won in 1934. On the professional circuit he became the second challenger to the World Champion.Gunnar Bärlund's statue follows the ideals of realistic portraiture; the figure, larger than life-size, is about to strike while using his other arm to protect the head and body. The bronze statue was unveiled in 1991. Niilo Rikula (b. 1959) was selected as the artist in a competition organized by the Hermanni-Vallila seura, a neighbourhood association.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Gunnar Bärlund | Gunnar Bärlund | Paavalin kirkon puisto, Vallila | Paulusparken, Vallgård | http://hamhelsinki.fi/sculpture/gunnar-barlund-niilo-rikula/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/gunnar-barlund-niilo-rikula/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/gunnar-barlund-niilo-rikula/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.266112+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "pronssi", "niilo rikula", "nyrkkeilij\u00e4", "nyrkkeily", "urheilija", "urheilu", "graniitti"], "sv": ["brons", "hskm", "boxare", "boxning", "idrott", "idrottsman", "niilo rikula", "sport", "granit"], "en": ["bronze", "hcam", "athlete", "boxer", "boxing", "niilo rikula", "sport", "granite"]} | Point | 24.960955 | 60.197075 | Niilo Rikula: Gunnar Bärlund, 1991. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Gunnar Bärlund | Niilo Rikula: Gunnar Bärlund, 1991. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Tungviktsboxaren Gunnar Bärlund (1911-1982) - bättre känd under namnet GeeBee - var enormt populär under 1930-talet. Han var bl.a. europamästare 1934 och utmanade t.o.m. världsmästaren under sin proffskarriär. 1936 flyttade GeeBee till USA för de professionella arenornas skull. När GeeBee besökte Helsingfors 1938 mottogs han som en hjälte av tiotusentals beundrare. Ännu under 1970-talet besökte han sin födelseort Vallgård i Helsingfors. Han dog den 2 augusti 1982 i Florida.Skulpturen följer den realistiska traditionen. BeeGee som är något större än naturlig storlek skall just sätta in ett slag och skyddar huvudet och kroppen med den andra armen. Statyn som är gjuten i brons avtäcktes 1991. Tävlingen hade ordnats av Hermanstad-Vallgård Sällskapet.Verket hör till HAM:s egen samling. | Niilo Rikula: Gunnar Bärlund, 1991. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23018 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1898", "sv": "Publicerad 1898", "en": "Published 1898"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6576 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/haaksirikkoiset.jpg | Robert Stigell (1852-1907) oli tehnyt Haaksirikkoiset -aiheisen kipsiveistoksen 1890-luvun alussa. Vuonna 1893 hän tarjosi kyseisen teoksen pronssista luonnosta Helsingin kaupungille julkiseksi monumentiksi. Helsingin kaupunki teki kuvanveistäjän kanssa sopimuksen 1897 ja Stigell viimeisteli yli 4-metrisen monumentin 1897-98 Pariisissa. Haaksirikkoisten aiheena on haaksirikkoon joutunut perhe. Ryhmän huipulle nouseva hahmo esittää isää, joka huutaa pieni lapsi sylissään apua, katse suunnattuna lähestyviin pelastajiin. Toisen pojan hahmo on takertunut laivan jäännöksiin. Äiti on vaipunut lautalle. Veistoksen nimi ei viittaa tiettyyn haaksirikkoon tai historialliseen tapahtumaan, vaan aihe kiinnosti Stigelliä enemminkin sen tarjoamien mahdollisuuksien vuoksi: Stigellille tyypillistä dynaamisen veistoksellisuuden tutkimista voidaan nähdä ihmishahmojen voimakkaissa muodoissa ja veistoksen linjojen kierteisyydessä. Taidehistoriallisessa kehyksessä Haaksirikkoisen taustalla voidaan nähdä vaikutteita ranskalaisen Géricaultin maalauksesta Medusan lautta sekä hellenistisestä Laokoon ryhmä -veistoksesta.Aikakauden poliittisesta tilanteesta johtuen Haaksirikkoiset ladattiin täyteen vahvoja isänmaallisia tulkintoja, jotka eivät alun perin olleet taiteilijalta itseltään peräisin. Paljastuspuheen 18.11.1898 pitänyt kaupunginvaltuuston puheenjohtaja, senaattori Leo Mechelin viittasi sortovuosien poliittisesti vaikeaan tilanteeseen ja Suomen parempaan tulevaisuuteen. Myös veistoksen epätyypillinen suuntaaminen kirvoitti symbolisia tulkintoja: veistosryhmä katsoo kohti länttä, ja on kääntänyt selkänsä kohti itää ja merta. Teoksen sijoituspaikasta käytiin keskustelua vielä 1898 ainakin lehtien yleisönpalstoilla. Esille nousi mm. Kappeli-esplanadi "sopivin istutuksin täydennettynä". Kaupungin asettama toimikunta päätti kuitenkin lopulta sijoittaa veistoksen Stigellin toivomuksen mukaisesti Tähtitorninmäen aukiolle. Haaksirikkoiset on Helsingin ensimmäinen ulkoilmaveistos, jota ei pystytetty jonkun tietyn tapahtuman tai yksityisen h… | Robert Stigell (1852-1907) made a plaster sculpture on the shipwreck theme already in the beginning of the 1890s. In 1893 he offered a bronze cast of it to the City of Helsinki to be used as a public monument. In 1897, the City signed an agreement with the sculptor, and Stigell finalized the work, over 4 metres in height, in Paris between 1897-1898. The sculpture was also cast in Paris.The sculpture depicts a shipwrecked family. The father, the central figure in the group, holds a small child in his arms and is calling for help. He is waving a scarf and looking towards their rescuers. Another child, a small boy, is stuck in what remains of the ship. The mother has collapsed and is lying on the raft. The work does not depict a particular shipwreck nor is it historical; Stigell was merely interested in exploring the sculptural dynamics of the subject.'The Shipwrecked' has been offered various symbolic meanings, none of which originate with the artist himself. Leo Mechelin, the speaker at the unveiling on November 18, 1898, made a reference to the difficult political conditions of the years of Russian suppression and to a promising future for Finland.The sculpture faces West which has also been interpreted symbolically. The location of the sculpture was debated still in 1898, at least in the newspapers. According to one suggestion, the work should be placed near the Kappeli restaurant in the Esplanadi park and complemented with appropriate floral arrangements. A committee appointed by the City finally decided to place it on the square on Tähtitorninmäki, as Stigell himself had requested.'The Shipwrecked' is the first outdoor work of sculpture in Helsinki which was not a memorial for a particular individual or event. It is 4.5 metres high, reaching 6 metres with its granite pedestal. It was cast in bronze in Paris by E. Gruet and the pedestal was made by Oy Granit in Hanko, Finland.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Haaksirikkoiset | Haaksirikkoiset / The Shipwrecked | Tähtitorninmäki, Ullanlinna | Observatorieberget, Ulrikasborg | http://hamhelsinki.fi/sculpture/haaksirikkoiset-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/haaksirikkoiset-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/haaksirikkoiset-robert-stigell/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.276963+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "maratonreitti", "perhe", "MM05", "pronssi", "graniitti", "meri", "robert stigell", "sortokausi", "symbolismi", "ullanlinnanvuori", "unioninkatu", "vastarinta"], "sv": ["familj", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "robert stigell", "symbolisk", "granit"], "en": ["family", "sea", "bronze", "hcam", "marathontrack", "robert stigell", "symbolism", "granite"]} | Point | 24.955336 | 60.161842 | Robert Stigell: Haaksirikkoiset, 1898. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | De Skeppsbrutna | Robert Stigell: De Skeppsbrutna, 1898. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Robert Stigell (1852-1907) gjorde en gipsversion av De skeppsbrutna i början av 1890-talet. 1893 erbjöd han Helsingfors stad en bronskopia av gipsen. Helsingfors stad slöt ett avtal med skulptören 1897 och Stigell gjorde den slutliga över 4 meter höga versionen av skulpturen i Paris, där den också gjöts i brons.Skulpturen föreställer en familj som lidit skeppsbrott. Fadern är den centrala gestalten som med ett barn i famnen viftar med en duk och ropar med blicken vänd mot den annalkande hjälpen. Det andra barnet, en liten pojke, klamrar sig fast vid resterna av skeppet. Modern har sjunkit ihop på flotten. Stigell skildrar inte en historisk händelse, utan har valt motivet därför att han var intresserad av det dynamiska och plastiska motivet. Man har velat se olika symboliska betydelser i De skeppsbrutna, men ingen av dessa tolkningar härstammar från själva konstnären. Leo Mechelin, som höll avtäckningstalet den 18 november 1898, hänvisade till den svåra politiska situationen under ofärdsåren och till en bättre framtid för Finland. Skulpturen vänder ryggen mot öst och blicken mot väst, någonting som också har tolkats symboliskt.Skulpturens placering diskuterades ännu 1898 i tidningsspalterna. Bland förslagen fanns Esplanadparken, "kompletterad med passande planteringar". En kommitté som tillsattes av staden beslutade slutligen att De skeppsbrutna skulle placeras på Observatorieberget, vilket också var Stigells önskan. De skeppsbrutna var den första skulpturen på en offentlig plats i Helsingfors, som inte restes till minne över en historisk händelse eller person. Skulpturen är 4,5 meter hög, med granitpostamentet 6 meter. Den gjöts i brons i Paris av E. Gruet och sockeln levererades av Ab Granit i Hangö.Verket hör till HAM:s egen samling. | Robert Stigell: The Shipwrecked, 1898. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23019 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Pirkko Nukari", "sv": "Konstn\u00e4r Pirkko Nukari", "en": "Artist Pirkko Nukari"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6621 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hanhiparvi-3.jpg | Lintulahden aukiota vartioi luonnollisen kokoinen Hanhiparvi -veistos. Mallina on ollut kesy kotihanhi. Taiteilijan mukaan hanhet ovat hyviä vahteja, koska niiden ääntelystä voi heti huomata, jos pihalla tapahtuu jotain erikoista!Luonto ja etenkin linnut ovat Pirkko Nukarille läheisiä. Lintu-aihe esiintyykin usein hänen taiteessaan. Helsingin Ruskeasuon Ratsaspuistossa paljastetiin syksyllä 2003 hänen Kurki on laskeutunut -veistoksensa.Lintulahti on kantakaupunkiin liittyvä uusi asuinalue Merihaan läheisyydessä, Kallion ja meren välissä. Lähes sadan vuoden ajan se oli tiiviisti rakennettua teollisuusaluetta, kunnes kerrostalojen rakentaminen aloitettiin kesällä 1997. Nyt siellä asuu noin 1500 ihmistä.Rakennusyhtiö Skanska halusi pystyttää veistoksen asukkaiden viihtyvyyttä lisäämään. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Pirkko Nukari's Flock of Geese consists of life-size geese that appear to be guarding the small plaza in Lintulahti. Nukari's bronze birds are modelled after the domestic goose. She says that geese are excellent guards because they always make a big racket when something unusual happens.Nature and especially birds are close to Pirkko Nukari and often feature in her art.Lintulahti is a recently completed housing district near Merihaka in central Helsinki, sandwiched between the older Kallio district and the sea. For almost a century it was a densely built industrial area until work was begun on the first residential high rises in 1997. Lintulahti has some 1500 residents.Flock of Geese was commissioned on the initiative of Lintulahti's developer Skanska to enliven the area.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Hanhiparvi | Hanhiparvi / Flock of geese | Lintulahden aukio, Sörnäinen | Fågelviksplatsen, Sörnäs | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hanhiparvi-pirkko-nukari/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hanhiparvi-pirkko-nukari/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hanhiparvi-pirkko-nukari/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.292042+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["el\u00e4in", "2000", "siipi", "lintu"]} | Point | 24.962852 | 60.18453 | Pirkko Nukari: Hanhiparvi, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Gåsflock | Pirkko Nukari: Gåsflock, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Fågelviksplatsen bevakas av skulpturen Gåsflock. Tamgåsen har stått modell för bronsfåglarna i naturlig storlek. Enligt konstnären är gässen utmärkta väktare. Man hör genast på dem om det händer någonting särskilt på gården! Naturen och i synnerhet fåglar betyder mycket för Pirkko Nukari och förekommer ofta som motiv i hennes konst. I Ridparken i Brunakärr avtäcktes på hösten 2003 hennes verk Tranan har landat.Fågelviken är ett nytt bostadsområde i anslutning till stadskärnan, helt nära Havshagen, mellan Berghäll och havet. I nästan hundra år var det ett tättbebyggt industriområde. Sommaren 1997 började man bygga höghus, och nu bor där omkring 1500 människor.Byggföretaget Skanska ville resa en skulptur för att öka invånarnas trivsel på området. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Pirkko Nukari: Flock of geese, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23020 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1890", "sv": "Publicerad 1890", "en": "Published 1890"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6629 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hans-van-sanden-1.jpg | Hans van Sanden oli alankomaalaissyntyinen mies, josta kaupankäynnin myötä tuli Helsingin perustamisen aikoihin kaupungin varakkain porvari. Hän kävi kauppaa ennen kaikkea saksalaisten kaupunkien kanssa. Vuoden 1560 tulliluetteloiden mukaan van Sandenin kauppavaihto oli puolet koko silloisen Helsingin tuonnista.Van Sanden meni naimisiin Herttoniemen Jägerhorneihin kuuluneen Anna Henrikintyttären kanssa ja otti käyttöönsä Jägerhornien vaakunan. Hän sai haltuunsa myös suvun kartanon Båtsvikin. Suurella omaisuudellaan ja liittymällä vanhaan maa-aatelistoon van Sanden varmisti itselleen ja jälkeläisilleen korkean sosiaalisen aseman Helsingin porvariston keskuudessa.Robert Stigell teki 1890 kopion Hans van Sandenin alkuperäisestä kalkkikivisestä hautakivestä, joka todennäköisesti oli mennyt huonoon kuntoon. Hautakiven merkinnöistä ja van Sandenin kuolinvuodesta on eriäviä tulkintoja.Hautakivi on matala paasi, jossa on vaakuna ja teksti "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". Hautakiveä ympäröi 4 pylvästä ja ketju. | Hans van Sanden (died in 1590) was a rich merchant from the Netherlands who begun to trade in Helsinki in the 1550s, mainly with German cities. He married Anna Henrikintytär of the Jägerhorn family and also adopted their arms. He also gained the family's mansion Båtsvik. Together with his wealth, joining the landed gentry secured van Sanden and his descendants a high social standing among the Helsinki bourgeoisie. In 1890, Robert Stigell made a copy of Hans van Sanden's gravestone. It is a low stone slab with a coat of arms and the text "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". The stone is surrounded by four posts and a chain | Hans van Sandenin hautakivi | Hans van Sandenin hautakivi / Hans van Sanden's gravestone | Vanhankaupungintie 9 | Kyrkovreten, Gammelstaden | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hans-van-sandenin-hautakivi-robert-stigell/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00560 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.301755+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.975935 | 60.21604 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Hans van Sandens gravsten | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Hans van Sanden (d. 1590) var en förmögen köpman och under 1500-talet Helsingfors rikaste borgare. Han var av holländskt ursprung, och bedrev från och med 1550-talet handel i Helsingfors särskilt med de tyska städerna. Enligt tullkataloger från år 1560 var van Sandens handelsutbyte över hälften av det dåvarande Helsingfors importhandel. van Sanden gifte sig med Anna Henriksdotter, som hörde till släkten Jägerhorn från Hertonäs. Han använde släkten Jägerhorns vapen och blev också ägare till släktgården Båtsvik. Med sin stora egendom och genom att gifta in sig i lantadeln säkrade van Sanden sig själv och sina efterkommande en hög social ställning i Helsingfors borgerskap.Robert Stigell gjorde en kopia av Hans van Sandens ursprungliga gravsten 1890. Det finns olika tolkningar om texten på gravstenen och skiljaktiga uppfattningar om hans dödsår. Gravstenen är en låg stenhäll med vapnet och texten "Hans van Sanden end sine erven anno domino 1590". Gravstenen omges av fyra pelare och en kätting. | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23021 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Ville Vallgren", "sv": "Konstn\u00e4r Ville Vallgren", "en": "Artist Ville Vallgren"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1908", "sv": "Publicerad 1908", "en": "Published 1908"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "LINK", "name": {"fi": "Puhuvat patsaat", "sv": "Statyn talar till dig", "en": "The statue talks to you"}, "www": {"fi": "http://www.vihreatsylit.fi/?p=6763", "sv": "http://www.vihreatsylit.fi/sv/?p=6763", "en": "http://www.vihreatsylit.fi/en/?p=6763"}, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6561 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/manta-allas.jpg | Suihkukaivon saaminen Helsingin keskustaan oli 1900-luvun alussa käynnistetty hanke, jonka tarkoitus oli ensisijaisesti elävöittää ja eurooppalaistaa kaupunkikuvaa. Helsingin kaupunki tilasi suihkulähde-suunnitelman Pariisissa työskentelevältä kuvanveistäjä Ville Vallgrenilta (1855-1940). Helsingin symboliksi kaavaillun veistoksen toteuttamiseen taiteilija sai varsin vapaat kädet. Suihkulähde kokonaisuuteen kuuluvat veistokset valettiin pronssiin Pariisissa 1906. Paljastustilaisuus oli Helsingissä 20.9.1908.Suihkulähdekokonaisuuteen kuuluu alastoman neitofiguurin lisäksi altaan reunustan neljä merileijonaa sekä keskusjalustan vettä suihkuttavat kalat. Veistokset ovat pronssia ja vesiallas on punaista rapakivigraniittia Vehmaan Uhlusta. Suihkukaivon korkeus kokonaisuudessaan on 5 metriä. Havis Amanda kuuluu Vallgrenin pariisilaiseen l'art nouveau -henkiseen tuotantoon, jolle on ominaista viehättävä ja taiturimainen muovailu. Vaikka kyseessä on monumentaaliveistos, siinä on katsottu olevan samaa herkkyyttä kuin Vallgrenin pienoisveistoksissa.Teosta suunnitellessaan Ville Vallgren asui ja työskenteli Pariisissa. Havis Amandan malleina oli tiettävästi kaksi 19-vuotiasta pariisitarta, Mademoiselle Marcelle Delquini ja Mademoiselle Leonie Tavier. Jälkimmäisen piirteitä on erityisesti Porvoon museossa olevassa "pikku-Mantassa". (Tieto on Ville Vallgrenin kirjeestä Porvoon museoyhdistykselle). Vuonna 1907 Havis Amanda oli esillä Pariisin taidesalongissa ja ranskalaiset kaavailivat sen sijoittamista Champs-Élysées'n varrelle.Heti julkistamisen jälkeen suihkulähteen neitoa alettiin kutsua Havis Amandaksi, erityisesti suomenkieliset myös Haaviston Mantaksi ja Kaivo-Mantaksi, myöhemmin tuttavallisesti pelkästään Mantaksi. Vallgrenin itsensä mukaan merestä nousseen naisen hahmo symboloi Helsinkiä ja sen syntyä.Veistoksen paljastustilaisuuden jälkeen polemiikki teoksen ympärillä alkoi käydä kiivaana. Lehtien sivuilla esitetty kritiikki kohdistui erityisesti naisfiguurin liian kurvikkaisiin muotoihin ja vesialtaan ei-suomalaisi… | Havis Amanda was completed and cast in bronze in Paris in 1906. It is a fountain with a female figure rising above it. It's unveiling ceremony took place on 20th September 1908 in Helsinki's main market place. According to the sculptor of this work, Ville Vallgren (1855-1940), the French were also interested in acquiring the sculpture for a location in Paris but Vallgren insisted that it was commissoned by the City of Helsinki. Havis Amanda fountain belongs to Vallgren's charming Parisian art nouveau works, characterised by subtle and skilful forms. Although it is a monumental work, it shares the delicateness of Vallgren's smaller sculptures.According to Vallgren the central female figure, who has risen from the sea, symbolises Helsinki and the birth of the City. Upon her unveiling the Swedish language newspapers in Helsinki and the sculptor himself started to call the sculpture 'Havis Amanda'.The fountain also includes four sea lions and water-spouting fish amid the swaying seaweed at Havis Amanda's feet. The sculpture is, for the most part, cast in bronze and stands on pink granite from Vehmaa. The work in total measures five metres in height.Ville Vallgren lived and worked in Paris as he planned his 'fountain sculptures' for Helsinki. A young 19-year old Parisian lady, Marcelle Delquini, is likely to have modelled for Havis Amanda. According to Vallgren's letter to the association of Porvoo Museum in 1906, another 19-year old Mademoiselle, Leonie Tavier, has modelled for the Little Havis Amanda now situated in the Porvoo Museum.Initially, maiden¿s nakedness and seductiveness were considered inappropriate and the monument was strongly criticised, especially by women. However, it gradually won people's favour and, as a consequence, has been the centre of innumerable celebrations and merrymaking for decades. The biggest of these celebrations is Vappu.Vappu parties and rituals take place on the eve of May Day. It is a festival that combines the influences of Saint Walpurgis' Day celebrations which welcome in the s… | Havis Amanda | Havis Amanda | Kauppatori, Kaartinkaupunki | Salutorget, Kaartinkaupunki | Kauppatori, Kaartinkaupunki | http://www.hamhelsinki.fi/sculpture/havis-amanda-ville-vallgren/ | http://www.hamhelsinki.fi/sv/sculpture/havis-amanda-ville-vallgren/ | http://www.hamhelsinki.fi/en/sculpture/havis-amanda-ville-vallgren/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.318892+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kauppatori", "manta", "merileijonat", "naiset", "suihkukaivo", "vappu", "ville vallgren", "pronssi", "suihkul\u00e4hde", "vesi", "el\u00e4imet", "HAMin kokoelmateos", "graniitti", "puhuva patsas", "alastomuus", "art nouveau", "esplanadi", "kalat"], "sv": ["art nouveau", "fiskar", "f\u00f6rsta maj", "HAMs samling verk", "kvinnor", "nakenhet", "sj\u00f6lejon", "vappen", "ville vallgren", "brons", "font\u00e4n", "djur", "Statyn talar", "granit"], "en": ["animals", "Art Nouveau", "fish", "May Day", "nudity", "sea lions", "ville vallgren", "women", "bronze", "fountain", "HAM's collection", "The statue talks", "granite"]} | Point | 24.9515 | 60.167576 | Ville Vallgren: Havis Amanda, 1908. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Havis Amanda | Ville Vallgren: Havis Amanda, 1908. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Havis Amanda, på finska även familjärt kallad Manta, blev färdig redan 1906 i Paris, men restes på sin plats som fontänskulptur först 1908. Fontänhelheten med Havis Amanda på toppen, avtäcktes 20.9.1908. Havis Amanda omges av vattensprutande fiskar och sjölejon, och har svajande sjögräs under fötterna. Skulpturernas material är brons och fontänen är av röd granit från Vehmaa. Fontänskulpturen är 5 meter hög.Havis Amanda hör till Ville Vallgrens (1855-1940) parisiskt charmfulla l'art nouveau-skulpturer. Fastän den är en monumentalskulptur har den samma känslighet som Vallgrens miniatyrskulpturer. Vallgren berättade att parisborna också var intresserade av att anskaffa skulpturen och ville pryda Paris gatubild med denne. Men bildkonstnären hade svarat att Havis Amanda var avsedd för Helsingfors.Skulpturen var till en början också känd som sjöjungfrun eller sjönymfen men fick snabbt namnet Havis Amanda. I de finskspråkiga tidningarna kallades hon också bl.a. Haaviston Manta och Kaivo-Manta, senare dock endast Manta. Enligt Vallgren är Havis Amanda en sjönymf som stigit upp ur havet, hon symboliserar Helsingfors och stadens födelse.Ville Vallgren arbetade med sina Havis Amanda-skulpturer i ateljén i Paris. Modellen till den Havis Amanda som restes på Salutorget var den 19-åriga parisiskan Mademoiselle Marcelle Delquini, och modell till "Lilla Havis Amanda" i Borgå museum var Mademoiselle Leonie Tavier från Paris, också hon 19 år gammal. (Uppgiften är från Ville Vallgrens brev till museiföreningen i Borgå 1906).Havis Amanda fick till en början skarp kritik särskilt av stadens damer som upplevde hennes nakenhet och behagfulla posé som förolämpande. Småningom blev skulpturen populär bland helsingforsborna och har genom årtiondena fungerat som samlingspunkt vid olika festligheter och jippon. Speciellt under Första Maj har Havis Amanda en stor betydelse. Vallborgs ritualer och festligheter var från början endast koncentrerade på den första dagen i maj. På fotografier från 1930-talet kan man se folk som samlats kring fontä… | Ville Vallgren: Havis Amanda, 1908. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23022 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Bernard Kirschenbaum", "sv": "Konstn\u00e4r Bernard Kirschenbaum", "en": "Artist Bernard Kirschenbaum"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1983", "sv": "Publicerad 1983", "en": "Published 1983"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6614 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsinkiarch.jpg | Veistos on hyvä esimerkki 1960-luvulta lähtien taiteen valtavirtaukseksi nousseesta minimalismista. Minimalismin ohjelma vastusti abstraktia ekspressionismia ja sen spontaania emotionaalisuutta korostavaa taideteoriaa. Siksi minimalistiset taiteilijat koettivat välttää liian ekspressiivistä ja näkyvää kädenjälkeä teoksissaan. Teoksen aiheena oli sen muoto ja materiaali. Teoksen muodon ja värin tuli olla niukkaa ja vähäeleistä.Minimalistien ongelmana oli, ettei yleisö aina voinut olla liittämättä teoksiin niiden ulkopuolisesta todellisuudesta esiinkumpuavia mielleyhtymiä. Rajatakseen tulkinnan koskemaan vain materiaalia ja muotoa antoivat taiteilijat usein teoksilleen nimeksi "Nimetön". Bernard Kirschenbaumin teoksen Helsinki Arch voi jo nimensäkin perusteella yhdistää perinteiseen muistomerkkimuotoon riemukaareen. Nyt kaari on käännetty selälleen. On siis mahdollista luoda uusi ilmaisu vanhan perinteen pohjalle. Taiteilija on irroittanut triumfikaaren sen historiallisista yhteyksistä militaristisiin seremonioihin ja luonut siitä uudenlaisiin mielleyhtymiin viittaavan merkin.Temet Oy on tallettanut teoksen Helsingin kaupungin taidemuseon puistoon. Veistos valmistui vuonna 1983, ja se oli Ars 83 -näyttelyn aikana Ateneumin taidemuseon edessä kadulla. Veistoksen materiaali on teräs. | The work is a good example of Minimalism which became a main trend in art in the 1960s. Minimalism opposed Abstract Expressionism and its theory of art which emphasized spontanious emotions. Minimalists sought to avoid expressiveness and to limit the artist's presence. The form and material of a work were its subject. Minimalism favoured restrained and unaffected forms and colours.The problem of Minimalism was that the audience found it often difficult not to connect associations from the external world to the works of art. In order to confine interpretation to form and material artists often named their works as `No title'.Even the name of Bernard Kirschenbaum's sculpture, `The Helsinki Arch', connects it to traditional memorial sculpture. In `The Helsinki Arch', however, the arch is on its back, proving that old traditions allow for new expressions. The artist has separated the triumphal arch from its historical context of militarist ceremony, turning it into a reference to new associations. The work has been deposited with the City of Helsinki by Temet Oy. It was finished in 1983 and it is made of steel. | Helsinki Arch | Helsinki Arch / The Helsinki Arch | Tamminiementie 6, Meilahti | Ekuddsvägen 6, Meilahti | Tamminiementie 6, Meilahti | http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsinki-arch-bernard-kirschenbaum/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsinki-arch-bernard-kirschenbaum/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsinki-arch-bernard-kirschenbaum/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.330320+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "siirto", "siirretty", "deponointi", "talletus"], "en": ["hcam"], "sv": ["hskm"]} | Point | 24.88189 | 60.19102 | Bernard Kirschenbaum: Helsinki Arch, 1983. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Helsinki Arch | Bernard Kirschenbaum: Helsinki Arch, 1983. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Skulpturen är ett bra exempel på minimalismen som från och med 1960-talet har blivit en av huvudströmmningarna inom konsten. Minimalismen motsatte sig den abstrakta expressionismen och dess konstteori som betonade spontan emotionalism. Därför försökte de minimalistiska konstnärerna undvika alltför expressiva och synliga spår av konstnären och dennes arbete i sina verk. Formen och materialet var viktiga element och stod ofta som motiv för konstnären. Konstverkets form och färg skulle vara sparsam och chosefri.Minimalisternas problem var att publiken inte alltid kunde låta bli att associera till verkligheten utanför konstverket. För att begränsa tolkningen till materialet och formen var "Utan titel" ett vanligt namn. Bernard Kirschenbaums Helsinki Arch kan redan på grund av namnet associeras till triumfbågen, det historiska monumentet. Nu har bågen lagts på rygg. Det är alltså också möjligt att skapa ett nytt uttryck utgående från en gammal tradition. Konstnären har frigjort triumfbågen från sitt historiska sammanhang med militaristiska ceremonier och skapat ett tecken som refererar till nya idéassociationer.Temet Oy har deponerat verket hos Helsingfors stad. Skulpturen blev färdig 1983, materialet är stål. | Bernard Kirschenbaum: The Helsinki Arch, 1983. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23023 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Yrj\u00f6 Rosola", "sv": "Konstn\u00e4r Yrj\u00f6 Rosola", "en": "Artist Yrj\u00f6 Rosola"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1950", "sv": "Publicerad 1950", "en": "Published 1950"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6622 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsingin-rakentajien-muistomerkki-2_new.jpg | Helsingin kaupunki perustettiin 1550 Ruotsi-Suomen kuninkaan Kustaa Vaasan mahtikäskyllä. Käsky annettiin 12. kesäkuuta ja siinä määrättiin ryhdyttäväksi toimenpiteisiin Rauman, Ulvilan, Tammisaaren ja Porvoon porvareiden siirtämiseksi vastaperustettuun kaupunkiin.Kaupunki pystytti muistomerkin 400-vuotisen historiansa kunniaksi. Sen suunnitteli kuvanveistäjä Yrjö Rosola. Muistomerkki on tummanharmaasta graniitista veistetty paasi, jonka vasemmassa reunassa on Kustaa Vaasan renessanssihenkeen tyylitelty profiilikorkokuva. Muistomerkki paljastettiin 11.6.1950.Paadessa on teksti:"Tälle paikalle perusti Kustaa Vaasa Helsingin kaupungin vuonna 1550. På denna plats grundade Gustav Vasa Helsingfors stad år 1550." Lisäksi muistomerkkiin kuuluu erillinen, liuskekivisen alustan päällä lepäävä graniittinen muistolaatta, jossa on korkokuvana Helsingin asemakaava vuosilta 1550-1640 eli ajalta, jolloin kaupunki sijaitsi Vantaanjoen suulla. | The City of Helsinki was founded in 1550 by the order of the Swedish king Gustaf Wasa. The order was given on June 12 and it stated that the inhabitants of Rauma, Ulvila, Tammisaari and Porvoo were to be transferred to the newly founded town.The memorial was designed by the sculptor Yrjö Rosola and erected by the City. It is a stone slab of dark grey granite with a relief on the left depicting Gustaf Wasa's profile in a style reminiscent of the Renaissance. The stone contains the text "Tälle paikalle perusti Kustaa Vaasa Helsingin kaupungin vuonna 1550. På denna plats grundade Gustav Vasa Helsingfors stad år 1550" (In this location was the City of Helsinki founded by Gustaf Wasa in 1550.)In addition, the memorial comprises a separate granite memorial plaque set on a slate stone pedestal. The plaque shows Helsinki's town plan for the years 1550- 1640, that is, when it was first located at the mouth of the Vantaanjoki river. The memorial was unveiled on June 11, 1950. | Helsingin 400-vuotismuistomerkki | Monument commemorating the City of Helsinki's 400th anniversary | Kirkkorinne, Vanhakaupunki | Kyrkobrinken, Vanhakaupunki | Kirkkorinne, Vanhakaupunki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsingin-400-vuotismuistomerkki-yrjo-rosola/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsingin-400-vuotismuistomerkki-yrjo-rosola/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsingin-400-vuotismuistomerkki-yrjo-rosola/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.342361+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM"], "en": ["hcam"], "sv": ["hskm"]} | Point | 24.976408 | 60.21655 | Yrjö Rosola: Helsingin 400-vuotismuistomerkki, 1950. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Helsingfors 400 års minnesmärke | Yrjö Rosola: Helsingfors 400 års minnesmärke, 1950. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Helsingfors stad grundades 1550 på befallning av Gustav Vasa. Befallningen gavs den 12 juni och innehöll också bestämmelser om att borgare från Raumo, Ulfsby, Ekenäs och Borgå skulle flyttas till den nygrundade staden.År 1950 reste staden ett minnesmärke över sin 400-åriga historia. Minnesmärket gjordes av bildhuggaren Yrjö Rosola. Det är hugget i mörkgrå granit. På den vänstra sidan finns en stiliserad renässansrelief av Gustav Vasa i profil.Texten lyder "Tälle paikalle perusti Kustaa Vaasa Helsingin kaupupungin vuonna 1550. På denna plats grundade Gustav Vasa Helsingfors stad år 1550." Till minnesmärket hör en separat granitplatta med en relief av Helsingfors stadsplan 1550-1640, dvs. från den tid då staden låg vid Vanda ås mynning. Minnesmärket avtäcktes den 11 juli 1950. | Yrjö Rosola: Monument commemorating the City of Helsinki's 400th anniversary, 1950. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23024 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Risto Salonen", "sv": "Konstn\u00e4r Risto Salonen", "en": "Artist Risto Salonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1977", "sv": "Publicerad 1977", "en": "Published 1977"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6583 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/heijastuksia.jpg | Heijastuksia-veistos liittyy 1960-1970 luvuilla Suomessakin yleistyneeseen veistotaiteen suuntaukseen, jossa käytettiin hyväksi kineettisiä vaikutelmia ja näköhavaintoon liittyviä, luonnossa havaittavia abstrakteja ilmiöitä.Risto Salosen Heijastuksia-veistoksen materiaalit ovat ajalle ominaiset teräs ja lasi. Kiiltäväksi hiottujen terässiivekkeiden keskellä on valoa läpäisevä lasinen pilari. Reliefimäisesti aaltoileva lasipilari on syntynyt pinoamalla päällekkäin levyiksi leikattua ikkunalasia.Helsingin kaupungin kuvataidetoimikunta osti veistoksen Helsingin juhlaviikkojen näyttelystä 1974 kaupunginkanslian silloisen kuvataidesihteerin esityksestä. Veistos oli alun perin tarkoitettu sisätilaan, mutta sen katsottiin sopivan myös "kaupunkimiljööseen veden lähelle".Kun Merihaan uusi asuinalue alkoi olla valmiina, Heijastuksia-veistos pystytettiin Hakaniemen rannan itäpäähän, jonne oli kaavailtu aluetta elävöittävää puistoa rantakahviloineen ja terasseineen. Veistokselle suunniteltiin myös valaistus, joka korostaa pintojen heijastuksia ja läpikuultavuutta.Teoksen korjauksen yhteydessä 2007-2008 sille tehtiin jalusta. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Risto Salonen's `Reflections' is made of glass and aluminium. A column consisting of glass plates is set between polished aluminium ailerons. An essential effect is created by lighting which enhances the sculpture's structure and, reflecting from the surfaces, their opacity. ¿Reflections' belongs to the trend originating in the sixties which utilized kinetic impressions and abstract natural phenomena related to vision. The piece is located in the southern end of the Merihaka district's waterfront. Originally, it was a part of a larger plan including plants and a street cafe. The plan was not realised, however, after the sculpture was erected.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Heijastuksia | Heijastuksia / Reflections | Merihaka, Sörnäinen | Hagnäskajen, Havshagen, Sörnäs | http://hamhelsinki.fi/sculpture/heijastuksia-risto-salonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/heijastuksia-risto-salonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/heijastuksia-risto-salonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.356964+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["st\u00e5l", "glas", "havshagen", "l\u00e4ggspel", "merihaka", "pussel", "puzzle", "risto salonen", "hskm"], "fi": ["lasi", "ter\u00e4s", "siirto", "HKTMkorjaus", "korjaus", "merihaka", "palapeli", "palapelin pala", "rikki", "risto salonen", "varasto"], "en": ["glass", "merihaka", "puzzle", "risto salonen", "hcam", "steel"]} | Point | 24.96297 | 60.177956 | Risto Salonen: Heijastuksia, 1977. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Speglingar | Risto Salonen: Speglingar, 1977. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Risto Salonens Speglingar (Heijastuksia) är gjord av rostfritt stål och glas. I de blankpolerade utskotten finns en pelare av glasskivor. En viktig del av skulpturen utgörs av belysningen som framhäver strukturen, ytornas speglingar och genomskinligheten.Skulpturen ansluter sig till en riktning inom skulpturkonsten som blev allmän också i Finland på 1960-talet. Kännetecknande är utnyttjandet av kinetiska intryck och abstrakta fenomen i naturen. Skulpturen placerades i kanten av Havshagens södra strandområde. Skulpturen skulle ursprungligen stå i en park med planteringar och utomhuscafé som planerades här, men resten av planen har glömts bort sedan Speglingar restes.Verket hör till HAM:s egen samling. | Risto Salonen: Reflections, 1977. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23026 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu -", "sv": "Publicerad -", "en": "Published -"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6591 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-1.jpg | Helsingin ensimmäisen kirkon muistokivi on Kustaa Adolfin puistossa Vanhassa kaupungissa. Muistokivi on rosopintaiseksi hakattua harmaata graniittia.Kiveen on kaiverrettu teksti: "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna." | The memorial tablet in the Kustaa Adolf park is made of rough-surfaced grey granite. The stone contains the inscription "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna." (In this place were Helsinki's first church and cemetery located in 1550-1639".) | Helsingin ensimmäisen kirkon ja hautausmaan muistokivi | Helsingin ensimmäisen kirkon../ Memorial tablet to Helsinki's first church and cemetary | Kustaa Vaasan puisto | Gustav Adolfs park, Gammelstaden | http://hamhelsinki.fi/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/helsingin-ensimmaisen-kirkon-ja-hautausmaan-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00560 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.366842+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.976078 | 60.215763 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Minnestenen över Helsingfors första kyrka och kyrkogård | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Minnestenen i Gustav Adolfs park är av grovhuggen grå granit. Stenen har inskriptionen: "Tällä paikalla oli Helsingin kaupungin ensimmäinen kirkko ja hautausmaa 1550-1639. På denna plats var första kyrkan och begravningsplatsen i Helsingfors stad belägna." | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23027 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Walter Runeberg", "sv": "Konstn\u00e4r Walter Runeberg", "en": "Artist Walter Runeberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1888", "sv": "Publicerad 1888", "en": "Published 1888"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6646 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/borgström.jpg | Kauppaneuvos Henrik C. Borgström (1799-1883) oli suurliikemies ja merkittävä kulttuurivaikuttaja. Hän oli esittävien taiteiden, kulttuuri- ja sivistyslaitosten mesenaatti ja kiinnostunut kaupungin kaunistamisesta puistoin. Hänen aloitteestaan syntyivät mm. Kaivopuisto ja Kaivohuone. Hän muutti Laajasalossa omistamansa Tullisaaren alueen puistoksi ja perusti Eläintarhan puiston Töölönlahden pohjukkaan 1851.Borgströmin, Eläintarhan puistoalueen perustajan ja vaalijan, muotokuva paljastettiin 27.5.1888. Realistisen rintakuvan teki Walter Runeberg (1838-1920), graniittisen jalustan suunnitteli Th. Decker ja kivityöt teki kivenhakkaaja F. Alfstrand.Jalustan etusivulla on tekstit "Henrik Borgström, Tölö parks och Trädgårdsföreningens grundläggare" ja takasivulla "Af tacksamme medborgare 1887".Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Henrik C. Borgström (1799-1883) was an influential businessman and an important patron of the performing arts, as well as cultural and educational institutions. He was passionate about the building of parks to beautify the city. The Kaivopuisto park and Kaivohuone were realized thanks to his initiative. He also transformed the island of Tullisaari into a park and founded the Eläintarha park in 1851. Borgström, who cherished the Eläintarha park, was posthumously honoured by the portrait, which was unveiled on May 27, 1888.The realistic bust was made by Walter Runeberg (1838-1920), while it's granite pedestal was designed by Th. Decker and sculpted by the stone cutter F. Alfstrand. The pedestal has the texts "Henrik Borgström, Tölö parks och Trädgårdsföreningens grundläggare" (Henrik Borgström, founder of the Töölö park and of the Trädgårdsföreningen (Garden society)) and "Af tacksamme medborgare 1887" (By grateful citizens 1887).The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Henrik C. Borgströmin muotokuva | Henrik C. Borgströmin muotokuva / Portrait of Henrik C. Borgström | Kaupungin puutarha, Taka-Töölö | Stadsträdgården, Taka-Töölö | Kaupungin puutarha, Taka-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/henrik-c-borgstromin-muotokuva-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/henrik-c-borgstromin-muotokuva-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/henrik-c-borgstromin-muotokuva-walter-runeberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.385431+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["rintakuva", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "pronssi", "muotokuva", "walter runeberg"], "sv": ["brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "portr\u00e4tt", "walter runeberg"], "en": ["bronze", "hcam", "marathontrack", "portrait", "walter runeberg"]} | Point | 24.933254 | 60.1863 | Walter Runeberg: Henrik C. Borgströmin muotokuva, 1888. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Rikkonen | Henrik C. Borgströms porträtt | Walter Runeberg: Henrik C. Borgströms porträtt, 1888. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Rikkonen | Kommerserådet Henrik C. Borgström (1799-1883) var storföretagare och en inflytelserik kulturperson i Helsingfors. Han var mecenat för scenkonsten och för kultur- och bildningsinrättningar samt intresserad av att försköna staden med parker. På hans initiativ tillkom Brunnsparken med Brunnshuset och parkområdena i Djurgården (1851). Också Tullholmen som Borgström ägde jordes om till parkområde.Borgströms porträtt i Djurgården avtäcktes den 27 maj 1888. Den realistiska porträttbysten utfördes av Walter Runeberg (1838-1920), granitpostamentet ritades av arkitekten Th. Decker och höggs av stenhuggaren F. Alfstrand. Inskriptionen på postamentet lyder "Henrik Borgström, Tölö parks och Trädgårdsföreningens grundläggare" och "Af tacksamme medborgare 1887".Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Walter Runeberg: Portrait of Henrik C. Borgström, 1888. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Rikkonen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23028 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1940", "sv": "Publicerad 1940", "en": "Published 1940"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6659 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/finne_hevoset_new.jpg | Gunnar Finne (1886-1952) on hyvä esimerkki 1900-luvun alussa koulutuksensa saaneista kuvataiteilijoista, joilla oli sekä puhtaasti taiteellinen että myös arkkitehtoninen pohjakoulutus. Veistos on harmaata graniittia ja se kuvaa kahta tyylitellysti muovailtua hevosta, jotka leikkivät keskenään.Hevoset-veistos kuuluu HAM / Bäcksbackan kokoelmaan, jonka Helsingin kaupunki sai lahjoituksena 1970-luvulla. Veistos oli sijoitettuna Meilahdessa toimineen taidemuseon pääsisäänkäynnin eteen 1970-luvulta siihen saakka kunnes se siirrettiin uuteen paikkaan syksyllä 2015. Tammisaloseuran ja paikallisten asukkaiden järjestämä veistoksen juhlallinen julkistamistilaisuus Tammisalon aukiolla oli 16.11.2015. | In the beginning of the 19th century artists were typically trained in both the arts and architecture, of which Gunnar Finne (1886-1952) is a prime example."Horses" is made from dark granite and depicts two stylized horses playing together. The work belongs to HAM / Bäcksbacka collection donated to The City of Helsinki in the 1970's.Horses was moved from Meilahti to Tammisalo and was revealed in a new location November 16th 2015. | Hevoset | Hevoset / Horses | Väylänrinne 1, Tammisalo | Båtledsbrinken 1, Tammisalo | Väylänrinne 1, Tammisalo | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hevoset-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hevoset-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hevoset-gunnar-finne/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00830 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.397072+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["hevonen", "graniitti", "el\u00e4imet", "el\u00e4in", "hktm", "gunnar finne"], "sv": ["h\u00e4st", "gunnar finne", "djur", "granit"], "en": ["animals", "horse", "gunnar finne", "animal", "granite"]} | Point | 25.061226 | 60.19131 | Gunnar Finne: Hevoset, 1940. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Hästarna | Gunnar Finne: Hästarna, 1940. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Gunnar Finnes (1886-1952) skulpturens material är mörk granit och föreställer två stiliserade lekande hästar. Hästarna, som står utanför ingången till Helsingfors stads konstmuseum, hör till HAM / Bäcksbackas donationssamling.Gunnar Finne är ett gott exempel på de konstnärer som utbildats i början av 1900-talet med både en rent konstnärlig och arkitektonisk utbildning.Skulpturen avtäcktes på Tammelundsplatsen den 16 november 2015. | Gunnar Finne: Horses, 1940. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23029 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Andy Best, Merja Puustinen", "sv": "Konstn\u00e4r Andy Best, Merja Puustinen", "en": "Artist Andy Best, Merja Puustinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6584 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hiljaisuuden-jalanjäljet.jpg | Hiljaisuuden jalanjäljet -ympäristöteos koostuu 20 pronssilaatasta, joihin on ikuistettu kotoperäisten villieläinten jalanjälkiä. Laatoissa on myös eläinten nimet: ahma, lumikko orava, saukko, näätä, vesikko, ilves, kettu mäyrä, metsäkauris, villisika, karhu, hirvi, metsäpeura, kuusipeura, majava, metso, teeri, kurki ja susi. Jalanjäljet on sijoitettu katulaattojen sekaan.Taiteilijaparin mukaan "Hiljaisuuden jalanjäljet toimii hienovaraisena muistutuksena maamme kaupungistumisen ja teollistumisen lyhyestä historiasta. Nykyään useimpien suomalaisten käsitys luonnosta perustuu televisioon ja myytteihin omakohtaisten kokemusten sijasta. Osa pronssilaattoihin ikuistetuista tassun-, sorkan- tai käpälänjäljistä kuuluu eläinlajeille, jotka tänä päivänä ovat joko uhanalaisia tai jo hävinneet sukupuuttoon."Jalanjälkien saamiseksi taiteilijapari avustajineen on työskennellyt Ranuan ja Ähtärin eläinpuistossa hyvässä yhteistyössä eläinten ja henkilökunnan kanssa.Helsingin kaupungin rakennusvirasto on rahoittanut teoksen ja se kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. Kampin rakennustöiden liikennejärjestelyjen vuoksi vuonna 2002 Ahma, Näätä, Orava ja Teeri -jalanjälkilaatat vietiin varastoon. Jalanjäljet palautettiin kesällä 2005. | "Silent Footprints" comprises twenty bronze tiles in the pavement of the square between Forum and Lasipalatsi. The slabs are marked with the footprints of various animals found in the wild in Finland: wolverine, weasel, squirrel, otter, ermine, European mink, lynx, fox, badger, roe, wild boar, bear, elk, deer, fallow deer, beaver, capercaillie, black grouse, crane and wolf.According to the artists, "Silent Footprints" is a subtle reminder of how thin the layer of urban and industrial history is in Finland. Nevertheless, most Finns nowadays have a relationship with nature that is based on television and folklore rather than direct experience. Some of the foot, paw and hoof prints belong to species that are today either endangered or already extinct.The footprints were acquired at the Ranua and Ähtäri animal parks in co-operation with the animals and park staff."Silent Footprints" was funded by the Helsinki City Public Works Department. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Hiljaisuuden Jalanjäljet | Hiljaisuuden jalanjäljet / Silent Footprints | Simonkatu 1, Lasipalatsin ja Forumin välinen aukio, Kamppi | Simonsgatan 1, Lasipalatsin och Forumin välinen aukio, Kamppi | Simonkatu 1, Lasipalatsin and Forumin välinen aukio, Kamppi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hiljaisuuden-jalanjaljet-andy-best-merja-puustinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hiljaisuuden-jalanjaljet-andy-best-merja-puustinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hiljaisuuden-jalanjaljet-andy-best-merja-puustinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.411811+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "prosenttiraha", "el\u00e4imet", "el\u00e4in", "prosenttitaide", "varasto", "ahma", "hirvi", "ilves", "j\u00e4ljet", "j\u00e4lki", "karhu", "kettu", "kurki", "lumikko", "luonto", "majava", "metso", "mets\u00e4kauris", "m\u00e4yr\u00e4", "n\u00e4\u00e4t\u00e4", "orava", "peura", "sukupuutto", "susi", "tassut", "teeri", "uhanalainen", "vesikko", "villisika", "ymp\u00e4rist\u00f6taide"], "sv": ["hskm", "djur", "bj\u00f6rn", "b\u00e4ver", "dovhjort", "ekorre", "flodiller", "fotsp\u00e5r", "gr\u00e4vling", "j\u00e4rv", "lodjur", "m\u00e5rd", "orre", "r\u00e5djur", "r\u00e4v", "sm\u00e5vessla", "sp\u00e5r", "tj\u00e4der", "trana", "utter", "varg", "vildsvin", "\u00e4lg"], "en": ["hcam", "animal", "animals", "badger", "bear", "beaver", "black grouse", "capercaillie", "crane", "deer", "elk", "ermine", "footprint", "foot step", "fox", "lynx", "otter", "roe", "squirrel", "weasel", "wild boar", "wolf", "wolverine"]} | Point | 24.93731 | 60.169674 | Andy Best ja Merja Puustinen: Hiljaisuuden jalanjäljet, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Tystnadens fotspår | Andy Best och Merja Puustinen: Tystnadens fotspår, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Miljökonstverket Tystnadens fotspår är infällt i plattbeläggningen på den öppna platsen mellan Forum och Glaspalatset. I tjugo bronsplattor av en gatuplattas storlek har spåren av inhemska vilda djurarter förevigats: järv, småvessla, ekorre, utter, mård, flodiller, lodjur, räv, grävling, rådjur, vildsvin, björn, älg, dovhjort, bäver, tjäder, orre, trana och varg.Enligt konstnärsparet skall "Tystnadens fotspår vara en diskret påminnelse om den korta tid under vilken vårt land har urbaniserats och industrialiserats. Nuförtiden bygger de flesta finländares uppfattning om naturen på televisionen och på myter i stället för på egen erfarenhet En del av tass- eller klövspåren tilhör utrotningshotade eller redan utdöda djurarter. För att få tillgång till djurspåren har konstnärsparet tillsammans med sina medarbetare vistats i djurparkerna i Ranua och Etseri i gott samarbete med djuren och djurparkens personal.Verket har bekostats av Helsingfors stads byggnadsverk och det ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Andy Best and Merja Puustinen: Silent Footprints, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23031 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Jussi M\u00e4ntynen", "sv": "Konstn\u00e4r Jussi M\u00e4ntynen", "en": "Artist Jussi M\u00e4ntynen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1923", "sv": "Publicerad 1923", "en": "Published 1923"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6592 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hirvi-3.jpg | Jussi Mäntynen debytoi villieläinveistosten tekijänä 1923 pohjoismaisessa metsästysnäyttelyssä Helsingissä, jossa esitteli lähes nelimetrisen uroshirviveistoksen kipsimallin. Tämä herätti ihastusta ja sitä ehdotettiin sijoitettavaksi pronssiin valettuna Kaivopuiston valleille Helsinkiin.Veistoksen pronssivalua jouduttiin kuitenkin odottamaan pari vuotta. Vuonna 1928 se hankittiin Viipuriin Torkkelin-puistoon. Mäntynen lahjoitti kipsimallin Eläintieteelliselle museolle. Siitä otettiin vielä kolme pronssivalosta, jotka pystytettiin Lahteen Erkonpuistoon (1955), Turkuun Kupittaanpuistoon (1969) ja Helsinkiin Eläintieteellisen museon edustalle (1972). Mäntynen on sanonut saaneensa idean veistokseen Kalevalan Hiiden hirvestä.Teoksen syntymiseen vaikutti Mäntysen perehtyneisyys eläimiin sekä vapaassa luonnossa että eläinten täyttäjänä. Myös kansainvälinen eläinveistotaide oli hänelle tuttua.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Jussi Mäntynen made his debute as a sculptor of wild animals in 1923 at the Nordic hunting exhibition in Helsinki where he presented a nearly four-metre high plaster model of a male elk. The piece was greatly admired and it was proposed that it would be cast in bronze and erected in the Kaivopuisto park. The work was not, however, cast until a couple of years later. In 1928 it was placed in Viipuri's Torkkeli park. Mäntynen donated the plaster model to the City of Helsinki. Three additional casts were made, placed in the Erkko park in Lahti (1955), Kupittaa park in Turku (1969) and the front of the Zoological Museum in Helsinki. Mäntynen later revealed that `The Elk' was inspired by the Demon Elk in Kalevala. Spending much time outdoors, Mäntynen knew animals extremely well. He had also worked as a taxidermist and was familiar with international animal sculpture.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Hirvi | Hirvi / The Elk | Luonnontieteellisen museon edusta, Pohjoinen rautatienkatu 13, Etu-Töölö | Zoologiska museet, Norra Järnvägsgatan 13, Främre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hirvi-jussi-mantynen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.427366+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.931402 | 60.171288 | Jussi Mäntynen: Hirvi, 1923. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Älgen | Jussi Mäntynen: Älgen, 1923. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Jussi Mäntynen debuterade som djurskulptör på den nordiska jaktutställningen i Helsingfors 1923, där han visade gipsen till en nästan fyra meter hög älgtjur. Skulpturen väckte förtjusning och det föreslogs att den skulle gjutas i brons och placeras på Brunnsparkens vallar i Helsingfors.Skulpturen gjöts i brons först några år senare. 1929 restes Älgen i Torkelparken i Viborg. Mäntynen donerade gipsen till Zoologiska museet. Älgen gjöts i brons ytterligare tre gånger. En älg finns i Lahtis (1955), en i Åbo (1969) och den tredje står framför Zoologiska museet sedan 1972. Mäntynen berättade senare att han fick idén till älgen från Kalevala (Hiiden hirvi). Mäntynen var väl förtrogen med djur både från naturen och som uppstoppare. Han var också bekant med internationell djurskulptur.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Jussi Mäntynen: The Elk, 1923. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23032 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Walter Runeberg", "sv": "Konstn\u00e4r Walter Runeberg", "en": "Artist Walter Runeberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1905", "sv": "Publicerad 1905", "en": "Published 1905"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6647 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/historia-oikeustiede-filosofia-1.jpg | Gustav Nystromin suunnittelema Yliopiston kirjaston laajennusosa valmistui vuonna 1905. Rotundaksi kutsutun laajennusosan allegoriset ulkoseinäveistokset, Historia, Oikeustiede, Filosofia, Taide, Lääketiede, Astronomia, Fysiikka ja Luonnonhistoria, laati Walter Runeberg, kansallisrunoilijan poika ja monien 1800- luvun lopun monumentaaliveistosten tekijä.Puolikuun muotoisen seinän pilareita koristavia reliefejä on yhteensä yhdeksän ja ne kuvaavat tieteitä ja taiteita personifioivia naishahmoja. Kunkin rintakuvan alle on lisäksi kirjattu tieteen symboli ja sen latinankielinen nimi. Reliefit palautuvat keskiajalla yleiseen tapaan kuvata seitsemää liberaalia taitoa naishahmoin. Tieteiden symbolit ovat puolestaan modernisoituja versioita aina antiikkiin palautuvista aiheista sekä länsimaisessa kulttuurissa vakiintuneista mielikuvista ja symboleista. Oikeasta reunasta alkaen Historia ja tiimalasi, Juristica ja valaavannova käsi, Philosofia ja acanthus -kasvi, Ars lyyran ja laakerinlehtien kera, Medicina ja kepin ympärille kiertynyt käärme, Theologia ja pyhä kolminaisuus käärmeen ymparöimänä, Astronomia ja tähti, Physica ja vaaka sekä Historia ja pöllö. Tieteenalojen symbolit kertautuvat lisäksi figuurien hahmoissa pään ympärille sommiteltuina koristeina.Yliopiston kirjastoa koristavat myös Carl Magnus Mellgrenin julkisivun puolella sijaitsevat allegoriset reliefit sekä J.A. Ehrenströmin ja Carl Ludwig Engelin muistolaatta kirjaston eteläisessä pihamuurissa.Reliefit eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The extension of the University library was designed by Gustaf Nyström and completed in 1905. The facade of the extension, known as the Rotunda, has allegorical reliefs by Walter Runeberg, the son of the national poet and the artist behind numerous monumental sculptures of the late 19th century. There are nine reliefs, located on the pillars of the crescent-shaped wall. They depicting female figures personifying arts and sciences. In addition, the symbol of each scientific discipline and its Latin name is found under each relief. The works contain a reference to the mediaeval practice of using female figures to represent the seven liberal arts. The symbols are modernized versions of themes rooted in Antiquity, and of established images and symbols of Western culture.Beginning from the right-hand corner, the reliefs depict Historia, Iuris prudentia, Philosophia, Ars, Medicina, Theologia, Astronomia, Physica and Historia. The symbols are, respectively, an hour glass, a hand raised in oath, the plant acanthus, a lyra and laurel leaves, a serpent coiled around a staff, the Holy Trinity surrounded by a serpent, a star, scales and an owl. These symbols are also found as decorations above the heads of the figures themselves. The facade of the library contains allegorical reliefs by Carl Magnus Mellgren. A memorial plaque to J.A. Ehrenström and C.A. Engel is located on the southern section of the wall circling the library.The reliefs don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Historia, Oikeustiede, Filosofia... | Historia, Oikeustiede.../ History, Law, Philosophy, Art, Medicine, Theology, Astronomy, Physics and Natural History | Yliopiston kirjaston Rotunda, Unioninkatu 33, Kluuvi | Universitetsbiblioteket Rotundan, Unionsgatan 33, Gloet | http://hamhelsinki.fi/sculpture/historia-oikeustiede-filosofia-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/historia-oikeustiede-filosofia-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/historia-oikeustiede-filosofia-walter-runeberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.441064+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kansalliskirjasto", "rotunda", "yliopisto", "reliefi"], "sv": ["allegori"]} | Point | 24.950077 | 60.170166 | Walter Runeberg: Historia, Oikeustiede, Filosofia, Taide, Lääketiede, Astronomia, Fysiikka ja Luonnonhistoria, 1905. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Historien, Juridiken, Filosofin... | Walter Runeberg: Historien, Juridiken, Filosofin, Konsten, Medicinen, Astronomin, Fysiken och Naturhistorien, 1905. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | De allegoriska skulpturerna är Historien, Juridiken, Filosofin, Konsten, Medicinen, Astronomin, Fysiken och Naturhistorien. Rotundan, tillbyggnaden till universitetsbiblioteket är ritad av Gustaf Nyström och stod färdig 1905. De allegoriska fasadskulpturerna är gjorda av Walter Runeberg, nationalskaldens son och skulptören bakom flere av våra monumentalskulpturer från 1800-talet.De sammanlagt nio kvinnofigurerna i reliefen personifierar vetenskaperna och konsterna. Under varje byst finns en symbol och vetenskapens latinska benämning. Relieferna härstammar från det medeltida sättet att avbilda de sju konsterna som kvinnofigurer. Symbolerna för vetenskaperna är moderniserade versioner av antika motiv och traditionella västerländska föreställningar och symboler. Från höger har avbildats: Historia och ett timglas, Jurisprudentia och en hand som svär eden, Philosofia med en akantusslinga, Ars med lyra och lagerblad, Medicina med ormen som slingrar sig runt en stav, Theologia och den heliga treenigheten och ormen, Astronomia och en stjärna, Physica med vågen samt Historia med ugglan. Symbolerna finns också i dekorationerna runt figurernas huvuden.På universitetsbibliotekets huvudfasad finns allegoriska reliefer av konstnären Carl Magnus Mellgren och på den södra muren mot gatan, finns minnesplaketter över J.A. Ehrenström och Carl Ludwig Engel.Relieferna ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Walter Runeberg: History, Law, Philosophy, Art, Medicine, Theology, Astronomy, Physics and Natural History, 1905. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23033 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Aukusti Veuro", "sv": "Konstn\u00e4r Aukusti Veuro", "en": "Artist Aukusti Veuro"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1948", "sv": "Publicerad 1948", "en": "Published 1948"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6660 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hitsaaja1.jpg | Kuvanveistäjä Aukusti Veuro oli Sääksmäeltä kotoisin ja opiskeli siellä kuvanveistoa Emil Wikströmin johdolla. Hän toimi myös mm. lankonsa Wäinö Aaltosen joidenkin teosten valajana. Paavo Nurmen patsaan valutöistä hänelle annettiin Grand Prix Pariisin maailmannäyttelyssä 1937. Veuro voitti ehdotuksellaan Mietteissä 1930 järjestetyn Aleksis Kiven patsaan uusintakilpailun, jossa Wäinö Aaltonen sai toisen palkinnon. Kilpailulautakunta päätyi kuitenkin tilaamaan teoksen Aaltoselta.Aukusti Veuron tekemä Aleksis Kiven muistomerkki paljastettiin Nurmijärvellä 1934, mikä on Hitsaajan lisäksi hänen pääteoksiaan. Hitsaaja paljastettiin Heteka OY:n pääportin edustalla 1948. Heteka OY oli perustettu 1932 ja oli suurimpia metallinjalostuslaitoksia Helsingissä. Se valmisti metallihuonekaluja ja hetekoita.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Aukusti Veuro was born in Sääksjärvi where he also studied sculpture under Emil Wikström. Veuro was also a founder; he received a Grand Prix at the Paris World Fair for the work he did on Wäinö Aaltonen's, his brother-in-law's, Paavo Nurmi statue. Veuro's entry Thinking won the renewed competition for the Aleksis Kivi memorial in 1930, with Wäinö Aaltonen finishing second. The jury, however, decided to commission the memorial from Aaltonen. Veuro's Kivi memorial was unveiled in Nurmijärvi, where Kivi was born, in 1934. In addition to the Welder, it is one of his principal pieces. The Welder was unveiled in front of the main gate of the company Heteka Oy in 1948. Heteka Oy, founded in 1932, was one the largest metalworks in Helsinki, manufacturing metal furniture and beds. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Hitsaaja | Hitsaaja / Welder | Nilsiänkatu 16-20, Vallila | Nilsiägatan 16-20, Vallila | Nilsiänkatu 16-20, Vallila | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hitsaaja-aukusti-veuro/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00510 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.454942+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.949116 | 60.19541 | Aukusti Veuro: Hitsaaja, 1948. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Svetsaren | Aukusti Veuro: Svetsaren, 1948. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Bildhuggaren Aukusti Veuro var hemma i Sääksmäki där han också studerade skulptur under Emil Wikströms ledning. Han gjöt bl.a. sin svåger Wäinö Aaltonens skulpturer. För gjutningen av Paavo Nurmi-statyn tilldelades han Grand prix vid världsutställningen i Paris 1937. Veuros förslag "I tankar" vann 1930 den andra tävlingen om Aleksis Kivi-monumentet. Uppdraget gavs dock till Aaltonen vars förslag hade fått andra pris. Veuros Kivi-staty avtäcktes i Nurmijärvi 1934. Svetsaren som står framför Heteka Oy:s port avtäcktes 1948. Heteka Oy, grundat 1932, var en av de största metallfabrikerna i Helsingfors och tillverkade möbler och s.k. heteka-sängar. Materialen är brons. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Aukusti Veuro: Welder, 1948. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23034 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kimmo Kaivanto", "sv": "Konstn\u00e4r Kimmo Kaivanto", "en": "Artist Kimmo Kaivanto"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1985", "sv": "Publicerad 1985", "en": "Published 1985"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6547 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hopeiset-sillat-7.jpg | Hopeiset sillat oli Forumin keskuspihalla sijaitseva, alimmaisesta kerroksesta lasikattoon kurkottava veistoskokonaisuus. Teos on Kimmo Kaivannon suunnittelema ja se valmistui vuonna 1985. Teos koostuu korkeiden pylväiden väliin pingottuvista silloista - kolmesta parista teräskaaria - sekä vesialtaasta. Itse pylväät ovat sinisen pigmentin, valkosementin ja kvartsin seosta, eläväpintaisia pienten veistosaiheiden kokoelmia. Sinisestä väristä nousevat esiin mm. Kaivannon Rodin -teemaan kuuluva Sininen ajattelija, simpukoita, maalarinpensseli, luodin hylsyä muistuttava metallinpala ja torvi. Pylvään sivustaa jäsentävät lisäksi suurien aaltomaisesti kuvioitujen ja meriteemaa jatkavien sekä pienempien ja sileiden suorakulmioiden konstruktio. Pylväiden sisäpinta on peiliä, joka heijastaa elämää ympäröiviltä tasanteilta loputtomassa heijastussarjassa. Pylväiden väliin lattiaan on painettu veistoksen tarkan sijainnin maailmassa ilmaiseva teksti: Longitud 24ø 56' 28" X Latitud 60ø 10' 8".Pylväiden linjaa jatkaa allas, jonka vesitila on yhtä leveä kuin pylväiden väli. Tummansinisen pohjan päällä lepää puoliksi värjättyjä luonnonkiviä ja altaan keskellä on pronssinen simpukka, jonka pintaa on uurrettu ja käsitelty valkoiseksi. Veden pyörteet aiheuttavat aaltoliikettä koko altaaseen ja vahvistavat mielikuvaa merestä. Kuulemista, ääniä ja aaltomaista liikettä sekä aikaa tutkiskeleva teos on selkeästi tilateos, jonka oleellinen osa on teosta ympäröivän kauppakeskuksen hetkellisyyden ja äänekkyyden ilmapiiri.Kauppakeskuksen toisessa kerroksessa sijaitseva Nereidi, Antiikin taruston merenneito, on niinikään Kaivannon veistos.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Kimmo Kaivanto's Silvery Bridges, unveiled in 1985, was the tall sculpture in the central square inside the Forum shopping centre. Ascending from the bottom floor, it almost reached the glass ceiling high above. The work consists of bridges - three pairs of steel arches - suspended between high pillars, and of a pool. The pillars are a mixture of blue pigment, white cement and quartz. From their vivid blue surfaces emerge small sculptural motifs; The Blue Thinker from Kaivanto's Rodin series, shells, a painter's brush, a piece of metal resembling a cartridge, and a horn, among other objects. Large quadrangles with wave-like patterns and smaller smooth ones lend structure to the pillars. The inner surfaces of the pillars mirror the bustle of the shopping centre in an infinite series of reflections.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Hopeiset Sillat (Poistettu) | Hopeiset sillat/ Silvery Bridges (Removed) | Mannerheimintie 20 Kamppi | Mannerheimvägen 20 Kamppi | Mannerheimintie 20 Kamppi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hopeiset-sillat-kimmo-kaivanto/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hopeiset-sillat-kimmo-kaivanto/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hopeiset-sillat-kimmo-kaivanto/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.467213+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["sininen", "kaivanto", "kimmo kaivanto"]} | Point | 24.938276 | 60.169205 | Kimmo Kaivanto: Hopeiset Sillat, 1985. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Broar av silver (Bortförts) | Kimmo Kaivanto: Broar av silver, 1985. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Kimmo Kaivantos "Broar av silver" i köpcentret Forum sträckte sig från nedersta våningen upp till glastaket. Verket bestod av broar, tre par stålbågar som spännts mellan höga pelare, samt en vattenbassäng. Pelarna bestod av en blandning av blått pigment, vit cement och kvarts, och ytan myllrar av samlingar av små skulpturmotiv.Ur den blå färgen framträder bl.a. "Den blå tänkaren", som hör till Kaivantos Rodin-tema, samt musslor, en pensel, en patronhylsa och ett horn. Havstemat återkommer på sidorna i böljande vågmönstrade och mindre släta konstruktioner av rektanglar. Pelarnas insidor är klädda med spegelglas som i oändlighet speglar kommersen i våningarna. Mellan pelarna på golvet anges verkets exakta läge: Longitud 24ø 56' 28" X Latitud 60ø 10' 8". Pelarnas linje fortsätter i bassängen som är lika bred som avståndet mellan pelarna. På den mörkblå bottnen ligger till hälften färgade naturstenar och mitt i bassängen finns en mussla av brons med räfflad vit yta. Vattnets virvlar åstadkommer vågor. Konstverket som behandlar ljud, rörelse och tid är en installation som blir en viktig del av det omgivande affärscentrets flyktiga och högljudda atmosfär.Verket "Nereid", en sjöjungfru ur antikens sägen, i köpcentrets andra våning är också Kimmo Kaivantos verk.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Kimmo Kaivanto: Silvery Bridges, 1985. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23035 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1967", "sv": "Publicerad 1967", "en": "Published 1967"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6557 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/hss2.jpg | Helsingfors simsällskap (Helsingin uimaseura) juhlisti 80-vuotishistoriaansa paljastamalla 1967 metallisen muistolaatan Ursinin luodolla, paikalla jossa seura aikoinaan toimi. Yksinkertainen laatta on kiinnitetty luonnonkivilohkareeseen ja siinä on teksti: "På denna plats kallad Ursins klippa verkade Helsingfors simsällskap åren 1887-1933. Täällä niin kutsutulla Ursinin luodolla vaikutti Helsingfors simsällskap vuosina 1887-1933. HSS 1887-1967". | Helsingfors simsällskap (Helsinki Swimming Club) celebrated it's 80th anniversary in 1967 by unveiling a metal memorial plaque on the islet of Ursin where the club was once based.The simple plaque is set in a large stone and bares the text: "På denna plats kallad Ursins klippa verkade Helsingfors simsällskap åren 1887-1933. Täällä niin kutsutulla Ursinin luodolla vaikutti Helsingfors simsällskap vuosina 1887-1933. HSS 1887-1967" (The Helsinki swimming club was based here, on the so-called Ursin islet, in 1887-1933). | HSS (Helsingfors simsällskap) -muistolaatta | HSS (Helsingfors simsällskap) -muistolaatta/ HSS -memorial slab | Ursinin kallio, Eira | Ursins klippa, Eira | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hss-helsingfors-simsallskap-muistolaatta-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hss-helsingfors-simsallskap-muistolaatta-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hss-helsingfors-simsallskap-muistolaatta-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.478061+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["maratonrutt", "MM05"], "fi": ["maratonreitti", "MM05"], "en": ["marathontrack"]} | Point | 24.938517 | 60.15357 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Helsingfors simsällskaps (HSS) minnesplatta | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Helsingfors simsällskap, HSS, avtäckte minnesplattan 1967 vid sitt 80-årsjubileum. Den enkla metallplattan är fastsatt på en natursten på den plats där simsällskapet verkade. Texten lyder "På denna plats kallad Ursins klippa verkade Helsingfors simsällskap åren 1887-1933. Täällä niin kutsutulla Ursinin luodolla vaikutti Helsingfors simsällskap vuosina 1887-1933. HSS 1887-1967". | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23036 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Taisto Kaasinen", "sv": "Konstn\u00e4r Taisto Kaasinen", "en": "Artist Taisto Kaasinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1967", "sv": "Publicerad 1967", "en": "Published 1967"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6569 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ihmisia_new.jpg | Hermannin seurakuntatalon Ihmisiä on Taisto Kaasisen vuonna 1967 suunnittelema keraaminen reliefi. Teos kuvaa viittä eri ikäistä ihmistä, jotka pitävät toisiaan kädestä kiinni. Muodostunut ketju symbolisoi seurakunnan yhteyttä ja osallistumista ihmisen eri elämänvaiheisiin. Samalla reliefi kuvaa seurakunnan merkitystä väylänä palvella ja olla lähellä Jumalaa. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Taisto Kaasinen on merkittävän uran taideteollisuudessa ja Arabian tehtailla luonut keraamikko, jonka tuotantoon kuuluu useita reliefiä mm. Ruotsin laivoille ja jäänmurtajille, eläinveistoksia sekä abstrakteja teoksia. | People, located in the Hermanni Parish Hall, is a ceramic relief made by Taisto Kaasinen in 1967. It depicts five people of different ages, holding each other by the hand to form a chain which symbolizes unity within the parish and involvement in the different stages of people's lives. The relief is also a symbol of the parish' duty to help its members serve God and be close to him. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum.Taisto Kaasinen was a ceramist with a remarkable career in industrial arts and at the Arabia factories. His oeuvre comprises several reliefs, located, for instance, on the ferries sailing between Finland and Sweden, and on ice breakers. They include animals as well as abstract pieces. | Ihmisiä | Ihmisiä / People | Hämeentie 75, Hermanni | Tavastvägen 75, Hermanni | Hämeentie 75, Hermanni | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ihmisia-taisto-kaasinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ihmisia-taisto-kaasinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ihmisia-taisto-kaasinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00550 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.489276+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["sein\u00e4"]} | Point | 24.964098 | 60.194977 | Taisto Kaasinen: Ihmisiä, 1967. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Människor | Taisto Kaasinen: Människor, 1967. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Taisto Kaasinens keramikrelief på församlingshuset i Hermansstad avbildar fem personer som håller varandras händer - en symbol för församlingens kontakter och deltagande i olika skeden av sina medlemmars liv och tjänandet och närheten till Gud. Taisto Kaasinen är en keramiker som arbetade vid Arabia. Han har bl.a. gjort reliefer till Sverigebåtarna och till isbrytare, djurskulpturer och abstrakta verk.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Taisto Kaasinen: People, 1967. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23037 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Robert Stigell", "sv": "Konstn\u00e4r Robert Stigell", "en": "Artist Robert Stigell"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1888", "sv": "Publicerad 1888", "en": "Published 1888"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6546 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilmarinen-ja-vainamoinenn.jpg | Ylioppilastalon Kalevala-aiheisten taideteosten sarjassa Stigellin valmistamat julkisivun komeroveistokset Väinämöinen ja Ilmarinen sijoittuvat Ekmanin Wäinämöisen laulun ja Gallen-Kallelan Kullervon sotaanlähdön edustaman kehityskaaren välimaastoon. Ne osoittavat Stigellin varmaa muodon ja materiaalin hallintaa: hän kuvasi Väinämöisen soittamassa kannelta seisovassa asennossa ja Ilmarisen takomassa auraa, molemmat yhtä dynaamisina ylöspäinsuuntautuvassa liikkeessä. Kantele ja aura horisontaalisina elementteinä vahvistavat hahmojen symmetrisyyttä. Väinämöinen ja Ilmarinen viittaavat nuorison tehtävään yhteiskunnan henkisessä ja aineellisessa rakennustyössä. Teokset on tehty valamalla sementtiin.Vanhan ylioppilastalon suunnittelu aloitettiin 1858 ja se vihittiin käyttöönsä 1870. Veistosten lisäksi julkisivua koristaa friisi, jonka Walter Runeberg valmisti antiikin esikuvien mukaan rakennuksen empiretyyliä korostaen.Sen molemmin puolin on otsikkokirjoitus: SPEI SUAE - PATRIA DEDIT (Toivoilleen isänmaa antoi.)Veistokset eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Within the series of Kalevala sculptures of the Old Student Union Building Stigell's pieces Väinämöinen and Ilmarinen stand midway in the development from Ekman's Song of Wäinämöinen to Akseli Gallen-Kallela's Kullervo Sets Off for a Battle. They are proof of Stigell's confident mastery of shape and material. He depicts Väinämöinen playing the kantele in an upright position and Ilmarinen forging a plough, giving both a dynamic upward movement. As horizontal elements the kantele and the plough underline the symmetry of the two figures. The pieces symbolize the duties of youth in the material and spiritual building of a society. The works are cast in cement.Design work for the Old Student Union was initiated in 1858 and the building was completed in 1870. In addition to sculptures, the facade includes a frieze by Walter Runeberg. The cement-cast frieze follows classical ideals and emphasizes the Neo-classical style of the building. The text "SPEI SUAE - PATRIA DEDIT" (The land of the fathers gave to its youth) is also on the facade.Sculptures don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ilmarinen ja Väinämöinen | Ilmarinen and Väinämöinen | Mannerheimintie, 3 Kluuvi | Gamla Studenthusets fasad, Mannerheimvägen 3, Gloet | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilmarinen-ja-vainamoinen-robert-stigell/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.499541+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.940544 | 60.16896 | Robert Stigell: Ilmarinen ja Väinämöinen, 1888. (Kuvassa Väinämöinen oikealla.) Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ilmarinen och Väinämöinen | Robert Stigell: Ilmarinen och Väinämöinen, 1888. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | I serien av Kalevalamotiv inom konsten i placerar sig Stigells nischskulpturer stilmässigt mellan R.W. Ekmans "Väinämöinens sång" och Gallen-Kallelas "Kullervo drar ut i strid". Studenthusets skulpturer visar Stigells starka och säkra känsla för form och material: Väinämöinen avbildas stående och spelande kantele och Ilmarinen smidande en plog, bägge lika dynamiska i en uppåtsträvande rörelse. Kantelens och plogens horisontala inslag förstärker gestalternas symmetri. Väinämöinen och Ilmarinen hänvisar till ungdomens uppgift i samhällsbygget. Skulpturerna är gjutna i cement.Initiativet till ett hus för Universitetets studentkår togs 1858. Den färdiga byggnaden invigdes 1870. Fasaden pryds också av en fris av Walter Runeberg. Inskriptionen som flankerar frisen lyder SPEI SUAE - PATRIA DEDIT (Av fosterlandet till dess framtidshopp).Skulpturer ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Robert Stigell: Ilmarinen and Väinämöinen, 1888. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23038 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Kari Juva", "sv": "Konstn\u00e4r Kari Juva", "en": "Artist Kari Juva"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1983", "sv": "Publicerad 1983", "en": "Published 1983"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6556 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilmatar.jpg | Veistos kuvaa Kalevalan myyttistä taruhahmoa Ilmatarta Ilman impeä, Väinämöisen äitiä. MTV:n on tilannut pronssiveistoksen suoraan taiteilijalta. Ilmatar-veistos on siirretty alkuperäiseltä paikaltaan Ilmalantorilta MTV:n toimitalon pihalle.Ilmattaren tarina Kalevalassa: Aikojen alussa oli vain vettä ja ilmaa eikä maailma ollut vielä muotoutunut. Ainoa elävä olento oli Ilmatar, ilman impi. Hän ikävystyi yksinäiseen elämäänsä ja laskeutui alkumereen uiskentelemaan. Ilmatar tuli raskaaksi merestä ja myrskystä, mutta kun lapsi ei vielä 700 vuoden jälkeenkään ottanut syntyäkseen, Ilmatar tuli surulliseksi ja nousi itkemään. Silloin lintu lensi hänen polvelleen ja teki siihen pesänsä. Lintu muni kuusi kulta- ja yhden rautamunan. Ilmatar liikautti polveaan ja munat vierähtivät veteen ja rikkoutuivat. Palasista syntyi maa, taivas, aurinko, kuu, tähdet ja pilvet. Aika kului, ja vieläkin lapsi pysyi Ilmataren mahassa. Lopulta lapsi päätti tulla sieltä omin avuin ulos. Näin oli vihdoin syntynyt Väinämöinen, tietäjä ja mahtimies.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Kari Juvalla on laaja julkinen tuotanto: "Hänen teoksissaan tyylitellyt hahmot usein lähestyvät abstraktia muotoa kuin jonkinlaisen valovaikutuksen tai sulautumisen johdosta."(Pessi Rautio 1995). Juvan muita teoksia ovat mm. Thalia ja Pegasos Kalliossa, Tannerin portti Sörnäisissä ja Lukusali Töölössä. | Kari Juva is an internationally known and very productive artist. The critic Pessi Rautio has written that in Juva's work stylized figures often approach abstract form as a result of an effect of the light or some amalgamation (1995). The piece depicts mythical Ilmatar, the maiden of air from Kalevala and the mother of Väinämöinen. The work was commissioned from Juva by MTV, a television broadcasting company. It is bronze. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ilmatar | Ilmatar - the Goddess of Air | MTV:n toimitalon piha, Pasila | MTV:s hus, Böle | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilmatar-kari-juva/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilmatar-kari-juva/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilmatar-kari-juva/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.512115+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["ilmatar", "kalevala"], "sv": ["ilmatar", "kalevala"], "en": ["Kalevala"]} | Point | 24.918575 | 60.205612 | Kari Juva: Ilmatar, 1983. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Ilmatar | Kari Juva: Ilmatar, 1983. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Bronsskulpturen föreställer Kalevalas mytiska Ilmatar, luftens tärna och Väinämöinens moder. Televisions- och mediebolaget MTV har beställt verket direkt av konstnären. Materialet är brons.Berättelsen om Ilmatar i Kalevala: I tidens begynning fanns bara vatten och luft och världen hade ännu inte utformats. Den enda levande varelsen var Ilmatar. Hon blev led på sitt ensamma liv och sänkte sig i begynnelsens hav för att bada. Ilmatar blev gravid av havet och stormen. 700 år gick och barnet hade fortfarande inte fötts. Då blev Ilmatar ledsen och började gråta. En fågel flög fram till henne och satte sig i hennes knä och gjorde ett bo där. Fågeln värpte sex guld ägg och ett järn ägg. Ilmatar rörde på sig och äggen föll i vattnet och gick sönder. Av bitarna formades jorden, himmlen, solen, månen, stjärnorna och molnen. Tiden gick, men barnet stannade i Ilmatars mage. Till slut bestämde sig barnet för att ta sig ut på egen hand. Så föddes Väinämöinen, vetare och storman.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling.Kari Juva har en omfattande produktion av offentliga skulpturer, bl.a. Thalia och Pegasos i Berghäll, Tanners port i Sörnäs och Läsesalen i Tölö. | Kari Juva: Ilmatar - the Goddess of Air, 1983. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23039 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Aarre Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r Aarre Aaltonen", "en": "Artist Aarre Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1946", "sv": "Publicerad 1946", "en": "Published 1946"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6625 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilmatarjasotka.jpg | Leo ja Regina Wainstainin säätiö järjesti 1939 kilpailun, jolla haettiin Helsinkiin Kalevala-aiheista veistosta. Aarre Aaltonen (1889-1980) voitti kilpailun ehdotuksellaan Ilmatar ja sotka, ja pronssinen veistos päätettiin sijoittaa nykyiseen Sibeliuspuistoon. Veistos paljastettiin 1946.Veistoksen aihe on Kalevalan luomismyytistä. Ilmatar ilman henki on tullut raskaaksi myrskystä ja merestä ja odottaa Väinämöistä. Odottava Ilmatar kelluu meren aalloilla 700 vuotta kunnes sotka asettuu luodoksi luulemalleen Ilmattaren polvelle, munii 7 munaa ja alkaa hautoa. Haudonnasta syntyvä kuumuus saa Ilmattaren ravistamaan polveaan, jolloin munat vierähtävät rikki ja niistä syntyvät maailman elementit maa, taivas, aurinko, kuu jne. Aaltosen tekemä veistos on kiinnostava yhdistelmä kansainvälistä art deco -henkistä muotoajattelua ja kansallista eeppistä aihetta. Veistoksen hahmo tuo helposti mieleen myös klassisen mytologian Leda ja Joutsen -aiheen tulkinnat maalaus- ja veistotaiteessa.Veistoksen jalusta on Vehmaan punaista graniittia. Jalustaan on kaiverrettu lainaukset Kalevalan ensimmäisestä, Ilmatarta ja sotkaa kuvaavasta runosta.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In 1939 the Leo and Regina Wainstain foundation organized a competition for a sculpture with a Kalevala theme to be erected in Helsinki. The competition was won by Aarre Aaltonen's (1889-1980) entry "Ilmatar and the Scaup", and it was decided that the bronze piece would be placed in what is today known as the Sibelius park. The piece was unveiled in 1946.The sculpture's subject is Kalevala's creation myth. Ilmatar, the spirit or goddess of the air is impregnated by a storm and expects Väinämöinen (the symbol of Kalevala's epic). She drifts in the sea for 700 years until a scaup settles on her knee, mistaking it for an islet, and lays seven eggs which she then begins to brood. The heat from the brooding makes Ilmatar move her leg and the eggs break, becoming the earth, sky, sun, moon, etc. Aaltonen's work is an interesting amalgamation of international Art-Deco-inspired forms and a national epic subject. The figure in the sculpture is evocative of the interpretations of the Classical myth of Leda and the swan portrayed in painting and sculpture.The sculpture's pedestal is of red Vehmaa granite. It contains an inscribed quote from the beginning of Kalevala, recounting the myth of Ilmatar and the scaup.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Ilmatar ja sotka | Ilmatar ja sotka / Ilmatar and the Scaup | Sibeliuksen puisto, Taka-Töölö | Sibelius parken, Taka-Töölö | Sibeliuksen puisto, Taka-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilmatar-ja-sotka-aarre-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilmatar-ja-sotka-aarre-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilmatar-ja-sotka-aarre-aaltonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.524678+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"sv": ["Aarre Aaltonen", "myt", "mytologi", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "Kalevala", "f\u00e5gel", "granit"], "en": ["Aarre Aaltonen", "kalevala", "marathon", "myth", "mythology", "bronze", "hcam", "epic", "Kalevala", "bird", "animal", "granite"], "fi": ["HKTM", "maratonreitti", "MM05", "pronssi", "maailman synty", "lintu", "mytologia", "graniitti", "symbolismi", "kalevala", "Aarre Aaltonen", "myytti"]} | Point | 24.916206 | 60.182365 | Aarre Aaltonen: Ilmatar ja sotka, 1946. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Yehia Eweis | Ilmatar och dykanden | Aarre Aaltonen: Ilmatar och dykanden, 1946. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Yehia Eweis | Leo och Regina Wainsteins stiftelse utlyste en tävling 1939 om en skulptur med motiv från Kalevala som skulle placeras i staden. Aarre Aaltonen (1889-1980) vann tävlingen med sitt förslag Ilmatar och dykanden, och det beslöts att bronsskulpturen skulle placeras i nuvarande Sibeliusparken. Ilmatar och dykanden avtäcktes 1946.Motivet är hämtat från skapelsemyten i Kalevala. Ilmatar, luftens ande, har blivit havande med stormen och havet och väntar Väinämöinen. Hon gungar på havets vågor i 700 år tills en and bygger sitt bo på hennes knä, lägger sju ägg och börjar ruva. Ilmatar får hett om knät och skakar av sig redet. Äggen spricker och blir jord, himmel, sol, måne osv. Aaltonens skulptur är en intressant kombination av internationellt formtänkande i art deco-stil och nationell epik. Skulpturen för också osökt tanken till måleriets och skulpturens olika tolkningar av den klassiska mytologins Leda och svanen.Sockeln är av röd granit från Vemo. Inskriptionen är från den första dikten i Kalevala som berättar om Ilmatar och dykanden.Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Aarre Aaltonen: Ilmatar and the Scaup, 1946. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Yehia Eweis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23040 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Bertel Gripenberg", "sv": "Konstn\u00e4r Bertel Gripenberg", "en": "Artist Bertel Gripenberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1969", "sv": "Publicerad 1969", "en": "Published 1969"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6634 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | UNKNOWN_PRODUCTION_METHOD | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilmatorjunnan_muistomerkki2.jpg | Suomenlinnan Länsi-Mustassasaaressa toimi 1. Rask.It.Ptri MUSTA aseistuksenaan neljä ilmatorjuntatykkiä. Patteristo kunnostatui Talvisodan ja toisen maailmasodan aikana, jolloin Helsinkiä pommitettiin. Ilmatorjunnan muistomerkkejä on myös Taivaskalliolla Käpylässä, Myllykalliolla Lauttasaressa, Veijaripuistossa Lauttasaaressa sekä Kalastajatorpalla Munkkiniemessä (jatkosodan muistotykki, paljastettu 12.5.1975).It-komennuskunnan entisen kasarmin seinässä Länsi- Mustassasaaressa on myös yksikön muistolaatta, joka paljastettiin 1.7.1960.Muistomerkki ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Suomenlinna's West Mustasaari post 1. Rask.It.Ptri MUSTA is armed with four aircraft defence cannons. The artillery battalion were repaired during the time of the Winter War, at the time when Helsinki was being bombed. Further memorials to the anti-aircraft defence are to be seen in several parts of the Helsinki; Taivaskallio in Käpylä, Myllykallio in Lauttasaari, Veijaripuisto in Lauttasaari, and Kalastajatorpa in Munkkiniemi (The Continuation War memorial cannon, unveiled on 12th May 1975).The memorial doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ilmatorjunnan muistomerkki | Memorial to the anti-aircraft defence | Suomenlinna | Sveaborg | Suomenlinna | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilmatorjunnan-muistomerkki-bertel-gripenberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilmatorjunnan-muistomerkki-bertel-gripenberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilmatorjunnan-muistomerkki-bertel-gripenberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.534722+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["sota", "taistelu", "tykki"], "sv": ["krig", "bomb", "bombning", "kanon"]} | Point | 24.976824 | 60.146202 | Bertel Gripenberg: Ilmatorjunnan muistomerkki, 1969. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Minnesmärket över luftvärnet | Bertel Gripenberg: Minnesmärket över luftvärnet, 1969. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Luftvärnsbatteriet på Sveaborg bestod bl.a. av 1. Rask.It.Ptri MUSTA som var beväpnade med fyra dylika luftvärnskanoner som försvarade Helsingfors under vinterkriget och II världskriget.Dylika minnesmärken över det finska luftförsvaret finns på Himmelsberget i Kottby, på Kvarnberget på Drumsö och Fiskartorpet i Munksnäs (minneskanon från fortsättningskriget, avtäcktes 12.5.1975).Minnesmärket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Bertel Gripenberg: Memorial to the anti-aircraft defence, 1969. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23042 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1939", "sv": "Publicerad 1939", "en": "Published 1939"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6648 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ilvekset1.jpg | Teos koostuu kahdesta kivisestä portinpylväästä, joiden päälle on veistetty kiipeileviä Ilveksiä.Gunnar Finne opiskeli arkkitehtuuria ennen kuin aloitti taideopintonsa. Tämä näkyy taiteilijan tuotannossa kykynä hahmottaa veistokset rakennuksiin toimiviksi kokonaisuuksiksi. Tästä johtuen tunnetut arkkitehdit kuten Lindgren, Saarinen, ja Sirén antoivat Finnelle laajoja koristustehtäviä suunnittelemissaan rakennuksissa. Finnen tuotanto käsittää patsaita, kohokuvia ja mitaleita. Taiteilijan veistoksia Helsingissä ovat mm. Elämän Nektaria Alko Oy Seinässä Salmisaaressa, Topeliuksen patsas Esplanadin puistossa sekä portaaliveistokset Töölössä ja Sörnäisissä.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | "Lynxes" consists of two gateposts with climbing lynxes.Gunnar Finne studied architecture before he took up art studies, as is shown by his ability to harmoniously integrate sculptures to buildings. This skill made him popular with architects such as Lindgren, Saarinen and Sirén who commissioned extensive decorations for their buildings from Finne. Finne's oeuvre comprises statues, reliefs and medals.In Helsinki, Finne's works include "The Nectar of Life" (facade of Alko Inc. in Salmisaari), the statue of Topelius in the Esplanade park and portal pieces in Töölö and Sörnäinen.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Ilvekset | Ilvekset / Lynxes | Helsingin hovioikeus, Itäinen puistotie 1, Kaivopuisto | Arbetsdomstolen, Östra allén 1, Brunnsparken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ilvekset-gunnar-finne/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.546681+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.955338 | 60.15921 | Gunnar Finne: Ilvekset, 1939. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Lodjur | Gunnar Finne: Lodjur, 1939. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Gunnar Finnes klättrande lodjur pryder portstolparna vid Östra allén 1. Skulptörens produktion omfattar skulpturer, reliefer och medaljer. I Helsingfors finns bl.a. reliefen "Livets nektar" på Alkos huvudkontor, Topeliusmonumentet "Saga och sanning" i Esplanadparken och portalskulpturer i Tölö och Sörnäs. Finne studerade arkirektur före han inledde sina studier i konst. Detta syns bl.a. i konstnärens förmåga att gestalta skulpturen som en fungerande del av byggnadshelheten. Arkitekter så som Lindgren, Saarinen och Sirén gav därför gärna uppdraget åt Finne att dekorera de byggnader som de planerade.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Gunnar Finne: Lynxes, 1939. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23044 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Mauno Oittinen", "sv": "Konstn\u00e4r Mauno Oittinen", "en": "Artist Mauno Oittinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1971", "sv": "Publicerad 1971", "en": "Published 1971"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6616 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/istuva_tytto.jpg | Istuva tyttö kuvaa jalat sivulle vietyinä istuvaa tyttöä, jonka molemmat kädet on kohotettu kämmenet avoinna vartalon sivuille, rinnan korkeudelle. Tytön massiiviset reidet ja hartiat muodostavat kontrastin hoikan vyötärön ja kapean lantion kanssa. Sääret lepäävät ilmassa jalustan ulkopuolella ja lantio on kääntynyt figuurin alle selän ollessa silti pystysuoran ryhdikäs. Jännittynyt istuma-asento synnyttää vyöryvän vaikutelman etenkin teosta tytön selän takaa katsottaessa. Teos sijaitsee Munkkiniemen kartanon puistossa aivan kartanorakennuksen vieressä. Vuonna 1971 valmistunut veistos on pronssia. Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | "Sitting girl" shows a sitting girl with her legs slanting to the side, and whose both hands are raised with open palms turned slightly towards herself between shoulder and breast height. The massive proportions of the girl's hips and shoulders present a distinct contrast to her slender waist and narrow pelvis. Her legs rest over the outer side of the pedestal and her pelvis elegantly turns her whole figure even though her back remains perfectly straight. This impression of her rolling figure is particularly interesting when observed from behind the girl's back.The sculpture is located in Munkkiniemi manor park just next to the manor house. The work was completed in 1971 and is made from bronze. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Istuva Tyttö | Sitting girl | Munkkiniemen kartanon puisto, Ramsaynranta, Munkkiniemi | Munksnäs gårds park, Ramsays strand, Munksnäs | http://hamhelsinki.fi/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/istuva-tytto-mauno-oittinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00330 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.559755+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.882286 | 60.19384 | Mauno Oittinen: Istuva tyttö, 1971. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Sittande flicka | Mauno Oittinen: Sittande flicka, 1971. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Mauno Oittinens "Sittande flicka" finns i parken alldeles intill herrgårdens huvudbyggnad. Materialet är brons. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Mauno Oittinen: Sitting girl, 1971. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23045 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Taiteilija", "sv": "\u00a9 Konstn\u00e4ren", "en": "\u00a9 The artist"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Laila Pullinen", "sv": "Konstn\u00e4r Laila Pullinen", "en": "Artist Laila Pullinen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1971", "sv": "Publicerad 1971", "en": "Published 1971"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6624 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Itamerentytar_new.jpg | Laila Pullinen (1933-2015) on tuotannossaan ennakkoluulottomasti kokeillut erilaisia materiaaleja ja työskentelytapoja. Hän oli ensimmäisiä suomalaisia kuvanveistäjiä, jotka yhdistivät pronssia ja kiveä teoksiinsa. Laila Pullisen 1960-luvulla käyttämät dramaattiset työskentelymetodit räjähdysaineilla ja konepistoolilla eivät ole jättäneet teosten väkevän puhuttelevaa runollisuutta varjoonsa.Teoksessa Itämeren tytär on voimakas erilaisten pintojen muodostama jännite. Veistoksen kaarevan ulkopinnan sileys kohtaa kaartuessaan sisäänpäin arvaamattoman ja karkean poimutuksen. Veistoksen yläosa muistuttaa muinaisten egyptiläisten hallitsijoiden päähinettä, mutta muoto on tunnistettavissa vain sileän pinnan puolelta. Veistoksen kierteisen muodon sisäosa ei vastaa ulkokuoren tyyntä rauhaa vaan riehuu pärskien ja roiskuen kuin kiehuva magma tulivuoren purkautumisaukoissa.Itämeren tytär on muistomerkki kirjailija ja kulttuurivaikuttaja Maila Talviolle (1871-1951). Veistos on nimetty Talvion Helsingin vaiheita kuvaavan historiallisen romaanin mukaan. Muistomerkki pystytettiin paikalle, jossa aikoinaan sijaitsi professori J.J.Mikkolan ja Maila Talvion yhteinen kulttuurikoti.Pronssiseen muistomerkkiin liitettiin 1992 Laila Pullisen suunnitelma Itämeri-maataideteos /maareliefi, jonka toteutuksessa on käytetty maa-aineksen lisäksi kirjailijan entisen kodin päärakennuksen kivijalkaa. Pronssinen Itämeren tytär-veistos ja Itämeri-teoksen aaltoilevat maaharjanteet muodostavat yhdessä hienon ympäristöteoskokonaisuuden. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Bold experiment with different materials and methods are common in Laila Pullinen's (1933-2015) art. For instance, she was one of the first Finnish sculptors to combine bronze and stone. Pullinen's dramatic methods of the 1960s, including explosives and submachine guns, have not obscured her works' strong and meaningful poetry. Its differing surfaces make `The Daughter of the Baltic' very dynamic. As its arching outer surface progresses inwards its smoothness meets unpredictable and coarse folds. Although the upper part of the sculpture is reminiscent of the headgear worn by Ancient Egypt's rulers, the form can only be recognized on the side where the surface is smooth. The interior of the twisted sculpture betrays the outer tranquillity of the piece; it is like violently boiling magma in a volcano.The Daughter of the Baltic' is a memorial to the author Maila Talvio (1871-1951), a prominent figure in Finland's cultural life, and the work is named after Talvio's historical novel on the Helsinki. The memorial was erected in the former location of professor J.J. Mikkola's and Maila Talvio's home. Today, the memorial includes an earth relief named `The Baltic Sea' based on the stone foundations of the torn-down main building. Together with the sculpture, the undulating earthen ridges designed by Laila Pullinen form a work of art in which the twisting and upright sculpture enters into a dialogue with the grass covered ridges. The bronze memorial was unveiled in 1971. The relief `The Baltic Sea' was completed in 1992. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Itämeren tytär / Maila Talvion muistomerkki | Itämeren tytär / The Daughter of the Baltic (Maila Talvion muistomerkki /Maila Talvio Memorial) | Maila Talvion puisto, Seurasaarentie, Meilahti | Maila Talvios park, Seurasaarentie, Meilahti | Maila Talvion puisto, Seurasaarentie, Meilahti | http://hamhelsinki.fi/sculpture/itameren-tytar-maila-talvion-muistomerkki-laila-pullinen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/itameren-tytar-maila-talvion-muistomerkki-laila-pullinen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/itameren-tytar-maila-talvion-muistomerkki-laila-pullinen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.570982+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["ymp\u00e4rist\u00f6taide", "laila pullinen", "maataide", "HKTM", "kirjailija", "pronssi", "milj\u00f6taide"], "sv": ["milj\u00f6konst", "laila pullinen", "f\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "litteratur"], "en": ["literature", "laila pullinen", "environmental art", "author", "writer", "bronze", "hcam"]} | Point | 24.894846 | 60.187016 | Laila Pullinen: Itämeren tytär (Maila Talvion muistomerkki), 1971. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Östersjöns dotter / Maila Talvios minnesmärke | Laila Pullinen: Östersjöns dotter / Maila Talvios minnesmärke, 1971. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Laila Pullinen (1933-2015) har fördomsfritt provat olika material och tekniker. Hon var en av våra första skulptörer som kombinerade brons och sten. De dramatiska arbetsmetoder som hon använde på 1960-talet - dynamit och maskingevär - har inte överskuggat den starkt uttrycksfulla poesin i hennes arbeten.I Östersjöns Dotter finns en stark spänning mellan de olika ytorna. Den utåt böjda ytans släthet möter insidans oberäkneliga grova, veckade yta. Skulpturens övre del påminner om en egyptisk härskares huvudbonad, men bara på den släta sidan. Den vridna formens insida motsvarar inte utsidans lugn, utan forsar och stänker som kokande magma vid ett vulkanutbrott. Östersjöns Dotter är ett minnesmärke över författaren och kulturpersonen Maila Talvio (1871-1951). Skulpturen har fått sitt namn av Talvios historiska roman om Helsingfors. Den restes på den plats där professor J.J. Mikkolas och Maila Talvios gemensamma hem tidigare stod. Till minnesmärket ansluter sig också en jordrelief, Östersjön, som utnyttjar den gamla huvudbyggnadens stenfot. Laila Pullinen har också planerat de vågformade jordvallarna som tillsammans med skulpturen bildar en helhet, där skulpturens vridna vertikala form samtalar med de gräsbeklädda åsarna.Minnesmärket avtäcktes 1971. Jordreliefen Östersjön var färdig 1992. Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Laila Pullinen: The Daughter of the Baltic (Maila Talvio Memorial), 1971. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23046 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1931", "sv": "Publicerad 1931", "en": "Published 1931"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6709 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/itsenai2.jpg | Pääkonsuli Rodolf Ray lahjoitti Suomen eduskunnalle vuoden 1917 itsenäisyyden kuusen ja myöhemmin vuonna 1931 itsenäisyyden kuusen muistokiven. Kivi on koristeellisesti veistetty musta graniittinen paasi, johon on kaiverrettu selittävät ja vertauskuvalliset tekstit.Etusivun teksti: "Itsenäisyyden kuusi v. 1917. Omistettu Suomen eduskunnalle tunnuslauseella: "Sitä kuusta kuuleminen, jonka juurella asunto". Muistoksi päivälle 6.12.1917, jolloin eduskunta mursi kansaltaan orjan ikeen virittäen sille vapauden soihdun."Takasivun teksti:"Itsenäisyyden kuuselle: Huokukoon tämä kuusi halki myrskyjen, pilvisäiden, kautta aurinkoisten tyvenien, kautta kutsuvien kuutamoiden, kautta tummuvien öiden, kanssa luonnon suuren kuoron, luonnon suuressa salissa, kanssa laulavien lasten, parissa partasuiden virttä: O Herra, siunaa Suomen kansa." | Consul General Rodolf Ray donated the spruce of independence to the Finnish Parliament in 1917 and a memorial stone later in 1931. The stone is a ornamental black granite slab with a text both on the front and the back. The text on the back says "Itsenäisyyden kuuselle: Huokukoon tämä kuusi halki myrskyjen, pilvisäiden, kautta aurinkoisten tyvenien, kautta kutsuvien kuutamoiden, kautta tummuvien öiden, kanssa luonnon suuren kuoron, luonnon suuressa salissa, kanssa laulavien lasten, parissa partasuiden virttä: Oi Herra, siunaa Suomen kansa." (To the spruce of independence: May this spruce blazon through storm, cloudy weather, sun and inviting moonlight, though darkening night with nature's vast choir in its great hall, with singing children and greying men the hymn `Bless the people of Finland, o Lord'.) | Itsenäisyyden kuusen muistokivi | Itsenäisyyden kuusen muistokivi/ Monument under the Spruce of Independence | Iso Puistotie, Kaivopuisto | Östra Allén, Brunnsparken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/itsenaisyyden-kuusen-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/itsenaisyyden-kuusen-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/itsenaisyyden-kuusen-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00140 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.581581+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["itsen\u00e4isyys"]} | Point | 24.955448 | 60.158 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Självständighetsgranens minnesten | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Generalkonsul Rodolf Ray skänkte den s.k. självständighetsgranen till Finlands riksdag 1917 och minnesstenen 1931. Stenen är huggen i svart granit och försedd med förklarande och symboliska texter.Texten på framsidan lyder i fri översättning: Självständighetens gran år 1917. Tillägnad Finlands riksdag med valspråket "Lyssna till den granens susning vid vars rot ditt bo är fäst". Till minne av 6.12.1917 då riksdagen krossade folkets ok och tände frihetens fackla. ("Itsenäisyyden kuusi v. 1917. Omistettu Suomen eduskunnalle tunnuslauseella: "Sitä kuusta kuuleminen, jonka juurella asunto". Muistoksi päivälle 6.12.1917, jolloin eduskunta mursi kansaltaan orjan ikeen virittäen sille vapauden soihdun.")På baksidan finns texten: "Itsenäisyyden kuuselle: Huokukoon tämä kuusi halki myrskyjen, pilvisäiden, kautta aurinkoisten tyvenien, kautta kutsuvien kuutamoiden, kautta tummuvien öiden, kanssa luonnon suuren kuoron, luonnon suuressa salissa, kanssa laulavien lasten, parissa partasuiden virttä: O Herra, siunaa Suomen kansa." | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23047 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1980", "sv": "Publicerad 1980", "en": "Published 1980"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6725 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/Myllykallion ittykki.jpg | Helsingin suurpommitusten aikana helmikuussa 1944 tehtiin kaupunkiin 2120 lentoa mukanaan noin 20 000 pommia. Kaupunkia puolusti ilmatorjuntarykmentti 1 ja sen keskitetyn torjunnan ansiosta kaupungin alueelle putosi lopulta vain 800 pommia. Lauttasaaren Myllykalliolla toimi 6.10.1939-22.3.1940 raskas it-patteri aseistuksenaan kaksi 76 mm:n it-kanuunaa sekä 17.6.1941-29.7.1944 raskas it-patteri 4. Patterin aseistuksena oli kuusi it-kanuunaa 76 itk 31. Yksi näistä kanuunoista paljastettiin Lauttasaaren ilmapuolustuksen muistomerkiksi 12.6.1980. Lauttasaaressa on toinenkin it-muistomerkki Veijarivuorenniemen puistossa.Muistomerkki ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | During the massive air strikes on Helsinki in February 1944, a total of 2,120 sorties were made over the city and some 20,000 bombs were dropped. Thanks to Helsinki's defender, the First air defence regiment, and its concerted effort only 800 bombs hit the city. D uring October 6, 1939-March 22, 1940, a heavy antiaircraft unit operated on the Myllykallio hill in Lauttasaari. The unit comprised two 76 mm guns. During June 17, 1941-July 29, 1944 the heavy antiaircraft unit 4 operated on the same hill. It included six 76- itk-31-type guns, one of which was returned to Myllykallio in memory of Lauttasaari's defence on June 12, 1980. There is also another air defence memorial in Lauttasaari, in the Veijarivuorenniemi park.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Myllykallion ilmatorjuntatykki -muistomerkki | Ilmatorjuntatykki / Antiaircraft gun | Myllykallio, Lauttasaari | Kvarnberget, Lauttasaari | Myllykallio, Lauttasaari | http://hamhelsinki.fi/sculpture/myllykallion-ilmatorjuntatykki-muistomerkki-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/myllykallion-ilmatorjuntatykki-muistomerkki-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/myllykallion-ilmatorjuntatykki-muistomerkki-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00200 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.591912+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["sota", "taistelu", "hkr", "pommitus"], "sv": ["krig", "bombning", "bomber", "krigsminnesm\u00e4rke"]} | Point | 24.867228 | 60.160122 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Luftvärnskanon (1) | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Under bombningarna i februari 1944 gjordes sammanlagt 2120 flygningar över staden med 20 000 bomber. Staden försvarades av luftvärnsregemente 1 och tack vare det koncentrerade luftvärnet föll slutligen endast 800 bomber inom stadens område.På Kvarnberget i Drumsö fanns 6.10.1939-22.3.1940 ett tungt luftvärnsbatteri med två 76 mm:s kanoner, och 17.6.1941-29.7.1944 tunga luftvärnsbatteriet 4 med sex 76 mm:s kanoner. En av dessa kanoner avtäcktes den 12 juni 1980 till minne av luftvärnet på Drumsö. På Drumsö finns ett annat luftvärnsminnesmärke i Skojarbergsparken.Minnesmärket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23048 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Harald S\u00f6rensen-Ringi", "sv": "Konstn\u00e4r Harald S\u00f6rensen-Ringi", "en": "Artist Harald S\u00f6rensen-Ringi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1912", "sv": "Publicerad 1912", "en": "Published 1912"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6850 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/jaahyvaiset_new.jpg | Liikemies Uno Staudinger rakennutti Villa Ensin tyttärensä synnytystä hoitaneille kätilöille synnytyssairaalaksi. Sen suunnitteli Selim A. Lindqvist, joka oli vuosisadanvaihteen huomattavimpia arkkitehteja ja suunnitteli Staudingerille myös Villa Johannan asuintaloksi Eiraan. Villa Ensi, joka sai nimensä Staudingerien ainoan tyttären mukaan, valmistui 1912.Talon edustalle Staudinger hankki ruotsalaisen kuvanveistäjän teokset Jäähyväiset (1910 ) ja Äitiyden onni, jotka kuvastavat perheen perustamisen idylliä. Teokset on valanut Otto Meyer Tukholmassa vuonna 1911.Talon puutarhaan hän pystytti lisäksi Emil Wikströmin Kuokkamies-veistoksen ja taloa ympäröivän aidan syvennyksessä vartioi Victor Janssonin Taistelija / Valmis / Redo, jotka ilmentävät perinteisen rooliajattelun mukaisesti miehisiä tehtäviä perheessä. Veistokset tukevat talon käyttötarkoituksen hengessä jugendarkkitehtuurin ideaa rakennuksesta kokonaistaideteoksena, samoin talon ihanteellinen sijainti puistojen ympäröimänä ja julkisivun puolelta avautuva avoin näköala merelle. 1930-luvun alussa rakennus muutettiin 9 huoneiston asuintaloksi perheen käyttöön. 1987 talo myytiin ja siitä tuli Villa Ensi -säätiön ylläpitämä palvelutalo vanhuksille. Veistokset siirtyivät kaupassa uudelle omistajalle paitsi Emil Wickströmin Kuokkamies, joka oli jonkin aikaa sijoitettuna lastenlinnan sairaalan edustalla ja sitten Kaivopuistossa, kunnes Gösta Serlachiuksen taidesäätiö hankki sen Mänttään.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Industrialist Uno Staudinger built Villa Ensi as a maternity hospital for the midwives who helped to bring his daughter into the world. It was designed by Selim A. Lindqvist, one of the foremost architects of the time who also designed Villa Johanna in Eira as Staudinger's residence. Villa Ensi, named after Staudinger's only daughter, was completed in 1912. Staudinger purchased the Swedish sculptor's works Goodbye (1910) and The Joy of Maternity and placed them in front of the building. The works symbolize the idyllic aspects of founding a family.In addition, Emil Wikström's piece Man With Hoe is placed in the garden, while Victor Jansson's Fighter stands guard in a niche of the wall surrounding the Villa. They symbolize the traditional male roles in the family. In the context of the intended use of Villa Ensi, the works comply with the idea of buildings as comprehensive works of art promoted by National Romantic architecture, as do the building's ideal location within a park and the sea view opening in front of it. In the early 1930s the building was converted into a 9-room residence for the family. It was sold in 1987 and became a sheltered home for the elderly, operated by the Villa Ensi foundation. With the exception of Wikström's Man With Hoe the sculptures were sold to the new owner of the house. Wikström's piece followed its owner to his new home in Kaivopuisto.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Jäähyväiset / Au Revoir | Jäähyväiset / Goodbye / Au Revoir | Villa Ensi, Merikatu 23, Eira | Villa Ensi Havsgatan 23, Eira | http://hamhelsinki.fi/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/jaahyvaiset-au-revoir-harald-sorensen-ringi/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.601960+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.941362 | 60.155025 | Harald Sörensen-Ringi: Au Revoir (Jäähyväiset), 1912. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Au revoir (På återseende) | Harald Sörensen-Ringi: Au revoir (På återseende), 1912. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Affärsmannen Uno Staudiger lät bygga en förlossningsklinik, Villa Ensi, till de barnmorskor som hjälpte hans dotter till världen. Huset ritades av Selim A. Lindqvist, en av de främsta arkitekterna vid sekelskiftet. Lindqvist ritade också Staudigers bostad i Eira, Villa Johanna. Villa Ensi, som fick namn efter Staudigers enda dotter, var färdigt 1912.Troligen Staudiger köpte bronsskulpturerna "Au revoir" (1910) och "Moderslycka" i en uttställning i Norge eller i Sverige. De är gjorda av en svensk konstnär, skulptören Sörensen-Ringi och gjuts av Otto Meyer på Västmansgatan 81 i Stockholm.I trädgården placerades dessutom Emil Wikströms "Gräftaren" och utanför muren Victor Janssons "Redo". Skulpturerna illustrerar familjeidyll och mannens traditionella roll i familjen. Villa Ensi är med skulpturer ett exempel på jugendarkitekturens idé om helhetskonstverket, också husets placering invid en park med fasaden mot havet, är idealisk. I början av 1930-talet byggdes Villa Ensi om till bostadshus med nio lägenheter för familjen. 1987 såldes huset och det ägs numera av en stiftelse som inrett servicebostäder för äldre. Skulpturerna finns kvar med undantag av Wikströms "Gräftaren", som följde sin ägare till Brunnsparken. Gösta Serlachius konststiftelse anskaffade verket senare till Mänttä. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Harald Sörensen-Ringi: Au Revoir (Goodbye), 1912. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23049 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1982", "sv": "Publicerad 1982", "en": "Published 1982"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6867 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/japanin_new.jpg | Pohjoisrantaan pystytettiin 1982 harmaa graniittinen muistokivi, johon kaiverrettu teksti muistuttaa ympärillä kasvavien puiden olevan niidenkin eräänlainen muistomerkki. Kivessä on teksti: "Nämä puut istutettiin syksyllä 1943 keisarillisen Japanin lähettilään, T. Sakayan toimesta Japanin ja Suomen kansojen välisen ystävyyden vertauskuvaksi."Japanin lahjoittamat 11 lehmusta istutettiin Pohjoisrantaan jo 1943, mutta muistomerkki unohtui sodan melskeisiin ja se pystytettiin vasta 1982, tosin silloin Pohjoisranta 6:n kohdalle ja myöhemmin siirrettiin nykyiselle paikalleen.Lahjoituksen aikaan 1940-luvulla Japanin lähetystö sijaitsi Pohjoisranta 4:ssä. Lehmuslahjoituksen otti vastaan kaupunginjohtaja Eero Rydman. | In 1982, a grey granite memorial stone was erected in Pohjoisranta. The text in the stone reminds the reader that the surrounding trees are themselves a memorial. The text reads "Nämä puut istutettiin syksyllä 1943 keisarillisen Japanin lähettilään, T. Sakayan toimesta Japanin ja Suomen kansojen välisen ystävyyden vertauskuvaksi." (These trees were planted in autumn 1943 by the ambassador of Imperial Japan, T. Sakaya, as a symbol of the friendship between the peoples of Japan and Finland). | Japanin ja Suomen ystävyyden muistokivi | Japanin muistokivi/ Memorial stone to Japan and Finland | Pohjoisranta 4 kohdalla, Kruununhaka | Norra kajen 4, Kronohagen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/japanin-ja-suomen-ystavyyden-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/japanin-ja-suomen-ystavyyden-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/japanin-ja-suomen-ystavyyden-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.612252+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["friendship"]} | Point | 24.960144 | 60.17121 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Japans minnesten | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Vid Norra kajen 6 restes 1982 en minnessten i grå granit. Texten påminner om att också träden på Norra kajen är ett slags minnesmärke, de planterades nämligen hösten 1943 på uppdrag av Japans kejserliga sändebud som en symbol för vänskapen mellan Japans och Finlands folk.Texten lyder: "På åtgärd av kejserliga japanska sändebudet T. Sakaya planterades hösten 1943 dessa träd såsom symbol för vänskapen mellan Japans och Finlands folk". | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23050 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Teuri Haarla", "sv": "Konstn\u00e4r Teuri Haarla", "en": "Artist Teuri Haarla"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1998", "sv": "Publicerad 1998", "en": "Published 1998"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6757 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/maaisä.jpg | Teuri Haarlan (s. 1955) Maa-isä / Jättiläisen jalanjälki, suu ja nenä -teos on Soinisen koulun pihalla Pukinmäessä. Koulu on matemaattis-luonnontieteellisesti painottunut ala-aste, jonka oppilaat ovat 6-13 -vuotiaita. Kun arkkitehtitoimisto Kaira-Lahdelma-Mahlamäki aloitti koulurakennuksen suunnittelun, pyydettiin taiteilija Teuri Haarlalta ehdotus koulun taideteokseksi.Helsingin kaupungin ns. prosenttiraha-hankkeisiin kuuluva teos valmistui samaan aikaan koulun kanssa. Jättiläisen jalanjälki on koulun sisäpihalla, kun taas Jättiläisen suu ja nenä löytyvät rakennuksen ulkopuolelta metsäisestä rinteestä. Sisäpihan laatat ja jalanjälki ovat Nilsiän vaaleaa ja Oriveden tummaa liuskekiveä. Nenä ja suu on veistetty Ristijärven vaaleasta graniittista.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Teuri Haarla's (b. 1955) Father Earth / The nose, mouth and footprint of a giant is located at the Soininen elementary school in Pukinmäki. The school specialises in mathematics and the natural sciences, with pupils in the 6 - 13 age range. When architects Kaira-Lahdelma-Mahlamäki began designing the school building, Teuri Haarla was asked to suggest an artwork for the school.Part of the 'Prosenttiraha' public art projects of the City of Helsinki, Haarla's work was completed at the same time as the school building. The giant's footprint is in the schoolyard, its mouth and nose on a wooded slope near the school. The slates and footprint in the courtyard are made of light Nilsiä and dark Orivesi slate. The nose and the mouth are sculpted from light granite from Ristijärvi.The work belongs to the collections of the Helsinki Art Museum. | Maa-isä / Jättiläisen jalanjälki, suu ja nenä | Maa-isä.. / Father Earth - The nose, mouth and footprint of a giant | Soinisen koulun piha, Kenttäpolku 3, Pukinmäki | Soininen skolan, Bocksbacka | http://hamhelsinki.fi/sculpture/maa-isa-jattilaisen-jalanjalki-suu-ja-nena-teuri-haarla/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/maa-isa-jattilaisen-jalanjalki-suu-ja-nena-teuri-haarla/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/maa-isa-jattilaisen-jalanjalki-suu-ja-nena-teuri-haarla/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.625529+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["koulu", "opetusvirasto", "opv", "prosenttitaide", "maataide", "liuskekivi", "prosenttihanke", "prosenttiperiaate", "prosenttiraha", "graniitti", "milj\u00f6taide", "ymp\u00e4rist\u00f6teos"], "sv": ["milj\u00f6konst", "jordkonst", "procentkonst", "procent till konst", "skola", "granit", "sten"], "en": ["environmental art", "land art", "percent for art", "Percent for Art Principle", "school", "stone", "granite"]} | Point | 24.997984 | 60.249947 | Teuri Haarla: Maa-isä / Jättiläisen jalanjälki, suu ja nenä, 1998. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Jordfadern / Jättens fotspår, mun och näsa | Teuri Haarla: Jordfadern / Jättens fotspår, mun och näsa, 1998. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Teuri Haarlas (f. 1955) verk Fader Jord / Jättens fotspår, mun och näsa finns i Soininen-skolan i Bocksbacka. Skolan är ett matematisk-naturvetenskapligt orienterat lågstadium med 6-13-åriga elever.När arkitektbyrån Kaira-Lahdelma-Mahlamäki började planera skolbyggnaden, bad man konstnären Teuri Haarla om ett förslag till konstverk i skolan. Verket bekostades ur anslagen för byggnaden (den sk. procentpengen) och det blev färdigt samtidigt som skolan. Jättens mun och näsa är skulpterade i ljus granit från Ristijärvi och har placerats på en skogssluttning vid skolgården. Jättens fotspår finns på skolans innergård, som är belagd med plattor i ljus skiffer från Nilsiä och mörk skiffer från Orivesi.Verket hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Teuri Haarla: Maa-isä / Father Earth - The nose, mouth and footprint of a giant, 1998. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23051 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Harry Kivij\u00e4rvi", "sv": "Konstn\u00e4r Harry Kivij\u00e4rvi", "en": "Artist Harry Kivij\u00e4rvi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1980", "sv": "Publicerad 1980", "en": "Published 1980"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6773 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/itä-ja-länsi_new.jpg | Juho Kusti Paasikivi (1870-1956) valittiin Suomen tasavallan presidentiksi 1946 C. G. E. Mannerheimin luovuttua tehtävästä. Toiselle kaudelle Paasikivi valittiin 1950. Paasikiven huomattava poliittinen ura oli alkanut jo vuosisadan alussa, ja hän toimi lukuisissa tehtävissä valtioelämän keskeisillä paikoilla. Hän johti Suomen valtuuskuntaa Tarton rauhanneuvotteluissa 1920 sekä oli ratkaisevassa asemassa Suomen ja Neuvostoliiton välisissä neuvotteluissa 1939-40 ja 1944.J. K. Paasikivi toimi poliittisen elämänsä ohella Helsingin yliopistossa ja mm. 1914-34 Kansallis-Osake-Pankin pääjohtajana. Harry Kivijärvi (1931-2010) voitti Paasikiven muistomerkkikilpailun 1975 ehdotuksellaan Itä ja Länsi. Muistomerkki paljastettiin vuonna 1980 J. K. Paasikiven syntymän 110-vuotisjuhlan kunniaksi. Muistomerkki muodostuu kahdesta mustasta graniittipaadesta ja jalustasta, jossa on Paasikiven teksti "Tosiasioiden tunnustaminen on viisauden alku". Veistoksen suurin korkeus on 5,5 metriä ja paino 40 tonnia. Itä ja Länsi -veistoksen esteettinen teho syntyy raskaiden kivipaasien muovaamisesta kiiltäviksi ja keveän oloisiksi.Paasikiven muistomerkki herätti runsaasti keskustelua heti kilpailun ratkettua. Veistos sai runsaasti kutsumanimiä, joista ehkä laajimmalle levinnyt on Juho Kusti ja Alli (Presidentin puoliso Alli Paasikivi), jolla viitattiin kahden pönäkän paaden ja presidenttiparin hahmojen samankaltaisuuteen.Patsas puhuu sinulle: http://suomenpresidentit.fi/paasikivi/Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Juho Kusti Paasikivi (1870-1956) was elected president of the republic in 1946 after C. G. E. Mannerheim's resignation. Paasikivi was elected for second term in 1950. His remarkable career in politics began already in the early years of the century and he held numerous key posts in the Finnish administration. He was the chairman of Finland's delegation at the Tarttu peace negotiations in 1920 and played a crucial role in the talks between Finland and the Soviet Union in 1939-1940 and 1944.In addition to politics, Paasikivi made a career in the University of Helsinki and he was also the director of the Kansallis-Osake-Pankki in 1914-1934. Harry Kivijärvi (1931-2010) won the competition on the Paasikivi memorial with his entry `East and West'. The monument was unveiled in 1980 on the 110th anniversary of Paasikivi's birth. The monument comprises two black granite stones and a pedestal in which Paasikivi's famous utterance `Acknowledging the truth is the beginning of wisdom' ("Tosiasioiden tunnustaminen on viisauden alku") has been inscribed. The sculpture's height is 5.5 metres and it weighs 40,000 kilos. `East and West' derives its aesthetic force from the massive stones which have been polished and shaped to give an appearance of lightness.The Paasikivi memorial became subject to much debate immediately after the winning entry had been selected. It received several nicknames, the most popular of which is probably `Juho Kusti and Alli', referring to the similarity between the to stocky stone blocks and the appearances of the president and his wife Alli.The statue talks to you: http://suomenpresidentit.fi/paasikivi/?lang=enThe work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Itä ja Länsi / J. K. Paasikiven muistomerkki | Itä ja Länsi / East and West (J. K. Paasikiven muistomerkki / Monument to the memory of president J.K. Paasikivi) . | Paasikiven aukio Mannerheimintie, Kamppi | Paasikiviplatsen, Mannerheimvägen, Kampen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/ita-ja-lansi-j-k-paasikiven-muistomerkki-harry-kivijarvi/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/ita-ja-lansi-j-k-paasikiven-muistomerkki-harry-kivijarvi/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/ita-ja-lansi-j-k-paasikiven-muistomerkki-harry-kivijarvi/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.638260+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["abstrakti", "HKTM", "valtiomies", "eduskunta", "harry kivij\u00e4rvi", "kivij\u00e4rvi", "kivipaasi", "presidentti", "valta", "graniitti", "keskusta"], "sv": ["abstrakt", "centre", "centrum", "makt", "president", "statsman", "hskm", "granit"], "en": ["abstract", "president", "statesman", "hcam", "granite"]} | Point | 24.935843 | 60.170906 | Harry Kivijärvi: Itä ja Länsi / J. K. Paasikiven muistomerkki, 1980. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Kukorelli | Öst och väst / J. K. Paasikivis minnesmärke | Harry Kivijärvi: Öst och väst / J. K. Paasikivis minnesmärke, 1980. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Kukorelli | Juho Kusti Paasikivi (1870-1956) valdes till republiken Finlands president 1946 efter det att C. G. E. Mannerheim hade avsagt sig presidentskapet. Paasikivi valdes för en andra period 1950. Paasikivi hade inlett sin politiska bana redan i början av seklet, och han innehade många viktiga poster i statslivet. Han ledde den finska delegationen i fredsförhandlingarna i Dorpat 1920 och hade ett avgörande inflytande på fredsförhandlingarna med Sovjetunionen 1939-40 och 1944.J. K. Paasikivi verkade vid sidan om sin politiska bana också vid Helsingfors universitet och var bl.a. chefdirektör för Kansallis-Osake-Pankki 1914-34. Harry Kivijärvi (1931-2010) fick första pris i tävlan om ett Paasikivi-monument med sitt förslag Öst och väst. Monumentet avtäcktes 1980 i samband med 110-årsjubileet av J. K. Paasikivis födelse. Öst och väst består av två svarta granithällar och en sockel med Paasikivis ord: "All vishets begynnelse är att erkänna fakta". Skulpturen väger 40 ton och den högre delen är 5,5 meter hög. Det estetiska intrycket uppstår genom att de tunga stenhällarna har formats så att de släta ytorna skänker skulpturen ett lätt uttryck.Paasikivi-monumentet gav upphov till en livlig diskussion. Skulpturen fick många smeknamn, det kändaste är Juho Kusti och Alli (Alli Paasikivi var presidentens hustru), som hänvisar till likheten mellan presidentparet och de bastanta stenhällarna.Statyn talar till dig: http://suomenpresidentit.fi/paasikivi/?lang=svVerket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Harry Kivijärvi: East and West / Monument to the memory of president J.K. Paasikivi, 1980. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Kukorelli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23052 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Walter Runeberg", "sv": "Konstn\u00e4r Walter Runeberg", "en": "Artist Walter Runeberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1885", "sv": "Publicerad 1885", "en": "Published 1885"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "LINK", "name": {"fi": "Puhuvat patsaat", "sv": "Statyn talar till dig", "en": "The statue talks to you"}, "www": {"fi": "http://www.vihreatsylit.fi/?p=6757", "sv": "http://www.vihreatsylit.fi/sv/?p=6757", "en": "http://www.vihreatsylit.fi/en/?p=6757"}, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6919 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/runeberg_new.jpg | Suomen kansallisrunoilija Johan Ludvig Runeberg (1804-77) sai jo eläessään kokea suoranaista henkilöpalvontaa ja kirjallisuusarvostelijoiden ylistystä. Tämä jopa vaikeutti osittain nuoremman runoilijapolven esiintuloa ja synnytti kritiikkiä. Runebergin vaikutus ja ihailu ei ollut ainoastaan kansallista vaan ulottui myös Pohjoismaihin, Venäjälle, Saksaan, Ranskaan ja Englantiin.Vuosi Runebergin kuoleman jälkeen Säätyjen asettama valtuuskunta, jonka sihteerinä oli Sakari Topelius, tilasi runoilijan Pariisissa työskentelevältä pojalta, kuvanveistäjä Walter Runebergilta (1838-1920), kansallisrunoilijan muistomerkin.Kuvanveistäjän luonnos hyväksyttiin 1882, ja se valettiin pronssiin Pariisissa. Jalustan Suomi-neito valmistui 1883. Runoilija Runeberg on kuvattu noin 55-vuotiaana luonteenomaisessa asussaan pukeutuneena papintakkiin, jota hän käytti toimiessaan Porvoon kymnaasin opettajana. Hänen oikea kätensä on rinnalla peukalo takin käänteen alla ikään kuin puheen alkaessa. Muistomerkissä ei missään mainita, ketä se esittää. Oli itsestään selvää, kenestä oli kysymys. Runebergin patsas paljastettiin suurin juhlallisuuksin 1885, kahdeksan vuotta runoilijan kuoleman jälkeen.Karhuntaljaan pukeutuneen Suomi-neidon oikeassa kädessä on laakeriseppele ja jalkojen juuressa kirjapino. Neidon vasen käsivarsi nojaa tauluun, jossa on Maamme-laulusta (Vårt land) ensimmäinen ja kaksi viimeistä säettä. Ne ovat Vänrikki Stoolin tarinoista (1848):Vårt land, vårt land, vårt fosterlandLjud högt, o dyra ord!Ej lyfts en höjd mot himlens randEj sänks en dal, ej sköljs en strandMer älskad än vår bygd i nordÄn våra fäders jord.O land, du tusen sjöars landDär sång och trohet byggtDär livets hav oss gett en strandVår forntids land, vår framtids landVar för din fattigdom ej skyggtVar fritt, var glatt, var tryggt!Din blomning, sluten än i knoppSkall mogna ur sitt tvångSe, ur vår kärlek skall gå oppDitt ljus, din glans, din fröjd, ditt hoppOch högre klinga skall en gångVår fosterländska sång.Graniittisen jalustan yhdellä sivulla on hiekkapuhallett… | Already during his lifetime, the Finnish national poet Johan Ludvig Runeberg (1804-77) was subject to a personal cult and glorification by literary critics. This left the younger generations of poets in his shadow, raising voices of criticism. Runeberg's influence and his adoration was not only national, but reached to the other Nordic countries such as Russia, Germany, France and the UK, too.A year after Runeberg's death a committee appointed by the Estates, with Zacharias Topelius as secretary, commissioned a memorial from the poet's son Walter Runeberg (1838-1920), who was working in Paris at the time. The sculptor's draft was approved in 1882 and cast twice in bronze in Paris. The pedestal's Maiden of Finland, wrapped in a bearskin, was completed in 1883. In her left hand, she is holding a table with the words of the Finnish national anthem in Swedish. In her right hand she has a laurel wreath, and a pile of books lies by her feet.The granite pedestal also contains an inscription and the year 1885. The poet Runeberg is depicted on the monument the age of 55, typically dressed in a priest's coat (like the one he wore while teaching at the Porvoo Gymnasium). His right arm is resting on his chest with the thumb stuck underneath the coat, as if he were about to begin a speech. The memorial contains no hint of the identity of the person depicted by it - it was considered self-evident. Runeberg's statue was unveiled on May 6, 1885, eight years after the poet's death.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum.The statue talks to you: http://www.vihreatsylit.fi/en/?p=6757 | Johan Ludvig Runebergin muistomerkki | Johan Ludvig Runebergin muistomerkki/ Johan Ludvig Runeberg's memorial | Runebergin esplanadi | Runebergsesplanaden | Runebergin esplanadi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/johan-ludvig-runebergin-muistomerkki-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/johan-ludvig-runebergin-muistomerkki-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/johan-ludvig-runebergin-muistomerkki-walter-runeberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00130 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.650723+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "maratonreitti", "MM05", "kansalliskirjailija", "kirjailija", "pronssi", "kansallisrunoilija", "kansallistunne", "nationalismi", "runoilija", "graniitti", "puhuvapatsas", "puhuva patsas"], "sv": ["f\u00f6rfattare", "brons", "nationalf\u00f6rfattare", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "diktare", "poet", "litteratur", "Statyn talar", "granit"], "en": ["author", "national author", "writer", "bronze", "hcam", "marathontrack", "poet", "literature", "The statue talks", "granite"]} | Point | 24.947578 | 60.16746 | Walter Runeberg: Johan Ludvig Runebergin muistomerkki, 1885. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Johan Ludvig Runeberg | Walter Runeberg: Johan Ludvig Runeberg, 1885. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg (1804-77) upplevde redan under sin livstid en veritabel personkult och prisades också av litteraturkritikerna. Det försvårade till en del den yngre diktargenerationens genombrott och väckte en del kritik. Beundran för hans diktning sträckte sig också till Skandinavien, Ryssland, Tyskland, Frankrike och England.Ett år efter Runebergs död beställde en delegation, tillsatt av ständerna och med Z. Topelius som sekreterare, en staty av nationalskalden. Beställningen gjordes till Runebergs son, skulptören Walter Runeberg (1838-1920), som arbetade i Paris. Skulptörens första modell godkändes 1882, och den gjöts i brons i dubbel naturlig storlek i Paris. 1883 gjöts sockelfiguren, symbolen för Finland, den väna mön iklädd björnfäll. Den unga kvinnan håller en tavla med orden till nationalhymnen Vårt land i vänstra handen. I högra handen håller hon en lagerkrans och vid hennes fötter finns en stapel med böcker. På granitsockeln finns dessutom dedikationstexter och årtalet 1885.Runeberg är avbildad i 55-års åldern iklädd prästrock, vilket var hans vanliga klädsel under lärarvärvet vid Borgå gymnasium. Högra handen vilar på bröstet med tummen innanför rocken som om han just skulle påbörja ett tal. Ingenstans på monumentet nämns Runebergs namn - det ansågs självklart vem det föreställde. Runebergs staty avtäcktes under stora festligheter den 6 maj 1885, åtta år efter nationalskaldens död.Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samlingStatyn talar till dig: http://www.vihreatsylit.fi/sv/?p=6757 | Walter Runeberg: Johan Ludvig Runeberg's memorial, 1885. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23053 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Veikko Hirvim\u00e4ki", "sv": "Konstn\u00e4r Veikko Hirvim\u00e4ki", "en": "Artist Veikko Hirvim\u00e4ki"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1981", "sv": "Publicerad 1981", "en": "Published 1981"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6920 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/joutua2.jpg | Teos rakentuu kolmesta toteemisesta kivipylväästä, joiden materiaali on Jyväskylän musta graniitti. Suoraan pihalaatoituksesta nousevan veistoksen sileä pinta ja terävät kulmat tuovat paikoin mieleen myös kubistisen maalauksen fasetit. Kaarevat ulokkeet ja orgaanisilta vaikuttavat painanteet rajautuvat kulmiin, särmiin ja taitekohtiin.Veikko Hirvimäen Joutua-teos oli yksi neljästä Eduskuntatalon lisärakennuksen veistoskilpailun voittaneesta ehdotuksesta. Kilpailu järjestettiin vuonna 1979. Veistos paljastettiin 1981. Se ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The piece consists of three totem-like stone columns. Their smooth surfaces and sharp corners are reminiscent of the facets in Cubist paintings. Arched projections and organic-looking depressions always end at corners and edges, giving the piece a restless appearance. The eye cannot move smoothly across the surface; instead, it is forced to refocus continuously. It is as if the work is an ordinary dream which is made restless and transformed into a tormenting nightmare by the sharp forms and strange figures. Veikko Hirvimäki received first prize in the sculpture competition for the expansion of the Parliament building arranged in 1979. The sculpture was unveiled in 1981 and it is made of Jyväskylä black granite. The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Joutua | Joutua / To hurry up | Eduskuntatalon sisäpiha, Etu-Töölö | Riksdagshusets innergård, Främre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/joutua-veikko-hirvimaki/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.666063+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.932251 | 60.172432 | Veikko Hirvimäki: Joutua, 1981. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Hinna / Joutua | Veikko Hirvimäki: Hinna, 1939. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Joutua (Att hinna) består av tre totemlika stenpelare. Formen med de släta ytorna men vassa hörnen för tankarna till kubismen. De bågformade utsprången och nästan organiska fördjupningarna begränsas alltid av hörn eller kanter, vilket ger skulpturen ett oroligt intryck. Det är inte möjligt att följa ytan med blicken, utan ögat måste hela tiden fokuseras vid en ny brytpunkt. Skulpturen kan lokaliseras till den punkt där en vanlig dröm via oro, vassa former och främmande gestalter förvandlas till en gastkramande mardröm.Veikko Hirvimäki fick första pris i den skulpturtävlan som ordnades i samband med Riksdagshusets tillbyggnad 1979. Skulpturen avtäcktes 1981. Materialet är svart Jyväskylägranit. Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Veikko Hirvimäki: To hurry up, 1981. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23054 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Aimo Tukiainen", "sv": "Konstn\u00e4r Aimo Tukiainen", "en": "Artist Aimo Tukiainen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1961", "sv": "Publicerad 1961", "en": "Published 1961"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6774 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/juhani-aho_new.jpg | Juhani Aho, alkujaan Johannes Brofeldt (1861-1921), oli ensimmäinen suomenkielinen ammattikirjailija. Hänellä oli ratkaiseva merkitys suomalaisen proosakielen kehitykselle ja 1800-luvun lopun eurooppalaisten kirjallisuusvirtausten esittelylle Suomessa. Aho oli keskeinen hahmo aikansa kulttuurielämässä, mm. Nuoren Suomen piirissä. Kirjailijantyönsä ohessa hän teki merkittävän uran lehtimiehenä ja kääntäjänä.Juhani Ahon muistomerkki paljastettiin kirjailijan syntymän 100-vuotisjuhlien kunniaksi v. 1961. Aloite veistokseen tuli Juhani Aho -seuralta ja realistisen täysvartalomuotokuvan sai tehtäväkseen Aimo Tukiainen (1917-1996). Juhani Aho asui puolisonsa, taidemaalari Venny Soldan-Brofeldtin kanssa elämänsä viimeiset vuodet talossa, jonka edustalle teos on sijoitettu (Armfeltintie 6).Aimo Tukiainen valoi veistoksia kaksi kappaletta, toinen pystytettiin Iisalmeen, myös 1961. Veistos on pronssia ja sen korkeus on 2,8 metriä. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Juhani Aho, originally Johannes Brofeldt (1861-1921), was the first Finnish professional author. He had a decisive influence on the development of Finnish prose and played a central role in introducing the literary ideas and fashions of the late 19th century Europe to Finland. Aho was a central cultural figure in his time and active in, for instance, the Nuori Suomi circles. He was also an important journalist and translator.The memorial to Juhani Aho was unveiled on the 100th anniversary of the author's birth in 1961. The memorial was proposed by the Juhani Aho Society, and the realistic portrait was commissioned from Aimo Tukiainen (1917-1996). Juhani Aho spent the last years of his life with his wife, the painter Venny Soldan-Brofeldt, living in the building in front of which the statue is located (Armfeltintie 6).Aimo Tukianen also cast another copy of the statue, erected in Iisalmi in 1961. The statue is cast in bronze and it's height is 2,8 metres. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Juhani Aho | Juhani Aho | Engelin aukio, Eira | Engelplatsen, Eira | http://hamhelsinki.fi/sculpture/juhani-aho-aimo-tukiainen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/juhani-aho-aimo-tukiainen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/juhani-aho-aimo-tukiainen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.678482+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["kirjallisuus", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "kansalliskirjailija", "kirjailija", "pronssi", "Tukiainen", "graniitti"], "en": ["literature", "author", "national author", "writer", "bronze", "hcam", "marathontrack", "granite"], "sv": ["f\u00f6rfattare", "nationalf\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "litteratur", "granit"]} | Point | 24.937489 | 60.155888 | Aimo Tukiainen: Juhani Aho, 1961. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Juhani Aho | Aimo Tukiainen: Juhani Aho, 1961. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Juhani Aho (1861-1921), vars namn var Johannes Brofeldt till 1907, var den första finskspråkiga författaren med författarskap som yrke. Hans prosa hade stor betydelse för det finska språkets utveckling och han introducerade det sena 1800-talets europeiska litteraturströmningar i Finland. Aho var en central gestalt i det dåtida kulturlivet, bl.a. i Nuori Suomi-kretsen ("Det Unga Finland"). Vid sidan om sitt författarskap gjorde Aho också betydande insatser som journalist och översättare. Minnesmärket över Juhani Aho avtäcktes till 100 års minnet av hans födelse. Initiativet till minnesmärket togs av Juhani Aho-sällskapet. Skulpturen, ett realistiskt porträtt i helfigur, utfördes av Aimo Tukiainen (1917-1996). Statyn står framför det hus (på Armfeltsvägen 6) där Juhani Aho tillbringade sina sista år med hustrun, målarinnan Venny Soldan-Brofeldt.Aimo Tukiainen lät gjuta bronsskulpturen i två exemplar, den andra restes i Iidensalmi samma år som Engelplatsens, dvs. 1961. Skulpturen är 2,8 meter hög. Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Aimo Tukiainen: Juhani Aho, 1961. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23055 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Matti Peltokangas", "sv": "Konstn\u00e4r Matti Peltokangas", "en": "Artist Matti Peltokangas"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 2000", "sv": "Publicerad 2000", "en": "Published 2000"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6789 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/juhlapoyta.jpg | Matti Peltokankaan kiviveistos Juhlapöytä "julkistettiin" poikkitaiteellisen tapahtuman yhteydessä pääsiäisyönä vuonna 2000. Pöydän karheaan pintaan on hiottu kiiltäväksi 12 pyöreää ruokalautasen kokoista kohtaa, millä viitataan Jeesuksen opetuslapsilleen tarjoamaan viimeiseen ehtoolliseen.Juhlapöytä kokonaisuuteen on myöhemmin vielä lisätty esirippumainen Laskos-veistos (2001) ja alttarimainen Rukouskivi (2002), jotka yhdessä luovat alueelle metsäkirkkomaisen tunnelman. Paikalla onkin järjestetty messuja, rukouksia, ristikulkueita sekä muita kirkollisia tilaisuuksia.Pitäjänmäellä toimiva Helsingin lyhytaikaiskoti ja työpaja Lyhty ry ja Helsingin Seurakuntayhtymä toimivat aktiivisesti veistoksen saamiseksi tälle paikalle.Teos on Ristijärven harmaata graniittia. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Matti Peltokangas' stone Dinner Table was unveiled on Easter night in the year 2000. On the rough face of the table there are twelve plate-size polished circles. They refer to the last supper offered by Jesus to his disciples. Peltokangas used grey Ristijärvi granite for the piece. The piece was commissioned on the initiative of Lyhty (lantern), an organization for the handicapped from the Pitäjänmäki district, and the association of Helsinki's Lutheran parishes. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Juhlapöytä | Juhlapöytä / Dinner Table | Jyrkinkallion kenttä, Henrikintie, Pitäjänmäki | Göransberget Henriksvägen, Sockenbacka | http://hamhelsinki.fi/sculpture/juhlapoyta-matti-peltokangas/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/juhlapoyta-matti-peltokangas/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/juhlapoyta-matti-peltokangas/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00370 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.690410+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["ymp\u00e4rist\u00f6taide", "HKTM", "graniitti", "graniittip\u00f6yt\u00e4", "jyrkinkallio", "kivip\u00f6yt\u00e4", "peltokangas", "pitsku", "p\u00f6yt\u00e4", "milj\u00f6taide", "tilateos", "uskonto"], "sv": ["milj\u00f6konst", "granit", "hskm", "bord", "granitbord", "stenbord"], "en": ["hcam", "table", "granite"]} | Point | 24.846676 | 60.225456 | Matti Peltokangas: Juhlapöytä, 2000. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Hanna Rikkonen | Festbord | Matti Peltokangas: Festbord, 2000. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Hanna Rikkonen | Matti Peltokangas stenskulptur Festbord avtäcktes i samband med en tvärkonstnärlig happening under påsknatten 2000. Bordets grova yta har tolv blankslipade tallriksstora punkter, som hänvisar till Jesu sista måltid med sina lärjungar. Verket är gjort i grå granit från Ristijärvi. Handikapporganisationen Lyhty ry i Sockenbacka och Helsingfors kyrkliga samfällighet tog initiativet och arbetade aktivt för att få skulpturen hit.Till helheten har man ännu senare tillagt två verk som kompletterar Festbordet. Ett ridålikt verk vid namnet Laskos (Veck, 2001) och ett altarlikt verk med namnet Rukouskivi (Bönesten, 2002). Man har även organiserat bönetillfällen, mässor och andra kyrkliga tillställningar vid platsen (bild 2).Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Matti Peltokangas: Dinner Table, 2000. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Hanna Rikkonen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23056 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Walter Runeberg", "sv": "Konstn\u00e4r Walter Runeberg", "en": "Artist Walter Runeberg"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1909", "sv": "Publicerad 1909", "en": "Published 1909"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6903 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/lindfors-2-vn.jpg | Veistos esittää kenraali Julius af Lindforsia (1831-1903), joka lahjoitti varoja talvipuutarhan rakentamiseen. Hallitusjäsenyys ja osakkuus menestyneissä yhtiöissä sekä Taideteollisuusyhdistyksen pitkäaikainen puheenjohtajuus loivat edellytykset kulttuurin tukemiseen. Hän työskenteli monin tavoin suomalaisen kulttuurin edistämiseksi samoin kuin myös hänen appensa kauppaneuvos Henrik Borgström, jonka rintakuva on myös kaupungin puutarhan alueella Eläintarhassa.Walter Runebergin (1838-1920) veistoksille on ominaista voimakas idealismi. Tyylivirtauksista häneen vaikutti eniten uusklassismi. Myöhemmin hänen teoksensa muuttuivat realistisemmiksi, mutta ne säilyttivät aina elegantin ihanteellisuuden. Melkein kansalliskuvanveistäjänä juhlittu Walter Runeberg sai lähes kaikki 1800-luvun lopun monumentaalimuistomerkit tehtäväkseen. Hän oli kuollessaan koko Pohjolassa ihailtu ja kunnioitettu taiteilija.Julius af Lindforsin rintakuva on valettu pronssiin 1909. Jalustassa on teksti: " J. af Lindfors Donator ". Veistos oli Talvipuutarhan pääsisäänkäynnin edessä, mutta puutarhan korjaustöiden yhteydessä 1990-luvun alussa siirreettiin nurmikolle rinteeseen. Vuonna 2011 veistos siirrettiin remontin yhteydessä takaisin alkuperäiselle paikalleen Talvipuutarhan pääsisäänkäynnin edustalle.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | General Julius af Lindfors (1831-1903) donated funds for the construction of the winter gardens in the City Conservatories. His holdings in Fiskars and Suomen Höyrylaiva Osakeyhtiö, a steamship company, provided him with the means to sponsor culture generously. As the chairman of the Finnish Society of Crafts and Design, he played an important role in the promotion of Finnish culture.Strong idealism is characteristic of Walter Runeberg's (1838-1920) sculpture. He was influenced by Neo-Classicism more than anything else, and although his work did later become more realistic, it never lost it's elegant Classicism. Walter Runeberg was so respected that he was almost considered a national sculptor; in fact, in the latter half of the 19th century, nearly all monumental memorials were commissioned from him. He later became an artist admired and respected in all Nordic countries.The sculpture is cast in bronze and was erected in 1909. The pedestal contains the text: "J. af Lindfors Donator".The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Julius af Lindforsin rintakuva | Julius af Lindforsin rintakuva / Statue of Julius af Lindfors | Kaupungin puutarha, Taka-Töölö | Stadsträdgården, Taka-Töölö | Kaupungin puutarha, Taka-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/julius-af-lindforsin-rintakuva-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/julius-af-lindforsin-rintakuva-walter-runeberg/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/julius-af-lindforsin-rintakuva-walter-runeberg/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00250 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.702054+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "maratonreitti", "MM05", "pronssi", "muotokuva", "graniitti", "n\u00e4k\u00f6ispatsas", "runeberg", "talvipuutarha"], "sv": ["granit", "brons", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "portr\u00e4tt", "vintertr\u00e4dg\u00e5rden"], "en": ["bronze", "hcam", "marathontrack", "portrait", "talvipuutarha", "granite"]} | Point | 24.931911 | 60.185856 | Walter Runeberg: Julius af Lindforsin rintakuva, 1909. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Julius af Lindfors' porträtt | Walter Runeberg: Julius af Lindfors porträtt, 1909. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Porträttbysten föreställer general Julius af Lindfors (1831-1903), som donerade medel till vinterträdgården. af Lindfors delägarskap i Fiskars och Finska Ångfartygs Ab skapade förutsättningarna för hans mecenatskap. Han verkade också för den finska kulturens väl under sina många år som ordförande för konstindustriföreningen.Walter Runebergs (1838-1920) skulpturer präglas av en stark idealism. Av de olika stilriktningarna påverkades han mest av nyklassicismen. Senare blev hans verk mer realistiska, men var alltid elegant idealiserande. Walter Runeberg hyllades nästan som nationalskulptör och fick så gott som alla monumentala skulpturuppdrag i slutet av 1800-talet. Han beundrades och respekterades i hela Norden.Porträttbystens material är brons och den avtäcktes 1909. På sockeln finns texten "J. af Lindfors Donator".Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Walter Runeberg: Statue of Julius af Lindfors, 1909. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23058 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Wikstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Wikstr\u00f6m", "en": "Artist Emil Wikstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1923", "sv": "Publicerad 1923", "en": "Published 1923"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6675 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/snellman.jpg | Vuonna 2006 tuli kuluneeksi 200 vuotta J.V. Snellmanin syntymästä ja 125 vuotta hänen kuolemastaan.J.V. Snellman (1806-1881) oli filosofi, valtiomies, kirjailija ja lehtimies. Hän laati kokonaisvaltaisen ohjelman suomalaisen kansakunnan ja sen pohjalle rakentuvan valtion kehittämiseksi. Snellman painotti suomen kielen arvoa ja korosti sivistyksen merkitystä kansallisen tietoisuuden ja toimintavalmiuden kasvattamisessa sekä valtiollisen toiminnan edellytyksenä. Hän vei loppuun rahauudistuksen, jossa Suomi sai oman valuutan, markan.Snellman oli 1800-luvun tärkeimpiä suomalaisia ajattelijoita ja lukeutuu yhä Suomen merkittävimpiin suurmiehiin. Snellmanin tärkein filosofinen esikuva oli Hegel, jonka näkemyksiä hän sovelsi valtiollisissa ja filosofisissa teoksissaan. Hän oli Yliopiston filosofian professori ja kehitti hegeliläisen idealistisen filosofian pohjalta oman tieteenteoriansa, joka vaikutti Suomen yhteiskunnan kehitykseen ja myös laajalti yliopiston eri tieteenaloihin. Snellman oli suomalaisen sivistyksen esitaistelija ja modernin kansalaisyhteiskunnan rakenteiden kehittäjä. Hän seurasi kriittisesti eurooppalaista elämäntapaa korostaen kuitenkin suomalaisuuttaan.Snellmanin muistomerkistä järjestettiin kilpailu vuonna 1913 ja sen voittivat yhteisellä ehdotuksella Emil Wikström (1864-1942) ja Eliel Saarinen (1873.1950). Saarinen ja Wikström tekivät aikanaan paljon yhteistyötä, mm. Suomen paviljongin Pariisin maailmannäyttelyyn 1900, Kansallismuseon porraskaiteen karhun, Hvitträskin karhun ja Rautatieaseman lyhdynkantajat. Wikström oli pronssivalutaidon edelläkävijä Suomessa. Patsastoimikunta pyysi valamisesta kolme tarjousta: tanskalaiselta valimolta, Emil Wikströmin omalta Taito-nimiseltä valimolta sekä kotimaiselta Oy G. W. Sohlberg Ab valimolta, joka sai työn tehtäväkseen.Varat hankittiin kansalaiskeräyksellä. Wikström suunnitteli Snellmanista monumentaalisen ja arvokkaan istuvan figuurin, jonka piirteet on kuvattu realistisesti. Arkkitehti Eliel Saarinen suunnitteli Snellmanin patsaan jalustan ja ympäristön… | J.V. S nellman (1806-1881) was a philosopher, statesman, author and newspaperman. He designed a comprehensive plan for the development of the Finnish nation and of the state to be founded on it. He stressed the value of the Finnish language and the importance knowledge had in improving national self- awareness and action and as the precondition of a functioning state. He also finalized the monetary reform which gave Finland its own currency, the markka. Snellman's principal philosophical inspiration was Hegel, whose views he applied in his own works on government and philosophy. Snellman's memorial was commissioned from Emil Wikström (1864-1942). The funds were provided by a public collection.Wikström designed a monumental and dignified sitting figure whose features were depicted in a realistic style. A plaster model was completed in 1915, but the as funds accumulated very slowly and a war was going on its casting was delayed. The work was finally unveiled in 1923. Architect Eliel Saarinen designed the statue's pedestal and surroundings.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Johan Vilhelm Snellman | Johan Vilhelm Snellman | Snellmaninaukio, Suomen Pankin edusta, Kruununhaka | Snellmansplatsen, Suomen Pankin edusta, Kruununhaka | Snellmaninaukio, Suomen Pankin edusta, Kruununhaka | http://hamhelsinki.fi/sculpture/johan-vilhelm-snellman-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/johan-vilhelm-snellman-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/johan-vilhelm-snellman-emil-wikstrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00170 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.715046+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["HKTM", "valtiomiehet", "valtiomies", "kansalliskirjailija", "pronssi", "muotokuva", "graniitti", "milj\u00f6taide", "ymp\u00e4rist\u00f6teos", "n\u00e4k\u00f6ispatsas", "filosofi", "pomminj\u00e4lki\u00e4", "professori", "suomen kieli"], "sv": ["granit", "f\u00f6rfattare", "nationalf\u00f6rfattare", "brons", "hskm", "statsman", "portr\u00e4tt"], "en": ["national author", "statesman", "bronze", "hcam", "portrait", "granite"]} | Point | 24.95303 | 60.1711 | Emil Wikström: Johan Vilhelm Snellman, 1923. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Johan Vilhelm Snellman | Emil Wikström: Johan Vilhelm Snellman, 1923. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | År 2006 blir det 200 år sedan J.V. Snellmans födelse och 125 år sedan hans död.J.V. Snellman (1806-1881) var filosof, statsman och publicist. Han är en av de statsmän som lade grunden till det självständiga Finland. Snellman betonade det finska språkets ställning och bildningens betydelse för en ökad nationell medvetenhet och aktionsberedskap som förutsättning för en verksam stat. Han slutförde myntreformen som gav Finland ett eget mynt, marken.Snellman var på 1800-talet en av våra viktigaste tänkare och tillhör Finlands mest betydelsefulla stormän. Snellmans viktigaste filosofiska förebild var Hegel, vars ideér han tillämpade i sina skrifter om staten och filosofin. Han var professor i filosfofi vid universitetet och utvecklade egen vetenskapsteori med Hegels idealistiska filosofi som grund. Han påverkade det finländska samhällets progression och utvecklade också universitetets olika vetenskapsgenrer. Han följde aktivt och kritiskt med den europeiska livsstilen men betonade samtidigt sin finskhet.År 1913 ordnades en tävling om Snellmans minnesmärke och Emil Wikström (1864-1942) och Eliel Saarinen vann med sitt gemensamma förslag. Saarinen och Wikström sammarbetade en hel del under denhär tiden, t.ex. Finlands paviljong i världsutställningen i Paris 1900, björnen på Nationalmuseets trappor, björnen i Hvitträsk och lyktbärarna på järnvägsstationen har förverkligats genom deras samarbete. Wikström var föregångare i bronsgjuteri. Statynämnden bad om tre erbjudanden för gjutningen av statyn: av ett danskt gjuteri, Wikströms egna gjuteri vid namnet Taito och av Oy G.W. Sohlberg Ab i Helsingfors, som sedan fick arbetet.För att kunna förverkliga minnesstatyn ordnades en medborgarinsamling. Gipsen var färdig 1915, men penninginsamlingen gick långsamt och försenades av kriget och statyn kunde avtäckas först på Snellmansdagen den 12.5.1923. Wikström gjorde en monumental och värdig, sittande Snellman med realistiska drag. Arkitekten Eliel Saarinen ritade postamentet och planerade statyns omgivning. I granitsockeln finns for… | Emil Wikström: Johan Vilhelm Snellman, 1923. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23059 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "sv": "Konstn\u00e4r Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown", "en": "Artist Tuntematon/Ok\u00e4nd/Unknown"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1901", "sv": "Publicerad 1901", "en": "Published 1901"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6820 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kagaalin2.jpg | Kagaalin muistokivi on pystytetty ensimmäisellä sortokaudella 1899-1905 Suomessa syntyneen vastarintajärjestön kunniaksi. Sanan kagaali etymologinen perusta löytyy heprean seurakuntaa tai yhteenliittymää merkitsevästä sanasta kahal. Venäläiset nationalistit käyttivät sanaa haukkumanimenä juutalaisista salaseuroista ja myöhemmin myös Suomen suurruhtinaskunnan perustuslaillisten oikeuksien puolustajista. Graniittiin ruotsiksi ja suomeksi hakatut sanat "Vuonna 1901 3:s päivä elokuuta" viittaavat läheisessä Turholman kartanossa (nykyinen Aino Acktén huvila) järjestettyyn kokoukseen.Ns. sortokauden venäläistämistoimenpiteet jakoivat suomalaiset myöntyväisyyspolitiikan kannattajiin sekä venäläistämispolitiikan vastustajiin eli perustuslaillisiin. Suomen oman sotaväen lakkauttamisen jälkeen tsaari antoi 12. heinäkuuta 1901 julistuksen yleisvaltakunnallisen asevelvollisuuden toimeenpanemisesta Suomessa. Ensimmäinen elokuuta 1901 Suomen myöntyvyyspolitiikkaa kannattava senaatti päätti laittomasti annetun lain liittämisestä Suomen suurruhtinaskunnan asetuskokoelmaan. Passiivista vastarintaa kannattavat reagoivat perustamalla keskusjärjestökseen kagaalin sekä järjestämällä joukkoaseistakieltäytymisiä eli ns. kutsuntalakkoja. Elokuun kolmannen perustuskokous oli määrä pitää hotelli Kämpissä, mutta turvallisuussyistä kokous siirrettiin kenraali J. af Lindforsin Turholman kartanolle Laajasaloon. Tunnin höyrylaivamatkan päässä Helsingistä järjestettyyn kokoukseen osallistui joukko maamme mahtimiehiä, todennäköisesti mm. Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud ja William Zilliacus. Leo Mechelin laati kansalaisadressin, johon kertyi noin 500 000 nimeä. Tsaarille adressi toimitettiin syyskuussa, mutta vastaanotto oli jyrkkä. Kenraalikuvernööri Nikolai Bobrikov reagoi adressiin uhkaamalla aseistakieltäytyjiä opiskelupaikkojen menetyksillä ja virkakielloilla. Kagaalin järjestämät kutsuntalakot saivat tsaarin lopulta kuitenkin luopumaan asevelvollisuuden toimeenpanosta.Vuoden 1902 touko… | The memorial was erected to commemorate a Finnish resistance group founded during the first period of Russian oppression (1899-1905). The word 'kagal' comes from the Hebrew word 'kahal' meaning congregation or group. Russian nationalists used it as a derogatory term for secret Jewish societies and later also for Finns defending the constitutional rights of the Grand Duchy of Finland. The words 'Third of August in the year 1903' cut in the granite in Finnish and Swedish refer to a meeting which took place on that day at the Turholma mansion nearby (now Aino Ackté's villa). The russification which took place during the period of oppression divided Finnish politics into those in favour of appeasement and those resisting russification, also known as the Constitutionalists.On July 12, 1901, after having abolished Finland's national army, the Czar declared that all Finnish men would be liable for military service in the Empire's armed forces. On August 1, 1901, the conciliatory Finnish parliament resolved to include the illegal act in Finnish legislation. Those favouring passive resistance reacted by founding the Kagal as their central organization and organizing conscription strikes. The original plan was to hold a founding meeting at Hotel Kämp on the third of August but for security reasons the meeting was held at the Turholma mansion owned by general J. af Lindfors in Laajasalo, an hour's steamship journey from Helsinki. A number of notable Finns participated, possibly including Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud and William Zilliacus. A citizens' petition was drawn up by Leo Mechelin, which was signed by some 500,000 people. The address was delivered to the Czar in September; his reply was uncompromising. Governor general Nikolai Bobrikov responded to the address by threatening to expel striking students from their institutions and preventing strikers from taking office. Finally, however, the strikes organized by the Kagal forced the Czar to cancel his decision.… | Kagaalin muistokivi | Kagaalin muistokivi / Kagal memorial stone | Tullisaaren puisto, Laajasalo | Turholms park, Degerö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kagaalin-muistokivi-tuntematonokandunknown/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.729291+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 25.034937 | 60.180588 | Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Kagalens minnessten | Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Stenen är rest till minne av Kagalen, motståndsrörelsen som bildades under den första förtryckarperioden 1899-1905. Kagal, en förryskning av hebreiskans kahal som betyder församling, användes av ryska nationalister som benämning på hemliga judiska sällskap och senare också på ledarna för det passiva motståndet i storfurstendömet Finland. Inskriptionens datum, den 3 augusti 1901, hänvisar till ett möte som ordnades i huvudbyggnaden på Turholms gård, nuvarande Aino Acktés villa.Förryskningsåtgärderna under förtryckarperioden delade in finländarna i anhängare av undfallenhetspolitiken och i motståndare av förryskningpolitiken, nämligen de konstitutionella. Efter att den finska armén hade upplösts, undertecknade kejsaren ett värnpliktsmanifest den 12 juli 1901. Den 1 augusti beslöt senaten som understödde undfallenhetspolitiken att den olagligt utfärdade lagen skulle fogas till storfurstendömets författningssamling. Anhängarna av det passiva motståndet reagerade genom att grunda Kagalen och ordna uppbådsstrejker. Det grundläggande mötet den 3 augusti 1901 skulle egentligen hållas på Hotell Kämp, men av säkerhetsskäl flyttades det till general J. af Lindfors gård Turholm. Gården låg på Degerö och innebar en timmes ångbåtsresa från Helsingfors. I mötet deltog bl.a. Adolf von Bonsdorff, E. Castrén, Eero Erkko, Ernst Erlander, Th. Homén, P.E. Svinhufvud och William Zilliacus. Leo Mechelin tog initiativet till en medborgaradress som undertecknades av ca en halv miljon finländare. Kejsaren fick adressen i september, men mottagandet var negativt. Generalguvernör Nilkolaj Bobrikov reagerade genom att hota vapenvägrarna med förlust av studieplatser och yrkesförbud. Kagalens uppbådsstrejker fick kejsaren slutligen att avstå från verkställandet av värnplikten.I maj 1902 grundades också en kvinnokagal som bl.a. spred förbjuden politisk litteratur, förmedlade hemliga meddelanden och ordnade penninginsamling. Efter diktaturförordningen försvårades kagalens verksamhet, men den lyckades påverka lantdagsvalet 1904 så att anhängarna t… | You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23061 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "sv": "Konstn\u00e4r W\u00e4in\u00f6 Aaltonen", "en": "Artist W\u00e4in\u00f6 Aaltonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1923", "sv": "Publicerad 1923", "en": "Published 1923"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6713 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kahlaaja_new.jpg | Taidekauppias Gösta Stenman lahjoitti Helsingin kaupungille Kahlaaja-veistoksen, joka pystytettiin Tähtitorninvuoren puiston vesialtaaseen 1925. Marmorisen Kahlaajan Wäinä Aaltonen (1894-1966) oli tehnyt Roomassa 1923.Veistos joutui ilkivallan kohteeksi ja se siirrettiin vaurioituneena kaupungin taidemuseon varastoon. Teos konservoitiin ja sijoitettiin 1994 tietokirjaosastolle Rikhardinkadun sivukirjastoon. Kahlaaja on puolivartalokuva, jossa figuurin jalkojen oletetaan olevan veden alla. Kahlaaja yhdistettiin alusta lähtien Gallen-Kallelan Aino kuviin, joissa myös kuvataan vedessä pakenevan neidon liikettä: voimakkaasti kiertyvä vartalo ja pään katsettaväistävä asento.Wäinö Aaltonen teki 20-luvulla useita naisfiguureja, joille hän antoi nimen Kahlaaja, Kylpemään meno, tms. Teoksissa hän kehitteli suomalaisen naisen ideaalityyppiä, jonka oikeellisuudesta kiisteltiin. Wäinö Aaltonen itse perusteli naiskuvien joskus liialliseksi koettua vankkamuotoisuutta kivimateriaalin vaatimuksilla. Muoto tuli nähdä valon ja varjon synnyttämänä pintana, joka alkaa varjokohdassa tummasta ja tulee hitaasti vaaleaksi ja valopinta vastaavasti alkaa vaaleasta ja tulee tummaksi. Se ei ole naturalistista esittämistä vaan taiteilijan luoma elävä muoto. Kahlaajan mallina on ollut Elsa Aaltonen.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The white marble "Wader" was donated to the city of Helsinki by the art dealer Göstä Stenman in 1924. It was placed in a pool in the Tähtitorninmäki park in 1925. The piece was made by Wäinö Aaltonen (1894-1966) in Rome two years earlier. However, the work suffered from vandalism and was removed for conservation work. In 1994 it was placed in the Rikhardinkatu library."Wader" shows only the upper part of the female; the lower part is assumed to be under water. From the beginning, it was associated with Akseli Gallen-Kallela's depictions of Kalevala's Aino. Aaltonen depicts the fleeing maiden's movement in the water similarly to Gallen-Kallela, with the upper body twisting to one side and the head turned as if the girl is trying to shield herself from someone's gaze.Aaltonen made several female figures in the 1920s, giving them names such as "Wader", "Bathing", etc. His aim was to present an ideal Finnish woman but his proposals provoked heated debate. The works were criticized for what was considered excessive stockiness. Aaltonen's reply was that this was inevitable due to the demands of the stone he used; the figures were founded on a surface created by light and shadow where the shadows gradually become lighter and, correspondingly, the light darkens into shadow. Aaltonen's expression does not seek naturalism but is a living shape created by the artist.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Kahlaaja | Kahlaaja / Wader | (Tähtitorninvuori) Kirjasto, Rikhardinkatu 3, Kaartinkaupunki | Richardsgatans bibliotek, Richardsgatan 3, Gardesstaden | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kahlaaja-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kahlaaja-waino-aaltonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kahlaaja-waino-aaltonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.743396+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["alaston", "marmori", "vaurio", "naiset", "nainen", "HKTM", "siirretty", "siirto", "vesi"], "sv": ["kvinna", "marmor", "hskm", "vatten"], "en": ["marble", "naked", "woman", "hcam", "water"]} | Point | 24.946072 | 60.166172 | Wäinö Aaltonen: Kahlaaja, 1923. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Vaderskan | Wäinö Aaltonen: Vaderskan, 1923. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Konsthandlaren Gösta Stenman skänkte "Vaderskan" till Helsingfros stad 1924 och marmorskulpturen placerades i bassängen vid Observatoriegatan 1925. Wäinö Aaltonen (1894-1966) hade gjort skulpturen i Rom 1923.Vaderskan utsattes för vandalism och förvarades en tid i stadens konstmuseums lager. Verket restaurerades och placerades 1994 i Richardsgatans bibliotek, avdelningen för facklitteratur. Vaderskan förknippades från början med Gallen-Kallelas Aino-gestalter, den flyende flickans rörelse i vattnet, den starkt svängda kroppen och huvudets ställning.Aaltonen gjorde flera skulpturer med samma motiv under 1920-talet. Han utvecklade en den finska kvinnans idealtyp, vars riktighet är omstridd. Wäinö Aaltonen försvarade sina kvinnofigurers bastanta former med stenmaterialets förutsättningar. Formen skulle ses som en yta som skapas av ljus och skugga, en yta som börjar i skuggans mörker och småningom blir ljusare och på motsvarande sätt i det ljusa som blir mörkare. Konstnären arbetade inte med naturalism utan skapade en levande form. Modellen till "Vaderskan" var Elsa Aaltonen.Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Wäinö Aaltonen: Kahlaaja / Wader, 1923. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23062 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Juho Feliks Talvia", "sv": "Konstn\u00e4r Juho Feliks Talvia", "en": "Artist Juho Feliks Talvia"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1921", "sv": "Publicerad 1921", "en": "Published 1921"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6729 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kaksi_karhua3-tmh.JPG | Museokatu 23:n punatiilitalo valmistui 1921. Sen on suunnitellut rakennusmestari Leuto Armas Pajunen, joka on suunnitellut asuintalojen lisäksi myös, kouluja, tehtaita ja maatalousrakennuksia sekä mm. myös purjeveneitä, huonekaluja ja valaisimia. Pajusen erikoisalaa olivat Töölössä 1920-luvulla tyypilliset ns. keskuskeittiötalot.Oksasenkadun ja Museokadun kulmauksen kaarevaa julkisivua ja korkeaa portaikkoa vartioivien graniittisten karhujen tekijää ei varmuudella tiedetä. On arveltu, että ne olisivat kuuron kuvanveistäjä Juho Feliks Talvian käsialaa. Talvia työskenteli mm. Emil Wickströmin ateljeessa ja hänen tiedetään tehneen paljon julkisivuveistoksia.Toinen karhu-veistoksista joutui 60-luvulla ilkivallan kohteeksi ja oli vuosia poissa paikoiltaan. Nyt se on korjattu ja molemmat karhut istuvat jälleen paikoillaan ohikulkijoiden katseenvangitsijoina. Karhut eivät kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The red-brick apartment building at Museokatu 23 was completed in 1921. It was designed by master builder Leuto Armas Pajunen whose work includes several apartment buildings, schools, factories and farm buildings as well as sail boats, furniture and lamps. This particular building is one of a several which have a so called central kitchen, a speciality of Pajunen's from 1919 onwards. For instance, the Helsinki Culinary School Perho began in such a building.The building is remarkable for its curving facade and high staircase, which face the intersection of Museokatu and Oksasenkatu streets. The two granite bears guard the steps to the entrance. Although the identity of the artist is not known for certain, the bears are believed to be the work of Juho Feliks Talvia, a deaf sculptor who worked in, for example, Emil Wikström's studio. While Talvia is also believed to be the author of several facade sculptures, this belief has never been confirmed. One of the bears was vandalized in the 1960s and although it was removed for several years, it was finally repaired and returned to the delight of the passers-by. Bears don't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Kaksi Karhua | Kaksi Karhua / Two Bears | Museokatu 23, Etu-Töölö | Museigatan 23, Etu-Töölö | Museokatu 23, Etu-Töölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kaksi-karhua-juho-feliks-talvia/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kaksi-karhua-juho-feliks-talvia/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kaksi-karhua-juho-feliks-talvia/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.755422+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["karhu", "keskuskeitti\u00f6"]} | Point | 24.922989 | 60.175503 | Juho Felix Talvia: Kaksi karhua, 1921. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Två björnar | Juho Felix Talvia: Två björnar, 1921. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Tegelhuset vid Museigatan 23 är byggt 1921 efter ritningar av byggnadsmästare Leuto Armas Pajunen. Pajunen ritade ett stort antal bostadshus, folkskolor, fabriker och lantbruksbyggnader och bl.a. segelbåtar, möbler och lampor. Pajunens specialområde var hus med centralkök. I centralköket på Museigatan 23 inledde bl.a. restaurangskolan Perho sin verksamhet.Vid hörnet av Oksanengatan och Museigatan vaktas entrén av två björnar i granit. Vem som gjort björnarna är inte helt säkert. Enligt en uppgift är upphovsmannen Juho Felix Talvia, som bl.a. arbetade i Emil Wikströms ateljé. Man vet att Talvia gjorde flera fasadskulpturer, men uppgifterna har inte kunnat kontrolleras. Den ena björnen utsattes för vandalism på 60-talet och var länge borta. Den har sedan reparerats och ställts tillbaka på sin plats. Björnarna ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Juho Felix Talvia: Two Bears, 1921. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23063 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Halonen", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Halonen", "en": "Artist Emil Halonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1911", "sv": "Publicerad 1911", "en": "Published 1911"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6799 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kaksi-lasta-3.jpg | Henkivakuutusyhtiö Suomen talo valmistui vuonna 1911 kahden arkkitehdin yhteistyönä siten, että julkisivu on Armas Lindgrenin suunnittelema ja pohjapiirroksen laati Onni Tarjanne. Portaittain nousevan julkisivun raskaat muodot liittyvät monumentaalisuuden lisääntymiseen Kampin alueen arkkitehtuurissa.Julkisivua koristavat Eemil Halosen kolme graniittista veistosryhmää. Pääsisäänkäynnin yläpuolella on seisovan naisen ja kahden istuvan lapsen sommitelma. Reunimmaiset veistosryhmät kuvaavat kahta lasta, toinen pieniä poikia ja toinen tyttöjä. Eemil Halonen oli uranuurtaja nimenomaan graniitin käsittelyssä ja puunveistossa. Puusepän peruskoulutuksen jälkeen Taideyhdistyksen piirustuskoulussa opiskelleen Halosen laadullisesti parhaat vuodet ajoittuivat vuosisadan alkuun, jolloin hän loi maineensa humorististen kansantyyppien kuvaajana. Erityisesti Halosen myöhempää graniittiveistostuotantoa leimaavat uudesta arkkitehtuurista ja egyptiläisestä taiteesta saadut vaikutteet.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The head offices of the life assurance company Suomi were completed in 1901. The building was designed by two architects; Armas Lindgren who was responsible for the facade, and Onni Tarjanne who designed the floorplans. The massiveness of the progressively ascending facade is connected to the increasing monumentalism in the Kamppi district's architecture at the time. The facade includes three granite groups by Eemil Halonen. The piece above the main entrance depicts a woman and two children sitting. The other two pieces comprise a child each, a boy and a girl. Eemil Halonen was a forerunner especially in the use of granite and wood. He first trained as a carpenter and then studied at the Fine Arts Association's drawing school. His best years were early in this century when his humorous folk types made him famous. His later work in granite is marked by influences from architecture and Egyptian art.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Äiti ja lapset; Kaksi lasta | Kaksi Lasta, Äiti ja Lapsi / Two Children, Mother and Child | Suomi-Salama, Lönnrotinkatu 5, Kamppi | Suomi-Salama, Lönnrotsgatan 5, Kampen | http://hamhelsinki.fi/sculpture/aiti-ja-lapset-kaksi-lasta-emil-halonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/aiti-ja-lapset-kaksi-lasta-emil-halonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/aiti-ja-lapset-kaksi-lasta-emil-halonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.767681+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["julkisivu"]} | Point | 24.939735 | 60.1669 | Emil Halonen: Äiti ja lapset, Kaksi Lasta, 1911. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | skulptugrupperna: Två barn, Mor och barn | Emil Halonen: Två barn, Mor och barn, 1911. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Livförsäkringsbolaget Suomis hus stod färdigt 1911. Armas Lindgren står för fasadernas monumentala arkitektur, medan grundplanen gjordes av Onni Tarjanne.Fasadens tre skulpturgrupper i granit är utförda av Eemil Halonen: ovanför entrén en stående kvinna och två sittande barn och på vardera sidan två barn - två flickor och två gossar. Eemil Halonen var banbrytare särskilt i fråga om användningen av granit och även som träsnidare. Han var redan utbildad snickare när han började studera vid konstföreningens ritskola. Halonen gjorde sina främsta verk i början av seklet, då han skapade sig ett rykte som skildrare av humoristiska folkliga typer. Särskilt hans senare granitskulpturer bär intryck både av den nya arkitekturen och av den egyptiska konsten.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Emil Halonen: Two Children, Mother and Child, 1911. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23064 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Mikko Hovi", "sv": "Konstn\u00e4r Mikko Hovi", "en": "Artist Mikko Hovi"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1953", "sv": "Publicerad 1953", "en": "Published 1953"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6812 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kalapoika-4.JPG | Kalapoika esittää suurta kalaa syliinsä pusertavaa, virnuilevaa poikaa. Vuonna 1953 valmistunut pronssinen suihkukaivo on toisinto Hovia jo hänen uransa alkuaikoina askarruttaneesta aiheesta, sillä Viipurin kaupunki osti taiteilijalta Kalapoika -nimisen ja kalaa sylissään pitävää poikaa kuvaavan veistoksen vuonna 1924.Koristetaiteilijaksi opiskellut Hovi piti ensi näyttelynsä vuonna 1915, mutta uskoi olevansa enemmän työläinen kuin taiteilija aina vuoteen 1939, jolloin sota muutti työllisyystilannetta ja soi Hoville mahdollisuuden täysin keskittyä taiteilijan työhön. Kuusikymppinen taiteilija oli 1940-50 -luvuilla erittäin tuottelias. Kosketukset vieraisiin kulttuureihin, lähinnä Egyptin ja Meksikon taiteeseen, vahvistivat Hovin tietoisuutta ominaisuuksistaan ja hänen ilmaisunsa muuntui yhä pelkistyneemmäksi ja viittauksenomaisemmaksi massiivisuuden ja alkukantaisen muotokielen silti säilyessä. Kalapoika ilmentää Hovin lyyrisen kauden henkeä, kansansadunomaista kerrontaa, lystikkyyttä ja aidosti naivistista ilmettä. Mikko Hovia onkin kutsuttu sadunkertojaksi, sillä taiteilijan töissä kertomus kohoaa muodon ohella merkittäväksi elementiksi. Myös Kalapojassa Hovi kertoo tarinaa, jossa satumaailman lait yhdistyvät taiteilijan harvinaiseen kykyyn kokea maailma välittömästi ja totena, nähdä maailma lapsen tavoin, yksinkertaisena ja selittämättömänä.Naivistinen henki on ilmeinen Kalapojassa niin kuin se on Hovin muissakin Helsingissä sijaitsevissa veistoksissa; Pallopojissa ja Leikkivissä karhuissa.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Boy holding a large fish was completed in 1953, but the motif had clearly intrigued Hovi for a long time before this; in 1924, he sold a similar sculpture of the same name to the city of Vyborg (now in Russia, taken by the Soviet Union in World War II). Hovi trained as a decorative artist and held his first exhibition in 1915, but considered himself more a labourer than an artist until 1939, when the war broke out, giving Hovi an opportunity to concentrate on his art. The 1940s and 50s were very productive decades for Hovi. Contacts with foreign cultures and especially the art of Egypt and Mexico gave him renewed confidence in what was his own artistic style. His style became increasingly contemplative and allusive, while retaining its earlier massiveness and primitive shapes.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Kalapoika | Kalapoika / Fishboy | Linnanmäki 2, Alppiharju | Borgbacken 2, Alpgårdenrju | Linnanmäki 2, Alpcourtrju | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kalapoika-mikko-hovi/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kalapoika-mikko-hovi/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kalapoika-mikko-hovi/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00510 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.781103+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["fountain"], "fi": ["lapsi"]} | Point | 24.941378 | 60.18791 | Mikko Hovi: Kalapoika, 1953. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Fiskpojken | Mikko Hovi: Fiskpojken, 1953. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Fiskpojken är en skrattande pojke med en stor fisk i famnen. Fontänskulpturen, som är daterad 1953, är en variation av ett motiv som Mikko Hovi arbetade med redan i början av sin karriär - 1924 köpte Viborgs stad en skulptur med samma namn.Hovi utbildade sig till dekoratör och höll sin första utställning 1915. Han ansåg sig vara mera en arbetare än en konstnär ända fram till 1939, då kriget förändrade situationen och Hovi gavs uppgifter och möjligheter att utvecklas som konstnär. Han var mycket produktiv på 1940- och 50-talen. Intresset för främmande kulturer, närmast egyptisk och mexikansk konst, förstärkte Hovis konstnärliga egenskaper och hans uttryck blev alltmer förenklat, samtidigt som han bevarade sitt naivistiska och primitiva formspråk. Fiskpojken uttrycker den lyriska periodens anda i Hovis konst. Han har ofta kallats för sagoberättaren eftersom han ansåg att de berättande elementen är i verket lika viktiga som formen. Också i Fiskpojken skildrar Hovi en berättelse där sagovärldens lagar sammanbinds med konstnärens exeptionella förmåga att uppleva världen: liksom ett barn, simpelt, verkligt och oförklarligt.Den naivistiska andan är uppenbar i Fiskpojken, liksom i Hovis andra arbeten som finns i Helsingfors: Bollpojkarna och Lekande björnarna.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Mikko Hovi: Fishboy, 1953. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23065 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Viktor Jansson", "sv": "Konstn\u00e4r Viktor Jansson", "en": "Artist Viktor Jansson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1940", "sv": "Publicerad 1940", "en": "Published 1940"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6669 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/vapaakyyti_new.jpg | Veistoksen alkuperäinen nimi on Hei vaan (Hejsan), minkä lisäksi siitä on käytetty nimiä Ilmaiskyyti, Vapaakyyti (Snålskjuts).Viktor Jansson (1886-1958) teki uransa aikana joitakin monumentaaliteoksia ja sankaripatsaita, mutta hänelle mieluisin tapa toteuttaa itseään olivat nimenomaan pienimuotoiset ja huolettomista aiheistaan tunnetut veistokset. Erityisesti sotavuodet 1940-44 olivat Viktor Janssonille tuotteliasta suihkukaivoveistosten aikaa. Jo ennen talvisotaa 1939 Helsingin kaupunki julisti kilpailun symmetristen suihkukaivoveistosten saamisesta Esplanadin Kappelin läheisyyteen. Kaupunki päätti tilata veistokset Viktor Janssonilta hänen luonnostensa Leikki II ja Hei vaan perusteella. Veistokset valmistuivat ja valettiin pronssiin jo 1940, mutta ne asetettiin paikoilleen vasta 15.5.1942.Hei vaan veistoksessa leikkimielisyys yhdistyy klassiseen esittävään tyyliperinteeseen. Muun muassa Havis Amandan tekijä Ville Vallgren kiitteli suihkukaivoveistosten iloisuutta ja sadunomaisuutta. Viktor Janssonin tuotannossa vauhdikkaat kala ja poika aiheiset veistokset ovat yleisiä ja kiinnostus niihin lienee liittynyt taiteilijan henkilökohtaiseen harrastukseen, perhokalastukseen.Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin.Ks. myös Leikki II Kappeliesplanadin soittolavan toisella puolella. | The fountain was unveiled in 1942. It's original name was 'Hei vaan' (Hi). Previous plans for the sculpture were also known under the names of 'Ilmaiskyyti', 'Vapaakyyti' and 'Snålskjuts' (all refering to a free ride).In 1939, the City organized a competition for two fountains to be placed by the small water pool in the Esplanadi park. Following the competition, a decision was made to commission the works from Viktor Jansson (1886-1958) on the basis of his drafts of 'Leikki' (Play) and 'Hei vaan'. They were completed and cast in bronze already in 1940 but were unveiled until May 15, 1942.The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Hei vaan / Ilmaiskyyti | Hei vaan (Vapaakyyti)/ Hey | Esplanadinpuisto, Kappeliesplanadi | Kapellesplanaden | http://hamhelsinki.fi/sculpture/hei-vaan-ilmaiskyyti-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/hei-vaan-ilmaiskyyti-viktor-jansson/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/hei-vaan-ilmaiskyyti-viktor-jansson/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.796420+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["suihkukaivo", "HKTM", "maratonreitti", "MM05", "suihkul\u00e4hde", "el\u00e4in", "lapsi", "ilmaiskyyti", "kala", "vapaakyyti", "viktor jansson", "leikki", "esplanadi"], "en": ["child", "fish", "fountain", "hcam", "marathontrack", "animal", "esplanade", "esplanadi", "viktor jansson"], "sv": ["esplanad", "font\u00e4n", "hskm", "maratonrutt", "MM05", "djur", "fisk", "Sn\u00e5lskjuts", "barn", "viktor jansson"]} | Point | 24.949923 | 60.167713 | Viktor Jansson: Hei vaan (Ilmaiskyyti / Vapaakyyti), 1940. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Hejsan / Snålskjuts | Viktor Jansson: Hejsan (Snålskjuts), 1940. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Fontänskulpturen Hejsan avtäcktes 1942. Utkasten till skulpturen kallades också Snålskjuts. Staden ordnade en tävling om två fontänskulpturer till dammen vid Esplanadkapellet 1939. Efter tävlingen beslöt man att beställa skulpturer av Viktor Janssons (1886-1958) skisser Lek II och Hejsan. Skulputerna gjöts i brons redan 1940, men de avtäcktes först den 15 maj 1942. Hejsan är en skulptur som förenar lekfull sagostämning med klassisk föreställande stiltradition.Verket hör till HAM:s egen samling. | Viktor Jansson: Hey, 1940. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23066 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Bertel Nilsson", "sv": "Konstn\u00e4r Bertel Nilsson", "en": "Artist Bertel Nilsson"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1916", "sv": "Publicerad 1916", "en": "Published 1916"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6687 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kalastava_karhu.jpg | Vuonna 1915 julistettiin kilpailu julkisten veistosten löytämiseksi Helsingin kaupungin kaunistukseksi. Kilpailussa oli kolme sarjaa; tavoitteena oli saada veistokset Pitkänsillan päihin, Kaivopuistoon ja Eiran puistikkoon. Pitkällesillalle veistoksia ei saatu. Toisen ja kolmannen sarjan voitti Viktor Jansson, mutta hänenkään ehdotuksiaan ei toteutettu. Kolmannen sarjan toisen palkinnon saaneen Bertel Nilssonin (1887-1939) luonnos "Karhun kalanpyynti" sen sijaan toteutettiin, ja se sijoitettiin Kaivopuistoon vuonna 1916. Kalastava karhu on leikillisen realistinen, punagraniittinen juoma-allasveistos. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In 1915 a competition was arranged to find sculptures to improve Helsinki's cityscape. The competition had three series; the purpose was to place a sculpture at both ends of the Pitkäsilta bridge, and in Kaivopuisto and Eira parks. While Pitkäsilta remained without sculptures, the other two series were won by Viktor Jansson. His entries were never realized. Bertel Nilsson's (1887-1939) draft `The Fishing Bear', which came second in the series for Kaivopuisto park, was realized, however, and placed in the park in 1916. The Fishing Bear' is a playfully realistic drinking fountain in red granite. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Kalastava karhu | Kalastava karhu / The Fishing Bear | Iso Puistotie, Kaivopuisto | Stora Allén, Brunnsparken | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kalastava-karhu-bertel-nilsson/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kalastava-karhu-bertel-nilsson/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kalastava-karhu-bertel-nilsson/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00140 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.807936+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["animals", "fish", "hcam", "water", "animal", "granite"], "fi": ["kala", "HKTM", "vesi", "graniitti", "el\u00e4imet", "el\u00e4in"], "sv": ["fisk", "hskm", "vatten", "djur", "granit"]} | Point | 24.956451 | 60.158077 | Bertel Nilsson: Kalastava karhu, 1916. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Fiskande björn | Bertel Nilsson: Fiskande björn, 1916. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | År 1915 utlystes en tävling om offentliga skulpturer till stadens prydnad. Tävlingen hade tre serier: skulpturer till Långa brons brofästen, Brunnsparken och Eira. Långa bron fick inga skulpturer. Andra och tredje pris gavs till Viktor Jansson, men inget av hans förslag utfördes. Däremot utfördes Bertel Nilssons (1887-1939) skiss till en skulptur i Brunnsparken som hade fått andra pris. Den fiskande björnen är en lekfull, realistisk björnskulptur i rödgranit och fungerar som dricksvattenfontän i Brunnsparken sedan 1916. Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Fiskande björn: The Fishing Bear, 1916. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23067 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Gunnar Finne", "sv": "Konstn\u00e4r Gunnar Finne", "en": "Artist Gunnar Finne"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1949", "sv": "Publicerad 1949", "en": "Published 1949"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6705 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kalat.jpg | Kuvanveistäjä Gunnar Finne oli opiskellut taiteen ohella myös arkkitehtuuria Polyteknillisessä opistossa sekä taideteollisuutta mm. Wienin Kunstgewerbe-koulussa. Hän oli myös teollisuustaiteen liiton Ornamon jäsen. Nämä taustaopinnot helpottivat Finnen kykyä hahmottaa kokonaisuuksia, ja hän pystyi harkitusti suhteuttamaan teoksensa ympäristöön. Tämän vuoksi arkkitehdit tekivät mielellään ja usein hänen kanssaan yhteistyötä.Kalat-teoksen tyylitelty realismi ja hienovarainen huumori, jota ilmentää leikki eri luonnonelementtien kanssa (Kalat suihkuttavat vettä), pehmentävät Bensowin-talon tummaa ja hieman jähmeää ilmettä.Suihkukaivo on vuodelta 1949, ja se on valettu pronssiin.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | In addition to art studies, sculptor Gunnar Finne studied architecture at the Polytechnical school and industrial arts at, for instance, Vienna's Kunstgewerbe. He was also a member of Ornamo, the Finnish Association of Designers. Thanks to this background, Finne's approach was extremely comprehensive and he was very skilled in adapting his works to their surroundings. This made him popular with architects who often worked with him. The stylized realism and subtle humour, seen in the play with various natural elements (the fish spout water) of `The Fish', soften the dark and somewhat rigid appearance of the Bensow building in front of which the piece is placed. The fountain was erected in 1949 and it is cast in bronze.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Kalat | Kalat / The Fish | Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki | Södra Esplanaden 22, Kaartinkaupunki | Eteläesplanadi 22, Kaartinkaupunki | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kalat-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kalat-gunnar-finne/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kalat-gunnar-finne/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00130 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.821521+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.944857 | 60.16688 | Gunnar Finne: Kalat, 1949. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Fiskar | Gunnar Finne: Fiskar, 1949. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Skulptören Gunnar Finne studerade arkitektur vid Polytekniska institutet och konstindustri bl.a. vid Kunstgewerbe i Wien. Han var också aktiv i Konstindustriförbundet Ornamo. Tack vare sin mångsidiga bakgrund var han skicklig att gestalta helheter och anpassa sina skulpturer till omgivningen. Många arkitekter samarbetade därför gärna och ofta med honom. De vattensprutande fiskarnas stiliserade realism och försynta humor, leken med naturelementen, mjukar upp Bensowska husets mörka och något stela framtoning. Fiskarna, som är gjutna i brons, är utförda 1949.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Gunnar Finne: The Fish, 1949. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23068 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Matti Peltokangas", "sv": "Konstn\u00e4r Matti Peltokangas", "en": "Artist Matti Peltokangas"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1994", "sv": "Publicerad 1994", "en": "Published 1994"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6813 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kallioaurinko_new.jpg | Peruskallioon hakattu aurinko viittaa ulkomuodollaan varhaisiin ajanmittausvälineisiin. Uurteet jaksottavat varjoja ja luovat mahdollisuuden ajan kulumisen seuraamiseen. Toisaalta kallioon hakatut uurteet keräävät teoksen pohjalle sadevettä, joka toimii heijastavana pintana. Teos elääkin tavallaan kahdesta todellisuudesta: veistos luo oman heijastavan peilimaailman, mutta veistettynä pysyvyyden symboliin peruskallioon se on alistunut myös luonnonlakien ja -voimien armoille.Veistoksen materiaalina on graniitti. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The shape of the sun cut into the base rock is a reference to the early instruments used to measure time. Grooves divide shades into periods, allowing the viewer to follow the progress of time. The grooves also collect rainwater to the sculpture's base, creating a reflecting surface. Thus the work lives in a double reality: it creates its own reflecting mirror-world but as a sculpture cut into base rock, the symbol of permanence, it is subject to the laws and forces of nature. The piece is cut in red granite. The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Kallioaurinko | Kallioaurinko / The Rock Sun | Laboratorioalan ammattioppilaitoksen piha, Kuutamotie, Käpylä | Laboratoriebranchens yrkesundervisningsanstalt Lyckovägen 18, Kottby | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kallioaurinko-matti-peltokangas/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kallioaurinko-matti-peltokangas/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kallioaurinko-matti-peltokangas/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.836335+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["ymp\u00e4rist\u00f6taide", "heijastuminen", "HKTM", "kallio", "oppilaitos", "sadevesi", "vesi", "graniitti", "kivi", "milj\u00f6taide"], "sv": ["sol", "reflektion", "regnvatten", "hskm", "vatten", "granit"], "en": ["rainwater", "solar", "sun", "reflection", "hcam", "water", "granite"]} | Point | 24.956274 | 60.219826 | Matti Peltokangas: Kallioaurinko, 1994. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Bergsol | Matti Peltokangas: Bergsol, 1994.Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Solen som har hackats in i urberget påminner till sin form om de tidiga tidmätningsinstrumenten. Fårorna delar upp skuggorna och gör det möjligt att följa med tidens gång i bergsytan. Fårorna leder regnvattnet till vattensamlingen i solens mitt, och vattnet bildar på så sätt en speglande yta. Konstverket lever av två verkligheter: det skapar en egen spegelvärld, men är också underkastat naturlagarna och -krafterna eftersom det är inhugget i urberget, symbolen för det orubbliga. Skulpturens material är granit. Verket ingår i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Matti Peltokangas: Kallioaurinko / The Rock Sun, 1994. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23070 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Antti Neuvonen", "sv": "Konstn\u00e4r Antti Neuvonen", "en": "Artist Antti Neuvonen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1983", "sv": "Publicerad 1983", "en": "Published 1983"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6831 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | SELF_PRODUCED | municipal_service | kunnallinen palvelu | kommunal tjänst | municipal service | 1 | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/ystavat_ja_kylanmiehet.jpg | Sodan jälkeen 1948 tehtiin Suomen ja Neuvostoliiton välillä sopimus ystävyydestä, yhteistoiminnasta ja keskinäisestä avunannosta. Tämän YYA-sopimuksen 35-vuotisjuhlan kunniaksi pystytetystä muistomerkistä ja Ystävyydenpuistosta oli tehnyt aloitteen SKDL:n kaupunginvaltuutettu Kalevi Kilpi.Helsingin kaupunginhallitus järjesti teemasta 1970-luvun lopulla yleisen kuvanveistokilpailun, johon tuli 48 ehdotusta. Antti Neuvosen (1938-2011) ehdotus Ystävät ja kylänmiehet voitti kilpailun ja valittiin toteutettavaksi.Neuvosen veistos paljastettiin Itäkeskuksen Ystävyydenpuistossa 1983. Paljastuspuheen piti valtuuston puheenjohtaja Harri Holkeri ja taideteoksen vastaanotti kaupungin puolesta ylipormestari Raimo Ilaskivi. Veistoksen toisen version Helsinki lahjoitti Moskovan kaupungille. Vastavuoroisesti Moskova lahjoitti Helsingille Maailman rauha -veistoksen, joka paljastettiin Hakaniemessä kuitenkin vasta vuonna 1990.Neuvosen veistos kuvaa rauhaa ja kansojen välistä ystävyyttä. Sen henkilöt ovat kokoontuneet rauhan lähteelle ja yhteys heidän välilleen syntyy lasten avulla. Teoksen kivisessä jalustassa on teksti: Monumentum amicitiae popucorum.Veistokset ovat pronssia, jalusta on kiveä. Muistomerkki kohoaa yli 3 metrin korkeuteen. Kokonaisuuteen kuuluu myös vesiallas. Teos kuuluu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | To celebrate the 35th anniversary of the treaty of friendship, cooperation and mutual assistance with the Soviet Union, the City of Helsinki municipal board organized an open sculpture competition. The competition ended in 1978 in the victory of Antti Neuvonen's (1938-2011) entry. The sculpture comprises several over life-sized stylized human figures representing the different peoples of the world. They are connected by children touching each other. The piece is cast in bronze and it was erected in 1983. It contains the text `Monumentum amicitiae populorum` (Monument to the Peoples' Friendship).The work of art belongs to the collection of HAM Helsinki Art Museum. | Kansojen ystävyyden monumentti / Ystävät ja kylänmiehet | Kansojen ystävyyden monumentti (Ystävät ja kylänmiehet) / Monument to the Friendship of the Peoples | Ystävyyden puisto, Itäkeskus, Marjaniemi | Vänskapens park, Itäkeskus, Marjaniemi | Ystävyyden puisto, Itäkeskus, Marjaniemi | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kansojen-ystavyyden-monumentti-ystavat-ja-kylanmiehet-antti-neuvonen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kansojen-ystavyyden-monumentti-ystavat-ja-kylanmiehet-antti-neuvonen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kansojen-ystavyyden-monumentti-ystavat-ja-kylanmiehet-antti-neuvonen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00930 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.848974+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["yya", "HKTM", "Itis", "neuvostoliitto", "vesiallas", "vesi", "pronssi"], "sv": ["vatten", "hskm", "brons"], "en": ["bronze", "hcam", "water", "water pool", "Soviet Union"]} | Point | 25.084133 | 60.208027 | Antti Neuvonen: Kansojen ystävyyden monumentti / Ystävät ja kylänmiehet, 1983. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo / Maija Toivanen | Vänner och bymän | Antti Neuvonen: Vänner och bymän, 1983. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum / Maija Toivanen | Till minne av vänskaps- och biståndspaktens 35-årsjubileum ordnade Helsingfors stadstyrelse en allmän skulpturtävling som avgjordes 1978 till förmån för Antti Neuvonens (1938-2011) förslag. De stiliserade människofigurerna är större än naturlig storlek. Barnen skapar kontakt mellan de olika grupperna. Skulpturen är gjuten i brons och den avtäcktes 1983. Texten lyder "Monumentum amicitiae popucorum".Skulpturen hör till Helsingfors konstmuseums samling. | Antti Neuvonen: Monument to the Friendship of the Peoples, 1983. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum / Maija Toivanen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23071 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Armas Tirronen", "sv": "Konstn\u00e4r Armas Tirronen", "en": "Artist Armas Tirronen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1954", "sv": "Publicerad 1954", "en": "Published 1954"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6846 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/kapylan_mari_new.jpg | Käpylän Mari on pronssiinvalettu suihkulähde. Vuonna 1954 valmistunut patsas kuvaa lasta, jonka toinen jalka ja molemmat kädet on kohotettu etuviistoon. Lapsen asento sekä alustan kylkeen kuvattu kaartuva kala synnyttävät vaikutelman uimisesta tai vedessä kellumisesta. Armas Tirrosen muita Helsingissä sijaitsevia teoksia ovat mm. Meilahden kirkon Laupias Samarialainen sekä Karjalaan jääneiden vainajien muistomerkki Hietaniemen hautausmaalla.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Armas Tirronen's Mari of Käpylä is a bronze fountain sculpture of a child whose leg and both arms are raised forward. The postures of the child and the fish in the pedestal are suggestive of swimming or playing in water. The fountain was unveiled in 1954. It doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Käpylän Mari | Käpylän Mari / Mari of Käpylä | Kimmontie 5, Käpylä | Kimmovägen 5, Käpylä | Kimmontie 5, Käpylä | http://hamhelsinki.fi/sculpture/kapylan-mari-armas-tirronen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/kapylan-mari-armas-tirronen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/kapylan-mari-armas-tirronen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00610 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.862299+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"en": ["bird", "fountain", "child"]} | Point | 24.941488 | 60.210606 | Armas Tirronen: Käpylän Mari, 1954. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Kottby-Mari | Armas Tirronen: Kottby-Mari, 1954. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Kottby Mari är en fontänskulptur i brons, en flicka som tycks simma eller flyta i vattnet med en fisk bredvid sig. Andra verk av Armas Tirronen i Helsingfors är bl.a. "Den barmhärtige samariten" i Mejlans kyrka och minnesmärket på Sandudds begravningsplats över dem som begravdes i Karelen.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Armas Tirronen: Mari of Käpylä, 1954. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23072 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Kuvasto", "sv": "\u00a9 Kuvasto", "en": "\u00a9 Visual Artists Association"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Emil Wikstr\u00f6m", "sv": "Konstn\u00e4r Emil Wikstr\u00f6m", "en": "Artist Emil Wikstr\u00f6m"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1910", "sv": "Publicerad 1910", "en": "Published 1910"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6706 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | GOVERNMENT | state_service | valtion palvelu | statlig tjänst | state service | 1 | valtio | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/karhu2-vn.JPG | Emil Wikström liittyi jo opiskeluaikoinaan 1880-luvulla realistisia näkemyksiä tavoitelleisiin taiteilijoihin. 1890-luvulla häntä alkoivat kiinnostaa yhä enemmän myös kansalliset aiheet. Wikström oli yksi niistä suomalaisista taiteilijoista, jotka hahmottelivat kansallisia tunnusmerkkejä ja suomalaisuuden tunnuskuvia käyttämällä paikalliseen luontoon kuuluvia eläin- ja kasviaiheita. Suomen leijonalle etsittiin kotoperäisiä vastineita ja yksi useimmin kuvatuista oli juuri kontio, metsän omena, mesikämmen.Wikström teki Pariisin 1900 maailmannäyttelyn Suomen paviljonkiin karhuaiheisen veistoksen. Tästä alkoi kuvanveisäjän ja paviljongin suunnitelleiden arkkitehtien Herman Geselliuksen, Armas Lindgrenin ja Eliel Saarisen yhteistyö. Vuonna 1909 Wikströmiltä tilattiin kyseisten arkkitehtien suunnitteleman Kansallismuseon portaille graniittinen Karhu. Karhu paljastettiin 1918.Teos ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | Already during his studies in the 1880s Emil Wikström adapted a realistical approach in his art. In the 1890s, he became increasingly interested in the themes of Finnish National Romanticism. Wikström is known as one of the Finnish artists who created national symbols and icons of Finnishness using the animals and plants found in Finland.The National Romantic movement sought domestic replacements for the lion in Finland's arms and one of the most popular ones was the bear, the apple of the woods, the honey-paw. Wikström had designed a bear-sculpture for the Finnish pavilion at the 1900 Paris World Fair. This pavilion was also the beginning of the cooperation between the sculptor and the pavilion's designers, architects Herman Gesellius, Armas Lindgren and Eliel Saarinen. In 1909, a granite bear was commissioned from Wikström for the steps of the National Museum, designed by the three architects. The bear was unveiled in 1918.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Karhu | Karhu / The Bear | Kansallismuseon portaat, Mannerheimintie 34, Etu-Töölö | Nationalmuseets trappa, Mannerheimvägen 34, Främre Tölö | http://hamhelsinki.fi/sculpture/karhu-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/karhu-emil-wikstrom/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/karhu-emil-wikstrom/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.875378+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {} | Point | 24.93206 | 60.174873 | Emil Wikström: Karhu, 1918. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Björnen | Emil Wikström: Björnen, 1918. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Emil Wikström tillhörde redan under sin studietid, på 1880-talet, till de konstnärer som strävade efter ett realistiskt synsätt. På 1890-talet började han alltmer intressera sig också för nationella motiv. Han var en av de finska konstnärer som gestaltade nationella tecken och symboler med djur- och växtmotiv. Under denna tid sökte man efter inhemska motsvarigheter till Finlands lejon och ett av de käraste motiven blev björnen.Wikström gjorde en björnskulptur till Finlands paviljong i världsutställningen i Paris år 1900. Här började också samarbetet med arkitekterna som ritade paviljongen, dvs. Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen. 1909 fick Wikström en beställning på en granitbjörn till Nationalmuseet, som alltså ritades av samma arkitektrio. Björnen avtäcktes år 1918.Verket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Emil Wikström: The Bear, 1918. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
23073 | [{"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "\u00a9 Muu tekij\u00e4noikeuden haltija", "sv": "\u00a9 Upphovsr\u00e4ttens innehavare", "en": "\u00a9 Copyright holder"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Tekij\u00e4 Armas Tirronen", "sv": "Konstn\u00e4r Armas Tirronen", "en": "Artist Armas Tirronen"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}, {"section_type": "HIGHLIGHT", "name": {"fi": "Julkistettu 1957", "sv": "Publicerad 1957", "en": "Published 1957"}, "www": null, "email": null, "phone": null, "contact_person": null}] | [] | internal | 6722 | 0afb1cd8-726d-4900-8a7f-5e3447e8f477 | 83e74666-0836-4c1d-948a-4b34a8b90301 | OTHER_PRODUCTION_METHOD | PRIVATE_ENTERPRISE | private_service | yksityinen palvelu | privat tjänst | private service | 1 | yksityinen | http://www.hel.fi/static/taimu/Kuvat/veistokset/karjala1.jpg | Vuonna 1957 valmistunut Karjalaan jääneiden vainajien muistomerkki on Armas Tirrosen suunnittelema. Pronssiinvalettu veistos kuvaa ydinperhettä; äitiä, isää ja pientä lasta. Hahmojen vieressä kohoaa kapea ja korkea risti. Armas Tirrosen muita Helsingissä sijaitsevia veistoksia ovat mm. Käpylän Mari ja Meilahden kirkon Laupias Samarialainen.Muistomerkki ei kuulu HAM Helsingin taidemuseon kokoelmiin. | The bronze memorial depicts a nuclear family unit: mother, father and a small child. A slender cross rises high beside the figures. Armas Tirronen's works in Helsinki include Mari of Käpylä and Good Samaritan at the Meilahti Church.The work doesn't belong to the collections of the Helsinki Art Museum. | Karjalaan jääneiden vainajien muistomerkki | Karjalaan jääneiden vainajien muistomerkki / Memorial to the dead who remained in Karelia | Hietaniemen hautausmaa | Sandudds begravningsplats | Hietaniemen hautausmaa | http://hamhelsinki.fi/sculpture/karjalaan-jaaneiden-vainajien-muistomerkki-armas-tirronen/ | http://hamhelsinki.fi/sv/sculpture/karjalaan-jaaneiden-vainajien-muistomerkki-armas-tirronen/ | http://hamhelsinki.fi/en/sculpture/karjalaan-jaaneiden-vainajien-muistomerkki-armas-tirronen/ | 2012-03-12T13:10:38+02:00 | 00100 | www.hel.fi | kaikki | helsinki | 2020-11-05T16:31:22.888246+02:00 | [1403] | helsinki | [2006] | [767] | {"fi": ["sota", "taistelu"], "en": ["T\u00f6\u00f6l\u00f6"]} | Point | 24.917515 | 60.169964 | Armas Tirronen: Karjalaan jääneiden vainajien muistomerkki, 1957. Et voi käyttää kuvaa kaupallisiin tarkoituksiin. © Kuva: Helsingin taidemuseo | Monumentet över dem som begravts i det avträdda Karelen | Armas Tirronen: Monumentet över dem som begravts i det avträdda Karelen, 1957. Du får inte använda foto i kommersiellt syfte. © Foto: Helsingfors konstmuseum | Minnesmärket över dem som begravdes i avträdda Karelen är gjutet i brons. Det avbildar en kärnfamilj, en mor och en far och ett litet barn. Bredvid gestalterna reser sig ett högt smalt kors. Andra arbeten i Helsingfors av Armas Tirronen är "Kottby-Mari" och "Den barmhärtige samariten" vid Mejlans kyrka.Minnesmärket ingår inte i HAM Helsingfors konstmuseums samling. | Armas Tirronen: Memorial to the dead who remained in Karelia, 1957. You may not use this photo for commercial purposes. © Photo: Helsinki Art Museum |
Advanced export
JSON shape: default, array, newline-delimited, object
CREATE TABLE [unit] ( [id] INTEGER PRIMARY KEY, [connections] TEXT, [accessibility_properties] TEXT, [identifiers_0_namespace] TEXT, [identifiers_0_value] TEXT, [identifiers_1_namespace] TEXT, [identifiers_1_value] TEXT, [department] TEXT, [root_department] TEXT, [provider_type] TEXT, [organizer_type] TEXT, [contract_type_id] TEXT, [contract_type_description_fi] TEXT, [contract_type_description_sv] TEXT, [contract_type_description_en] TEXT, [is_active] INTEGER, [deleted_at] TEXT, [organizer_name] TEXT, [organizer_business_id] TEXT, [picture_url] TEXT, [picture_entrance_url] TEXT, [streetview_entrance_url] TEXT, [description_fi] TEXT, [description_en] TEXT, [short_description] TEXT, [name_fi] TEXT, [name_en] TEXT, [street_address_fi] TEXT, [street_address_sv] TEXT, [street_address_en] TEXT, [www_fi] TEXT, [www_sv] TEXT, [www_en] TEXT, [address_postal_full] TEXT, [call_charge_info_fi] TEXT, [call_charge_info_sv] TEXT, [call_charge_info_en] TEXT, [picture_caption] TEXT, [phone] TEXT, [fax] TEXT, [email] TEXT, [accessibility_phone] TEXT, [accessibility_email] TEXT, [accessibility_www] TEXT, [created_time] TEXT, [address_zip] TEXT, [data_source] TEXT, [extensions_maintenance_group] TEXT, [extensions_maintenance_organization] TEXT, [last_modified_time] TEXT, [accessibility_viewpoints] TEXT, [root_service_nodes] TEXT, [municipality] TEXT, [service_nodes] TEXT, [services] TEXT, [keywords] TEXT, [location_type] TEXT, [location_coordinates_0] FLOAT, [location_coordinates_1] FLOAT, [address_postal_full_fi] TEXT, [identifiers_2_value] TEXT, [picture_caption_fi] TEXT, [call_charge_info] TEXT, [www] TEXT, [name_sv] TEXT, [short_description_fi] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_reduced_mobility] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_wheelchair] TEXT, [location] TEXT, [picture_caption_sv] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_stroller] TEXT, [address_postal_full_en] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_hearing_aid] TEXT, [street_address] TEXT, [contract_type] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_rollator] TEXT, [identifiers_2_namespace] TEXT, [address_postal_full_sv] TEXT, [short_description_sv] TEXT, [description_sv] TEXT, [accessibility_shortcoming_count_visually_impaired] TEXT, [short_description_en] TEXT, [description] TEXT, [picture_caption_en] TEXT );